Innehåll

Gigabyte 8PE800 Ultra

Inledning
Specifikationer
Moderkort och Layout
BIOS och överklockning
Integrera mera
Utseende
Prestanda
Sammanfattning


2/5-03 | Axman | axman@64bits.se

Utskriftsvänligare versionUtskriftsvänligare version


Moderkort och Layout

Det är ett ganska så stort moderkort som möter oss. Det är 24.4 cm bredd och det behövs för att få plats med all extrautrustning. Till att börja med så vill vi säga att moderkortet är överlag tämligen väl designat. Vi skall gå igenom det i lite mer detalj här nedan.

Vi börjar vid I/O-panelen. Som vi tidigare nämnt så är den uppbyggd i stort sett enligt standarden men layouten är lite annorlunda så man får använda den medföljande plåten. Intill I/O-delen så hittar vi 12V-kontakten och strömförsörjningen för processorn. Kortet använder sig av 3-fas vilket är så gott som standard. Vissa moderkort kan dock ha 4-fas vilket är en stor fördel vid extrem överklockning då P4 är en krävande patient när det gäller överklockning. Med 3-fas så kan man förvänta sig lite svajigare värden när man överklockar.

Går vi vidare så hittar vi en vackert (nja) orange hållare för kylflänsen och en nordbrygga som är försedd med en fläkt. Kylflänsen på nordbryggan är guldfärgad och fläkten är skyddad av ett galler med Gigabytes logo i samma stil. Fläkten verkar vara av lite bättre kvalité än vad vi brukar finna vilket är positivt. Normalt så brukar jag anmärka på en aktivt kyld nordbrygga som en nackdel men med tanke på att kortet skall klara 200 MHz i busshastighet stabilt så är det nästan ett krav för annars så skulle vi stöta på värmeproblem. Strax intill i ovankant hittar vi strömförsörjning till två fläktar.

Går vi vidare så hittar vi tre lilafärgade minnesplatser. Att tänka på är att plats nr 2 och 3 är delade vilket innebär att minnena måste vara enkelsidiga (kretsar på bara ena sidan av minnet) för att båda platserna skall kunna utnyttjas. Här hittar vi dessutom en nackdel och det är minnesplatsernas position. Som på så många moderkort så kan vi inte ta ut minnena om vi har ett grafikkort i. Det är inte helt omöjligt att få ur ett minne men det är inte att rekommendera. Hade man flyttat minnesplatserna endast ett par millimeter uppåt så hade det gått bättre. En diod markerar om det är ström till minnena eller ej.

Slutligen hittar vi ATX-kontakten och intill den kontakten för diskettläsaren. Positionen på båda är tämligen bra. Under dem hittar vi de vanliga IDE-kontakterna där den röda är den första IDE-porten. Här sitter även en strömkontakt för fläkten samt en bygel för att radera ett eventuellt lösenord för BIOS.

Går vi längre ned så ser vi AGP- och PCI-platserna och man utnyttjar alltså inte platsen längst ned. Det beror på mängden integrerad utrustning samt att den bästa placeringen för dess portar är längst ned på moderkortet. Det hade varit bättre om man hade flyttat ned PCI-platserna så att man hade haft ett ledigt utrymme mellan första PCI-platsen och AGP-porten men som ni ser så hade det nog inte varit möjligt att lösa med tanke på allt det integrerade. En diod sitter intill AGP-platsen och tänds ifall att man skulle använda sig av ett grafikkort som inte stödjer AGP 4X. Intels moderkort har inte stöd för kort som saknar AGP 2X och utan detta skydd kan moderkortet brännas.

På AGP-porten sitter det en fästanordning för att se till att grafikkortet inte glider ur. Den består av en hake som man drar rakt ut. Den fungerar bra men har man ett grafikkort med en stor passiv kylfläns eller liknande så är det troligtvis svårt att komma åt.

Till vänster om nordbryggan hittar vi ett par saker. Dels finns där en CD-in, placeringen på den är både bra och dålig. Fördelen är att man inte behöver en så lång kabel och nackdelen är att man måste dra den i närheten av processorn. Den andra porten vi hittar är för front-audio och positionen här är inte speciellt bra. Man klarar sig visserligen med lite kortare kablar men man får verkligen dra dem över hela moderkortet.

Fler portar för ljud hittar vi till vänster om PCI-platserna. Vi har SPDIF för optisk och RCA-portarna, AUX-in och portar för surroundpanelen.

Direkt under PCI-platserna så hittar vi VIA´s Firewire. En port används till den medföljande kontakten och en är ledig för att användas exempelvis i fronten på chassit. Ingen kabel medföljer till den andra kontakten.

Runt sydbryggan så hittar vi ett myller av kretsar och kontakter. Närmast sydbryggan så hittar vi de två BIOS-kretsarna rakt under och smartcard-kontakten till höger. Under dessa ser vi de två gröna IDE-RAID-kontakterna samt de två SATA-kontakterna i nederkant. Till vänster om dessa kontakter så ser vi styrenheterna för RAID och SATA.

De två gula kontakterna under SATA-kretsen är två kontakter för USB2. Kabel medföljer till en av dessa.

Längst nere till höger hittar vi färgkodade kontakter för chassits LEDs med mera. Tyvärr så nämns det inte något om färgkodningen i manualen så den hjälper en inte mer än att se vilka stift som hör ihop vilket visserligen var en klar fördel.

Gigabyte har som sagt varit frikostiga med kablaget överlag. Visserligen har man inte skickat med alla kablar för USB och Firewire men med tanke på att de kan utnyttjas i fronten så är det inte en enorm nackdel om man har kontakter för det.

Detta har man kompenserat när det gäller ljud och Serial-ATA. På ljudfronten har man skickat med en panel för att om man vill utnyttja två extra kontakter för surround eller om man vill använda sig av de digitala utgångarna via en optisk kabel eller via en RCA-kontakt.

Tilläggsutrustningen var faktiskt innovativ och intressant. Det är en mycket enkel men faktiskt innovativ kontakt där man gör så att de interna SATA-kontakterna kan användas som externa SATA-portar. Det är helt enkelt ett litet kort med två SATA-kontakter samt en kontakt för strömförsörjning. Därigenom kan man koppla in hårddiskar och optiska enheter direkt utan att använda sig av långsammare och dyrare lösningar via USB eller Firewire. Vi hoppas på att vi ser fler lösningar av den stilen i framtiden. Vi vill även be er att titta på SATA-sladdarna och strömkabeln som följer med. Dels har strömkabeln en kontakt för SATA-enheter men som kuriosa så är det plastskydd både på SATA-kabeln och strömkontakterna. Det är egentligen onödigt men det gav faktiskt en känsla av kvalité.


« Föregående Nästa sida »


2/5-03 | Axman | axman@64bits.se

Utskriftsvänligare versionUtskriftsvänligare version

Diskutera denna recensionen i vårt forum!