Innehåll

DFI AD77 Infinity

Inledning
VIA KT400
Specifikationer
I förpackningen
Layout & integrerade funktioner
BIOS, stabilitet & överklockning
Mjukvara och dokumentation
Prestanda
Slutsats


Tack till DFI som gjorde denna recension möjlig.

29/11-02 | Daniel Rufelt | xx@64bits.se

Utskriftsvänligare versionUtskriftsvänligare version


Inledning

DFI grundades 1981 och har sedan dess sysslat med elektronikprodukter av olika slag. Idag är företaget inriktat på datorprodukter, och då främst moderkort. Deras moderkortstillverkning har, sedan den startades, varit helt inriktad på OEM-marknaden. Liksom de flesta andra tillverkare vill dock DFI ta sig in på den prestigefyllda retail-marknaden och trängas med de många andra företagen som strävar efter samma sak. Vi ska nu ta en närmare titt på AD77 Infinity, ett moderkort för socket A som ska föra DFI in på den lönsamma retail-marknaden. 

VIA KT400

AD77 Infinity baseras på VIAs senaste chipset för socket A-processorer, KT400. Första tanken man får när man hör namnet är ju givetvis DDR400 (PC3200), men faktum är att KT400 inte officiellt stöder denna "standard". I princip alla moderkortstillverkare har dock tagit tillvara på det stöd som faktiskt finns inbyggt i nordbryggan, men VIA garanterar inte på något sätt stabilitet vid dessa minneshastigheter.

Varför VIA inte garanterar att KT400 fungerar stabilt med DDR400 kan vi bara spekulera i, men en förklaring kan vara att DDR400-standarden faktiskt inte än är accepterad av standardiseringsorganet JEDEC. Detta kan i sin tur leda till problem med minnen från vissa tillverkare eftersom tillverkarna inte har någon riktig standard att följa. Detta kan vara anledningen till varför VIA inte garanterar full stabilitet med DDR400. Trots att DDR400-standaren inte är fastställd så tillverkar i princip alla större minnestillverkare kretsar som är garanterade att klara denna hastighet.

Det går endast att använda DDR400 med KT400 om man maximalt använder två så kallade minnesbanker. Ett enkelsidigt minne (ett minne med kretsar på bara enda sidan) svarar för en minnesbank medan ett dubbelsidigt svarar för två minnesbanker. Använder man mer än två minnesbanker ställs hastigheten automatiskt ner till 333 MHz. Om denna begränsning beror på att VIA inte lyckats få chipset helt stabilt med DDR400, eller om det är för att undvika kompatibilitetsproblem med minnesmoduler från vissa tillverkare är svårt att sia om. De flesta användare använder normalt inte mer än två minnesbanker, så detta är i praktiken inte något större problem. Det är emellertid onekligen en nackdel för de som planerar att använda stora mängder minnen.

Diagrammet nedan visar hur de olika delarna av KT400 kopplas ihop med datorns olika delar. Notera att detta officiella diagram från VIA innehåller ett litet tryckfel, KT400 stöder förutom 200 och 266 MHz busshastighet även 333 MHz och därmed samtliga socket A-baserade processorer på marknaden.
 

Förutom det inofficiella stödet för DDR400 så erbjuder KT400 även en hel del andra trevliga nyheter. En av dessa är den nya AGP-standarden AGP 8X som svarar för en teoretisk bandbredd på hela 2,1 GB/s. Både NVidia och ATI har idag grafikkort för denna nya standard, men inte ens på deras vassaste kort så ser man någon större prestandaskillnad mellan AGP 4X och 8X. I och med att grafikkorten utvecklas så kommer dock AGP 8X bli ett krav för att inte AGP-porten ska bli en flaskhals för prestandan. Så även om behovet för AGP 8X i nuläget inte är särskilt stort, så känns det tryggt att det finns där för framtida behov.

VIA har även dubblerat bandbredden hos V-Link. V-Link är VIAs namn på förbindelsen mellan nord och sydbryggan, och bandbredden har ökats från tidigare 266 MB/s till 533 MB/s. I och med att en hel del bandbreddskrävande funktioner är integrerade i sydbryggan som t ex USB 2,0 och 10/100 MBit nätverk så är denna bandbreddsökning nödvändig för att förbindelsen inte ska bli en flaskhals.

Sydbryggan VT8235 ger stöd för den nya USB-standarden 2,0 och även ATA/133. Denna sydbrygga fanns tillgänglig några månader innan KT400 släpptes, och en del KT333-baserade moderkort utrustades med denna nordbrygga. Därför kan vi inte se USB 2,0 och ATA/133 som en direkt nyhet med KT400, men stödet för dessa standarder är i varje fall välkommet i och med att produkter som stöder dessa börjar bli vanliga.

Då var det dags att gå vidare och titta på vad DFIs KT400-baserade moderkort har att erbjuda.


  Nästa sida »


29/11-02 | Daniel Rufelt | xx@64bits.se

Utskriftsvänligare versionUtskriftsvänligare version

Diskutera denna recensionen i vårt forum!