Innehåll

Abit KV7

Inledning
VIA KT600
Specifikationer
I förpackningen
Layout & integrerade funktioner
BIOS, stabilitet & överklockning
Prestanda
Slutsats


Tack till Abit som gjorde denna recension möjlig.

03/09-03 | Daniel Rufelt | xx@64bits.se

Utskriftsvänligare versionUtskriftsvänligare version


Inledning

Gamla succémoderkort som exempelvis BH7 till den numera i princip utdöda Slot 1-plattformen placerade onekligen Abit på kartan som en moderkortstillverkare som satsar på entusiaster. Än idag har Abit samma ställning och deras moderkort är väl omtyckta bland datorentusiaster och hemmabyggare samt välkända för hög stabilitet och utmärka överklockningsfunktioner.

Efter att tidigare ha fått granska det KT400-baserade AT7-MAX2 och det något färskare nForce2-baserade moderkortet NF7-S måste vi säga att vi hade höga förväntningar då vi fick veta att vi skulle få ta en närmare titt på Abits senaste tillskott i socket A-familjen: KV7. Detta moderkort baseras på VIAs nya chipset KT600, som är tänkt att konkurrera med marknadsledande nForce2.

VIA KT600

Chipsettillverkaren VIA behöver väl knappast introduceras för er läsare, de har alltid haft en mer eller mindre betydande del av marknaden för socket A-chipsets. VIAs senaste socket A-chipset heter som sagt KT600, och ersätter den kortlivade föregångaren KT400A.

När NVIDIAs socket A-chipset nForce2 lanserades var KT400 det chipset som VIA hade att sätta emot. KT400 presterade dock inte på långa vägar lika bra som nForce2, och efter att tillverkningen av nForce2-baserade moderkort kommit igång ordentligt så tappade VIA en stor del av marknaden. För att råda bot på detta så lanserade man KT400A. Detta chipset tog vi en titt på i och med vår recension av DFI KT400A LANParty, och i ärlighetens namn så visade det sig att detta chipset inte var moget att konkurrera med nForce2 och succén uteblev. NVIDIA lyckades nu även stärka sin ställning ytterliggare genom att släppa en ny version av sitt framgångsrika chipset, med officiellt stöd för en busshastighet på 200/400 MHz som nyhet. Denna nya version fick tilläggsnamnet Ultra 400.

För att kontra och försöka ta tillbaka de förbryllande stora marknadsandelar man faktiskt förlorat till NVIDIA har VIA nyligen lanserat KT600, som är tänkt att direkt konkurrera med nForce2 Ultra 400. Om VIA nu lyckats ta fram ett chipset som kan konkurrera med nForce2, som faktiskt snart har ett år på nacken, har vi bland annat för avsikt att avgöra i denna recension.

Precis som de allra flesta chipsets så består KT600 av två delar, en nord- och en sydbrygga. Nordbryggan har i huvudsak hand om hantering av minnena, processorn och grafikkortet. Sydbryggan har däremot hand om bland annat IDE-enheterna, PCI-platserna, externa portar som USB och FireWire, och ser till att dessa har kontakt med resten av datorn.

Nordbryggan hos KT600 stöder följande standarder:

  • DDR400: den senaste DDR-SDRAM-standarden, även kallad PC3200. Frekvensen på hela 400 MHz medför, tillsammans med bredden på minnesbussen, att den maximala teoretiska bandbredden blir 3,2 GB/s.

  • AGP 8X (3.0): den senaste AGP-standarden, som bland annat möjliggör en teoretisk bandbredd mot grafikkortet på 2,1 GB/s. Är du intresserad av lite mer djupgående information om denna standard går detta att finna i vår recension av grafikkortet Albatron GeForce 4 Ti4280PV.

  • 400 MHz busshastighet: Stödet för en busshastighet på 400 MHz medför att KT600 går att använda med samtliga socket A-processorer på marknaden.

Valet att, i motsats till konkurrerande nForce2 från NVIDIA, inte ge stöd för dubbelkanaligt DDR i nordbryggan beror troligen på att Athlon XP-processorns arkitektur, med nuvarande busshastigheter, helt enkelt inte kan dra nytta av den extra bandbredden. Man får således en ganska blygsam prestandaskillnad jämfört med enkelkanalig överföring. En annan inspelande faktor kan även vara det faktum att dubbelkanaliga lösningar kräver dyrare kretslayouter på moderkorten.

