ASUS Pundit-R

Inledning
Specifikationer
I förpackningen
Layout/Design
Montering
Användningsområden
Testsystem/Överklockning
Prestandatester
Slutsats


Tack till ASUS som gjorde denna recension möjlig.


24/06-04 | Niclas Alfinson | nizenco(alfakrull)64bits.se


Inledning

Små datorer, så kallade barebones eller SFF:s (Small Form Factor), har blivit allt vanligare och idag har nästan alla stora hårdvarutillverkare någon form av sådan produkt. Men bara för att de olika företagens produkter har en likhet, storleken, behöver de inte på något sätta se ut på samma sätt, eller vara tänkta för samma målgrupp. Vissa tillverkare försöker bygga en SFF för personer som vill ha en kraftfull speldator, andra bygger dem för att bli så små som möjligt, det finns med andra ord mängder med lösningar, och man skall vara noga med vilken produkt man väljer så den passar till det man tänkt använda den till.

Produkten vi idag skall utvärdera är ASUS Pundit-R. Detta är inte en SFF riktad åt användare som är ute efter otroligt hög prestanda, utan den är till för personer som vill ha en elegant och liten dator att arbeta på.

Läs vidare och se om ASUS Pundit-R passar just era ändamål.

Specifikationer

I tabellen nedan ser ni specifikationerna för ASUS Pundit-R.

Chipset ATI RS300 / IXP200.
Revisionsnummer 1.0.
BIOS-version 1.002R.
AGP-platser Ingen.
PCI-platser 2 stycken.
Minnesstandard DDR400/333/266, två stycken platser för maximalt 2 GB.
3,5”-platser 1 styck.
5,25”-platser 1 styck.
IDE-standard 1 ATA133-kanal.
SATA-standard 1 SATA150-kanal.
Grafikkort ATI Radeon 9100.
Nätverkskort 10/100 Mbit genom RealTek 8201BL PHY.
Ljudkort 5.1-kanalsljud genom ADI AD1888.
USB-portar 4 stycken USB 2.0-portar (två bak, två fram).
Frontpanel Ja, innehållande 2 av de 4 USB-portarna, en PCMCIA-plats, två kontakter för Firewire, MIC, hörlurar och SPDIF-ut.
Dimensioner 91 x 275 x 357 mm (B x H x D).
Nätaggregat 200 W.
Pris Cirka 2000 med moms.
Övrigt 4-in-1-minneskortsläsare, DVI-kontakt på baksidan.

Som ni kan se är den här produkten baserad kring ett chipset från ATI, och inte Intel vilket är lite ovanligt. Dock är det integrerade grafikkortet, Radeon 9100, ett av de bättre på marknaden vilket är tacksamt. En annan fördel med det här chipset är att det har fullt stöd för Intels nya processor Prescott, men frågan är om man skall placera en så pass energihungrig produkt i ett så här litet utrymme.

Det finns en del specifikationer för den här produkten vi gärna hade ändrat på. Till exempel hade det varit betydligt trevligare att ha en AGP- och en PCI-plats, istället för två av den senare. Då hade man kunnat installera ett grafikkort som snabbat upp datorn rejält. Som det är nu är man helt låst till det inbyggda Radeon 9100. En annan sak är att datorn enbart har en SATA-kontakt. Idag är det inte något större problem, men inom kort när DVD-brännare och andra optiska enheter börjar dyka upp med SATA-gränssnitt kan man inte använda både en sådan och en hårddisk med en likadan anslutning.

Vi ser också i tabellen ovan att lådan har en inbyggd DVI-utgång, vilket är något utöver det vanliga på integrerade grafikkretsar. Eftersom det också finns en vanlig VGA-anslutning integrerad kan man utan problem använda sig av två skärmar med ASUS Pundit-R, men om man tänkt använda två vanliga CRT-skärmar måste man tyvärr köpa till en DVI till VGA-adapter.

