1/2-01 | Axman | axman@64bits.se
ArtikelsponsorIntel - www.intel.com
Ett tack till intel för att de har lånat ut en dator till oss för dessa tester.
Inledning
Efter att ha haft en oerhört lyckad serie med sin P6 arkitektur så
är det dags för intel att ta nästa steg.
För att se tillbaks lite i tiden så började det med Pentium
PRO. Det var den första av alla de modeller som vi sett fram till
idag. Det är näst intill otroligt hur man har lyckats få
samma processorarkitekur att gå vidare från 166 MHz till dagens
1 GHz. Vi har dessutom att vänta en ytterligare förlängning
av dess livsläng i och med nya modeller av Pentium 3 processorn.
Pentium 4 är således nästa steg och nu tar man en annorlunda väg jämfört med vad man gjort innan. Tidigare har man statsat på ren styrka från processorn även om vi sett nya tag med SSE instruktionerna.
Nu så är det nya tankar från intel som gäller. Man använder en arkitektur som riskerar att bli mindre effektiv än dagens men som tillåter högre frekvenser. Men genom att para de höga hastigheterna med SSE2 så hoppas man att det skall kompenseras eller till vissa fall ge högre prestanda.
Vi skall prata mer om SSE2 och prestandan senare.
Pentium 4 i alla ära. Sen ni det lilla hålet? Det är
för att
kärnan släpper ifrån sig gas under den första tiden.
Historik
P6 processorerna började som sagt som pentium PRO. Dessa var varma och stora monster men ack så kraftfulla vid sin tid. De hade liknande som dagens processorer ett "Level 2 cache" minne som gick i processorns fulla hastighet. Vid denna tidpunkten så hade man dock problem med att tekniken inte tillät att man tillverkade tillräckligt små cache minnen vilket gjorde processorerna stora och dyra.
Lösningen var så Pentium 2. I stort sett samma kärna
men man flyttade på L2 minnet och lade det bredvid processorn. Därmed
kunde man använda billigare minnen. Dessutom så kunde man öka
hastigheten på processorn kraftigt tack vare att man minskade på
värmeutvecklingen.
Tidigare som på Pentium processorerna (P5 arkitekturen) hade man
L2 cache minnen på moderkortet.
Med P2 så introducerade man dessutom det som idag har blivit SSE2.
Det var MMX vilket sades öka prestandan på multimedia rejält.
I vart fall så används det mycket nu och bland annat interna
modem är kraftigt beroende av detta.
En nackdel vilket samtidigt var den stora fördelen och anledningen
till att man kunde öka hastigheten på processorerna så
mycket som man gjorde var att L2 minnet gick i halva hastigheten av processorn.
Efter P2 kom P3 processorn. Den första modellen var Katmai processorn vilken var så gott som samma som P2 processorn men nu hade man lagt till en mängd instruktioner för multimedia och spel. Dessa instruktionerna kom att kallas SSE vilket står för "Streaming SIMD Extensions"
Det tog ett tag innan SSE började användas mer allmänt och man kan väl säga att de är ungefär nu, två år senare, som det slagit igenom. Detta ger ett visst perspektiv på SSE2. kommer det att ta lika lång tid?
Ständigt under utveckling. Här
är en vy över hjärtat på moderkortet.
När AMD kom med Athlonen som en bomb så blev det dags med nästa steg inom P6 familjen. Coppermine såg dagens ljus och nu hade man gjort främst två förbättringar. Man hade ett högpresterande L2 minne direkt på processorkärnan istället för som tidigare bredvid. Detta var möjligt genom att man nu hade möjlighet att tillverka processorerna med 0.18 mikrometers teknik jämfört med tidigare då man använde sig av 0.25.
Men P6 arkitekturen har nått sin ände när det gäller 0.18 tekniken. Måhända att nya revisioner får upp den stabilt i 1.13 GHz eller mer men i dagens läge så kommer vi inte att se några stora ökningar av hastighet förrän man börjar med tillverkning av storleken 0.13.
Så då kommer nu nästa steg för Intel. Fast beslutna att återta MHz ledningen har de konstruerat en processor som skall klara av att hänga med länge och vara extremt lämplig för att öka hastigheten på.
För att ådstakomma detta i dagens läge har man fått offra en del samtidigt som man nu skiljer sig mycket från Athlon och P3 processorernas tankesätt.
Vi går nu in på lite vad som är nytt.