Tack till Abit som gjorde denna recension möjlig.
30/03-03 | Daniel Rufelt | xx@64bits.se
NVIDIA:s intåg som chipsettillverkare för moderkort har inte varit helt enkelt. Deras första chipset, nForce, drabbades av kraftiga förseningar och prestandan höll inte riktigt måttet. Kombinerat med en del buggar gjorde detta att nForce aldrig blev någon succé, endast mindre datortillverkare som ville ha billiga moderkort med inbyggda grafikkort övervägde att använda moderkort baserade på kretsen i stor utsträckning. Med hjälp av NVIDIA:s nya chipset nForce2 har man dock tagit över prestandatronen från konkurrenten VIA, och sen de första prestandatesterna i oktober förra året har inget chipset kunnat konkurrera vad gäller prestanda. Det nForce2-baserade moderkort vi nu ska ta en närmare titt på heter NF7-S, och tillverkas av Abit.
Inledning
Abit behövs knappast introduceras för er läsare, deras moderkort är väl använda bland hemmabyggare och datorentusiaster, inte minst på grund av att de satsar hårt på överklockningsfunktioner.
nForce2 introducerades i mitten av juli, och var tänkt att bli en direkt konkurrent till VIA:s KT400-chipset. Introduceringen i juli var emellertid bara en teoretisk lansering, några moderkort baserade på nForce2, eller prestandasiffror, fanns inte att tillgå. De första riktiga testerna fick dröja till början av oktober, och då kunde man konstatera att KT400 inte hade mycket att sätta emot, och prestandatronen bland socket A-chipsets intogs av nForce2.
Som de flesta andra chipsets består nForce2 av två delar, en nord- och en sydbrygga. Nordbryggan har i huvudsak hand om, och kopplar ihop, minnena, processorn och grafikkortet. Sydbryggan kopplar däremot ihop bland annat IDE-hårddiskarna, PCI-platserna, externa portar som USB och FireWire och ser till att dessa har kontakt med resten av datorn.
Nordbryggan hos nForce2 finns i två varianter, IGP (Integrated Graphics Processor) och SPP (System Platform Processor). Det finns en huvudsaklig skillnad mellan dessa, IGP har ett inbyggt grafikkort medan SPP saknar detta. Prestandan hos grafikkortet inbyggd i IGP ska motsvara prestanda från ett GeForce 4 MX, med andra ord är prestandan inte exceptionell. Prestandan hos det inbyggda grafikkortet avskräcker troligen de flesta slutkunder som är intresserade av att spela krävande 3D-spel, men för de som bara vill ha ett enkelt inbyggt grafikkort så duger det inbyggda grafikkortet helt klart. IGP saknar för övrigt ett eget minne avsett för det inbyggda grafikkortet, och man tvingas tilldela en del av internminnet till grafikkortet. Den främsta målgruppen för IGP-baserade moderkort är OEM-tillverkare som vill ha moderkort med förhållandevis enkla grafikkort integrerade.
 |
 |
SPP saknar helt detta inbyggda grafikkort, och är således både billigare och mindre värmeutvecklande. Troligen är det SPP som är intressantast för de allra flesta hemmabyggare och datorentusiaster, eftersom prestanda hos det inbyggda grafikkortet i IGP inte är något att hurra för. Nog om skillnaderna mellan nordbryggorna, låt oss istället gå in på likheterna.
Det vikigaste som skiljer IGP och SPP från andra socket A-nordbryggor är det faktum att de har två 64-bitars DDR-kontrollers istället för en 64-bitars. Effekterna av detta blir att den teoretiska bandbredden blir dubblerad; från 3,2 GB/s till 6,4 GB/s då DDR400 används. Ett problem är dock att Athlon-processorns arkitektur inte är särskilt optimerad för den bandbredd som dubbla minneskanaler ger, vilket leder till att prestandaförbättringen jämfört med vanligt enkanaligt DDR inte blir särskilt stor. En större prestandaförbättring märks dock när det integrerade grafikkortet används, eftersom det till fullo kan utnyttja potentialen i minnesarkitekturen. I takt med att busshastigheten hos Athlon-processorn ökas kommer dock de dubbla kanalerna få större effekt på prestandan, även hos SPP.