PCMCIA-platsen är även den något man inte brukar se på liknande produkter. Vi förstår heller inte riktigt nyttan med att ha den där den sitter. Man skulle möjligtvis kunna ansluta ett WLAN-kort till den platsen, men då måste frontluckan hela tiden stå uppe vilket inte är speciellt snyggt. ASUS kanske resonerar som så att de främst är affärsmän som skall köpa produkten vilka ofta har en bärbar dator med tillbehör kopplade till PCMCIA-porten. Vi hade dock hellre sett en Compact Flash-läsare på denna plats. De har redan läsare för fyra andra minnestyper, men konstigt nog inte till den vanligast, Compact Flash. Men ASUS hade både kunnat ha kakan och äta den om man skickat med en PCMCIA till en Compact Flash-adapter dock.

Färgen på den enhet vi fick levererad är silver, men även svart finns för dem som hellre vill ha det.

I förpackningen

Produkten i sig är inte bara liten, utan lådan den levereras i är även den väldigt liten. Allt i förpackningen är dessutom packat på ett enkelt och stabilt sätt vilket borde göra fraktskador mer eller mindre omöjliga om paketet bara hanteras någorlunda väl.

Det man hittar i förpackningen förutom chassit är följande.

Som ni kan se är det inte en massa tillbehör man hittar i lådan. Men allt man kan tänkas behöva för att komma igång medföljer naturligtvis. En av anledningarna att man inte hittar så många tillbehör är att flertalet komponenter redan sitter monterade inuti lådan, såsom processorkylaren, IDE-kabeln med flera. Det enda som vi egentligen tycker skulle ha kunnat medfölja är som sagt en adapter från PCMCIA till Compact Flash enligt resonemanget under föregående rubrik.

Manualen som medföljer är tyvärr enbart skriven på engelska, men har man inga språkliga hinder är manualen mycket lättförståelig. Den går igenom allt från installationen rent fysiskt till hur man installerar drivrutinerna. Illustrationerna som beskriver hur installationen skall gå till är mycket välgjorda och man behöver knappt läsa någon text, utan bilderna är ofta mer än tillräckligt för att man skall förstå hur installationen skall gå till.

Layout/Design

Större delen av chassit är gjort av silverlackerat stål, vilket gör att man lätt kan förväxla det med aluminium. Men när man känner vikten står det klart direkt att det inte handlar om aluminium. Tomt väger chassit hela 6 kg, vilket skall jämföras med en del aluminiumchassin i vanligt ATX-utförande som kan väga så lite som 4 kilo. Storleksmässigt är dock ASUS Pundit-R betydligt mindre än vanliga ATX-chassin. När vi ställde den jämte ett Antec Super Lanboy (som vi recenserade här) ser man tydligt hur liten ASUS Pundit-R är. På grund av sin storlek är den väldigt lättplacerad, och det blir ännu lättare eftersom man både kan ha den både liggandes och stående med hjälp av den medföljande foten.

Framsidan av lådan är mycket ren och vid en första anblick ser det inte ut att finnas mycket där. Men hela den högra delen (om den är stående) består av en lucka och bakom denna gömmer sig alla kontakter, knappar, och andra expansionsmöjligheter. Luckan öppnas enkelt genom att man rycker på den. Som tur är sitter inte luckan fast med hjälp av en fjädermekansim som stänger luckan så fort det inte blir något motstånd. Som det är nu kan man enkelt ha luckan helt öppen när man kopplat in någon sladd i kontakterna bakom, och därigenom är det inga sladdar som kläms. Vi ser också att det inte finns någon extern 3,5”-plats. Det är med andra ord i princip helt omöjligt att installera en diskettläsare eller ZIP-enheter, men dessa produkter är mer eller mindre utdöda idag så avsaknaden av en extern 3,5”-plats borde inte vara något problem.

