Innehåll

Asono Opus

Inledning
Specifikationer
I förpackningen
Spelaren
Ljudkvalitén
Användning
Slutsats

Tack till Asono som gjorde denna recension möjlig.

03/01-05 | Niclas Alfinson | nizenco alfakrull 64bits.se

Utskriftsvänligare versionUtskriftsvänligare version


Inledning

För ungefär två månader sedan tog vi oss en titt på en lite udda MP3-spelare från det norska företaget Asono. Spelaren som hette Asono 250f stod ut en hel del från mängde, bland annat genom att vara både liten, och ha en riktig färgskärm. Nu har Asono återigen bistått med en MP3-spelare av det lite udda slaget, Asono Opus. Det speciella med den här spelaren är bland annat en karaokefunktion, ja ni läste rätt, karaoke. Naturligtvis tilltalar det här inte alla personer och det har Asono tagit till sig genom att göra Opus till den officiella Idol 2004-spelaren. De som är intresserade av det programmet bör rimligtvis sjunga över normalbegåvningen (vissa skräckexempel på det motsatta finns dock), och därigenom borde de också se karaokefunktionen som något intressant.

Men naturligtvis är karaokefunktionen inte den enda intressanta funktionen på Asono Opus, läs vidare för att få en full redogörelse av denna lite udda skapelse.

Specifikationer

I tabellen nedan hittar ni en sammanställning av specifikationerna för Asono Opus.

Storlek 65,7 x 50,0 x 18,5 mm (LxBxH).
Vikt 56 gram (batteri inkluderat).
Lagringskapacitet 256 MB och 512 MB.
Stöd för MP3 (8 - 320 Kbps) och WMA (32 – 192 Kbps).
Batteri Inbyggt 720 mAh.
Batteritid Över 35 timmar.
Överföring USB 1.1.
Upplösning på skärmen 128 x 128-pixlar.
Uteffekt 15 mW + 15 mW (vänster respektive höger kanal).
Övrigt Line-in (ljudingång, spelar in MP3 i 8 - 224 Kbps), bakgrundsbelyst LCD (7 valbara färger), mikrofon (diktafon) och karaokefunktion.
Rekommenderade priser 2395 och 2995 SEK (256 och 512 MB) med moms.

Som ni kan se är spelaren både relativt tung och relativt stor rent fysiskt. Om vi jämför med Asono 250f väger Opus mer än dubbelt så mycket (25 mot 56 gram). Även andra konkurrenter har både mindre och lättare spelare, faktum är att både Niob NB-110 (46 gram) och JOS MP-400 (36 gram) väger mindre än Opus, å andra sidan är den lättare än Krinor Monolith MX-7010 (65 gram). Nu är dock ingen av dessa spelare någon stor och klumpig enhet, men skillnaden i vikt, procentuellt sett, är ganska stor.

På bilden nedan ser ni att Opus är relativt bred, i jämförelse med JOS MP-400 ser den riktigt stor ut. Men det är snarare ett bevis på att MP-400 är liten än att Opus är stor. Spelaren längst till vänster är Asono Eight (recension kommer inom kort), och i jämförelse med den ser Opus inte allt för stor ut. Dock är båda Asono-spelarna betydligt större än JOS MP-400, men tänk på att Eight använder sig av AAA-batterier, och Opus har en batteritid på 35 timmar, och en betydligt större display.

En av anledningarna till Opus väger mer än många av sina konkurrenter är att man har valt att trycka in många olika funktioner, tillsammans med en stor skärm och en enorm batteritid. Det sista är något utöver det vanliga, enligt specifikationerna skall spelaren kunna spela upp musik konstant i över 35 timmar! Detta är nästan dubbelt så mycket som flertalet andra spelare är specificerade till.

Något annat mycket intressant rent specifikationsmässigt är displayen, för det första är den inte av OLED-typ som de flesta andra tillverkare använder till sina spelare, dessutom har den en upplösning på hela 128 x 128 pixlar, betydligt mer än många andra. I jämförelse kan vi nämna att JOS MP-400 har en upplösning på ynkliga 96 x 36 pixlar och Niob NB-110 128 x 64 pixlar. Asono Opus har alltså både den fysiskt största skärmen bland de spelare vi testat och den med högst upplösning.

Uteffekten på 15 mW per kanal placerar Opus i mellansegmentet. Den absolut vanligaste uteffeten på spelare idag är 13 mW per kanal, och det räcker mer än gott till de flesta användare. Men det finns naturligtvis undantag, JOS MP-400 har enbart 10 mW per kanal vilket är på gränsen till acceptabelt, medan Niob NB-110 ligger i andra änden av skalan med hela 30 mW, alltså betydligt mer än vad de allra flesta behöver. Opus med sina 15 mW ligger alltså bra till, även om de inte på länga vägar är marknadsledande på den här punkten.

Några saker vi däremot saknar är stöd för det snabbare USB-gränssnittet, USB 2.0, stöd för spellistor och till viss del även stöd för OGG Vorbis-formatet. Som det är nu ligger överföringen till och från spelaren på något under 1 MB/s vilket i vissa lägen känns lite väl långsamt, till exempel JOS MP-400 klarar ungefär 3,5 MB/s, alltså en betydande skillnad. Att spelaren inte heller stödjer spellistor kan i vissa fall vara begränsande. Men med ett minne på 256 eller 512 MB är det inget större problem, det är främst när minnesmängden börjar närma sig 1GB och uppåt som det börjar bli riktigt användbart med spellistor. Att spelaren inte heller stödjer OGG Vorbis-formatet kommer säkerligen vara ett irritationsmoment för många, även om det för den stora massan inte kommer ha någon större betydelse (precis som med spellistorna).


  Nästa sida »


03/01-05 | Niclas Alfinson | nizenco alfakrull 64bits.se

Utskriftsvänligare versionUtskriftsvänligare version

Diskutera denna recensionen i vårt forum!