Stöd för dubbelkanaligt DDR fanns även i föregångaren till nForce2, nForce. NVIDIA har dock arbetat vidare på sin minnesarkitektur, och har har enligt uppgift optimerat åtkomsttid och bandbredden. För övrigt så stöder IGP och SPP den nya AGP-standarden 3.0, även kallad AGP 8X. Nordbryggorna har även officiellt stöd för DDR400/PC3200, något som till exempel KT400 saknar. Stöd för busshastigheten 333 MHz finns även, vilket idag är en förutsättning eftersom AMD håller på styra marknaden helt mot den nya busshastigheten.
Nordbryggorna stöder även något som NVIDIA valt att kalla DASP, vilket står för Dynamic Adaptive Speculative Pre-processor. DASP är förenklat en övervakare i nordbryggan som har till uppgift att förutse vanliga förfrågningar från processorn till minnet. När övervakaren ser ett vanligt förekommande mönster använder den outnyttjad bandbredd mellan processorn och minnet, och fyller denna med en ständig ström av den vanligt skickade datan. Processorn kan då snabbt få tillgång till denna data vid nästa förfrågan som följer detta mönster. Syftet med detta system är att ge lägre åtkomsttider mot minnet, vilket förbättrar prestandan.
DASP stöddes även av ursprungliga nForce(1), men NVIDIA har arbetat vidare med denna övervakare i nForce2 och har enligt uppgift gjort den effektivare och mindre bandbreddskrävande.
Även sydbryggan finns i två varianter, MCP och MCP-T (Multimedia & Communications Processor). MCP är den enklaste varianten av dessa två, och har stöd för USB 2.0, 10/100 Mbit LAN via en extern kontroller, ATA/133 och ett stöd för den mycket enkla ljudstandarden AC97. MCP-T stöder samma saker, men har även inbyggd stöd för FireWire/IEEE1394, en extra nätverkskontroller och en inbyggd ljudprocessor.
 |
 |
Ljudprocessorn, som tillverkaren valt att kalla APU (Audio Processing Unit), i MCP-T hör definitivt till de mest avancerade som någonsin byggts in i en sydbrygga. APU:n har bland annat fullt hårdvarustöd för DirectX 8.0, Dolby Digital 5.1, EAX 2, 3D-ljud och Dolby Surround. NVIDIA:s sammanfattande namn för hela ljudlösningen är SoundStorm.
För att få tillgång till alla in- och utgångar till ljudkortet är man tvingad att köpa ett så kallat SoundStorm-kort, alternativt så har moderkortstillverkaren möjlighet att koppla en extra ljudkrets till sydbryggan. Den sistnämnda lösningen tillämpas på i princip alla nForce2-kort, eftersom den helt enkelt är billigast.
APU:n i nForce2 är identisk med den i ursprungliga nForce, det som däremot är nytt i sydbryggorna är det det tidigare nämnda stödet för USB 2.0, FireWire (endast MCP-T) och ATA/133. Stödet för en extra nätverkskontroller är även en nyhet, dock gäller den endast MCP-T. Det enda vi saknar hos MCP-T är stöd för Serial ATA, men å andra sidan finns det inga sydbryggor idag som har stöd för detta. Troligen kommer NVIDIA introducera en nordbrygga som stöder Serial ATA ungefär samtidigt som de andra chipsettillverkarna gör det.
Något som med all sannolikhet är välkommet bland överklockare är det faktum nForce2 ger moderkortstillverkarna möjlighet att ordna så att AGP- och PCI-hastigheterna går att ställa in helt oberoende av busshastigheten. Detta gör att man inte behöver bry sig om AGP- och PCI-hastigheterna då man kör höga busshastigheter, vilket man normalt brukar behöva ta hänsyn till och som man ofta begränsas av.
Nåväl, låt oss gå vidare och ta en titt på vad Abits nForce2-baserade kort har att erbjuda.
| Nästa sida » |
Utskriftsvänligare version
Diskutera denna recensionen i vårt forum!