Industri & samhälle

Striden fortsätter

Under dagen har EU-parlamentet genomfört sin omröstning gällande telekompaketet. På förhand såg det ut som att parlamentet skulle rösta igenom förslaget. Omröstningen slutade dock ut i en tydlig oenighet och ovilja att acceptera de kompromisslösningar som lagts fram.

Tillägg 138, det förslag som innebär att en rättslig prövning måste göras innan avstängning från internet kan ske, röstades igenom i dess grundform. Det vill säga utan senare föreslagna kompromisser. Tillägg 166 gick dock ett annat öde till mötes och tillägget kom med men har flertalet kompromisser. Detta tillägg har i stor del handlat om huruvida tillgång till tjänster ska begränsas och när en sådan begränsning får ske. När telekompaketet först togs upp som förslag var formuleringen ”content” (innehåll) vilket senare har ersatts med ”lawful content” (lagligt innehåll). Den ändringen i texten har varit grunden till många av de diskussioner som förts gällande ett kabel-TV-internet. Det vill säga ett internet där operatören i fråga levererar olika paket som sedan kan byggas på med olika tjänster. Flertalet debattörer och politiskt aktiva har framställt en dyster framtid. En framtid där åtkomster från operatören är baserad på inköp av olika tjänster. Ett grundpaketet från operatören ger tillgång till 500st e-postmeddelanden att skicka till en månadskostnad av 69kr. Vill kunden sedan ha MSN så kostar det 100kr till i månaden och därefter kan även Skype och andra tjänster läggas till för ytterligare en månadskostnad. Tillägget har utformats för att förhindra en sådan utveckling. Möjligheten att begränsa åtkomst till vissa tjänster finns fortfarande i tillägget men endast får ske om det finns mycket goda skäl och att det sker med respekt för IT-samhällets framtid.

Det kan delvis ses som en seger men i slutändan så beslutades att telekompaketet ska gå till förlikning med ministerrådet då parlamentet och ministerrådet måste vara överens om vilka tillägg som ska gälla  innan ett införande kan ske. Denna förlikning kommer med största sannolikhet inte att ske under nuvarande period utan först efter valet. Det innebär att nya ledamöter ska ta ställning till paketet och dess tillägg under hösten efter att de tillträtt sina poster. Ett scenario som då kan inträffa är att hela telekompaketet faller bort vilket många, trots alla ändringar, tycker är dåligt. Telekompaketet utformades för att underlätta tekniska framsteg inom kommunikation i Europa. Det är först i efterhand som det tillkommit ändringar gällande ”lawful content”, avstängningar av fildelare och begränsning av icke lagliga tjänster. Många anser att en ny diskussion om telekompaketet utan de tillagda ändringarna vore det bästa. Att åter diskutera hur telekompaketet ska driva utvecklingen av elektronisk kommunikation framåt inom Europa utan tillägg om lagliga eller olagliga tjänster.

Debatten kommer garanterat vara fortsatt hård med många turer fram och tillbaka innan vi får se någon form av genomförande av telekompaketet. Spekulationer är att tidigast i slutet av året får vi se ett något sånär färdigt förslag. Under tiden bör vi hålla ett öga på debatten, oavsett ställningstagande, och kanske extra noga se efter personer som Malcolm Harbours. Harbours har gjort följande uttalande angående de turer som varit kring telekompaketet.

What we can do at European level is to make a general requirement for consumers to have information about sites that are restricted, so you as a consumer are entitled to know if a provider is limiting access to certain sites and for what reasons.

You might choose to have a service-limited package; nobody has ever suggested that we have a general rule that if you buy an electronic communications service package you will have access to everything. That’s like saying that if you have a bookshop you are legally obliged to stock every book.