För att kompensera avsaknaden av dubbla kanaler så har VIA med hjälp av en rad optimeringar försökt öka prestandan. Dessa optimeringar har man samlat under namnet FastStream64. Den främsta och viktigaste förbättringen är att man har försett nordbryggan med ett större prefetchminne, vilket i praktiken leder till att man kan lagra dels fler minnesförfrågningar och dels fler gissningar på kommande förfrågningar i nordbryggan, och således kan reducera åtkomsttiden. Utan för att hamna på allt för djupt vatten leder detta till en högre minnesbandbredd mellan processor och minnen, samt en lägre åtkomsttid, vilket är positivt för prestandan. Principen med dessa optimeringar introducerades redan i och med KT400A, men VIA har nu ytterliggare förbättrat prestandan genom förfining av dessa optimeringar.

Sydbryggan hos KT600 heter VT8237 och den är i sig en nyhet från VIA. Det var tänkt att denna skulle följt med KT400A, men så blev inte fallet på grund av tillverkningsproblem.

Denna nya sydbrygga har hursomhelst stöd för följande standarder:

  • ATA/133: den senaste parallella IDE-standarden, som möjliggör en teoretisk bandbredd mot IDE-enheterna på 133MB/s. Dubbla kanaler stöds i vanlig ordning, vilket innebär att fyra enheter kan användas.

  • Serial ATA/150: den nya IDE-standarden. Denna standard kommer troligtvis att bli dominerande inom ett år, inte minst tack vare att sydbryggor, som denna, med inbyggt stöd nu börjar komma ut i handeln. Nyheterna med denna standard är, som de flesta vid det här laget troligen känner till, överföringshastigheter på inledningsvis upp till 150 MB/s, samt att överföringen är seriell istället för parallell vilket gör att kablarna kan göras betydligt mindre än normalt. Sydbryggan stöder totalt två stycken Serial ATA-enheter. Dessa kan dessutom köras i RAID 0 och 1.

  • USB 2.0: den senaste USB-standarden. Nytt i och med denna standard, jämfört med USB 1.1 är bland annat att den teoretiska bandbredden har ökats från 20 Mbit/s till hela 480 Mbit/s. USB 2.0 är helt klart en konkurrent till FireWire-standarden, även om USB 2.0 inte har visat sig prestera lika bra som den nuvarande FireWire-standarden som faktiskt har en lägre angiven teoretisk bandbredd än USB 2.0, närmare bestämt 400 Mbit/s jämfört med 480 Mbit/s. Notera att USB 2.0 är fullt bakåtkompatibelt med USB 1.1, och att enheter anpassade för den gamla standarden således går alldeles utmärkt att använda med den nya.

Sydbryggan har även stöd för den externa LAN-kontrollern VT6103, som också tillverkas av VIA. Denna ger stöd för 10/100 Mbit Ethernet och utmärker sig egentligen inte på något sätt, bortsett från att den fungerar som ett mycket kostnadseffektivt val för de moderkortstillverkare som vill förse sina moderkort med grundläggande LAN-funktioner. Sist men inte minst går även sydbryggan att kombinera med VIAs egna nyutvecklade ljudkrets VT1616, som bland annat stöder sexkanaligt surroundljud.

Diagrammet nedan visar kort och koncist KT600:as egenskaper, samt hur de olika delarna av chipsetet ansluts till varandra.

Som ni ser på bilden ovan så har anslutningen mellan nord- och sydbrygga fått namnet V-Link. I och med introduceringen av KT400 ökades bandbredden hos denna anslutning från 266 MB/s (4X V-Link) till 533 MB/s (8X V-Link), för att denna anslutning inte skulle bli någon flaskhals för kommunikationen mellan syd- och nordbrygga.

Ska vi sammanfatta det hela så har KT600 rent teoretiskt allt man kan tänka sig kräva från ett socket A-chipset. KT600 är också det enda bland de socket A-chipsets som faktiskt finns tillgängliga på marknaden som har inbyggt stöd för Serial ATA. Detta kan göra KT600 konkurrenskraftigt prismässigt, eftersom man hos moderkort som baseras på exempelvis nForce2 måste lägga till en extra kontroller för att få tillgång till Serial ATA, vilket naturligtvis ökar tillverkningskonstnaden.

Nåväl, låt oss lämna denna rubrik och istället titta på Abits KT600-baserade moderkort KV7.


  Nästa sida »


03/09-03 | Daniel Rufelt | xx@64bits.se

Utskriftsvänligare versionUtskriftsvänligare version

Diskutera denna recensionen i vårt forum!