Längst upp under luckan sitter en liten resetknappen, och för att kunna trycka in den behövs en skruvmejsel, penna eller något annat spetsigt. Det är med andra ord ingen risk att man råkar trycka till på knappen oavsiktligt. Under denna sitter PCMCIA-platsen och en bit längre ner sitter minneskortsläsaren. Den sistnämna kan vara mycket användbar om man har en digitalkamera, handdator, mobiltelefon eller annan produkt som använder sig av ett minneskort som denna läsare klarar av. Man slipper då krångla med jobbiga kablar, det är bara att ta ut kortet ur produkten och skjuta in det i läsaren. Längst ner sitter alla kontakter, och det mest uppseendeväckande här är hela två FireWire-kontakter, en 6-pins och en 4-pins, och en SPDIF-utgång. Den senare finns det tyvärr bara en av på hela lådan, alltså ingen på baksidan. Om man vill koppla in något permanent till denna kontakt kan det alltså bli en del problem eftersom man då måste koppla in den på framsidan, vilket inte är speciellt snyggt eller praktiskt. En möjlig lösning till detta är att köpa ett expansionskort och placera i en av de två lediga PCI-platserna. Men då har man helt plötsligt enbart en PCI-plats kvar, här tycker vi tyvärr att ASUS inte riktigt har tänkt till.

Som redan nämnts kan man placera lådan liggandes, eller stående. Har man den stående på skrivbordet tar den upp mycket lite plats, ungefär som en vanlig pärm. Men placerar man den stående kan man få en del problem med sina optiska enheter. Eftersom den är stående kan man få en del lässvårigheter med en del enheter. De allra flesta nya DVD-läsare och liknande enheter bör inte ha några problem med att placeras vertikalt, men kolla för säkerhetsskull upp detta innan inköp, så ni inte får en tråkig överraskning. Har man den liggandes på bordet och dessutom använder sig av en TFT-skärm kan man med fördel placera skärmen ovanpå lådan och därigenom spara värdefull skrivbordsyta. Ett problem här är att lådan är ganska djup vilket gör att man inte får ha ett allt för smalt skrivbord. Något annat som kan ställa till problem är att det enda luftintaget är placerat på sidan precis ovanför processorn, man bör alltså vara mycket noga med att inte blockera detta med foten på skärmen.

Tar vi oss en titt på baksidan av lådan ser vi inget märkligt. En del kontakter och två expansionsportar för PCI-platserna. Vi ser att ASUS har valt att ha kvar på en LPT- och en COM-port fastän dessa knappt används idag. Här hade vi betydligt hellre sett några USB-, FireWire- och framförallt en SPDIF-kontakt.

Montering

Att gå från ett tomt skall till en fullt fungerande dator med en sådan här produkt är något krångligare än att bygga en dator i ett vanligt ATX-chassi. Men tar man sig först en titt i manualen och går metodiskt till väga så bör det inte vara några problem. Om man någon gång blir osäker är det bara att öppna manualen och ta sig en titt på alla illustrationer. För er som vill ha lite grundläggande hjälp med hur man bygger datorn rekommenderar vi vår PC-byggarskola.

Första steget i installationsprocessen är att ta bort höljet runt produkten. Det gör man enkelt genom att först skruva loss två skruvar och sedan skjuta hela höljet bakåt och uppåt. Eftersom höljet har en ganska tajt passform måste man ta i en del för att få loss det, men det är alltså helt normalt. Nästa steg är att ta bort sektionen som man installerar hårddisken och den optiska enheten i. Detta gör man mycket enkelt genom att först ta bort fronten som sitter fast med krokar och sedan lossa på tre skruvar. När det är gjort kan man dra hela sektionen rakt uppåt för att få ut den ur chassit. Efter det här har man betydligt mer utrymme i chassit att arbeta med och det är långt ifrån lika trångt som innan. För att kunna installera processorn enligt manualen är det första man skall göra måste man naturligtvis ta bort kylaren som redan är monterad. Eftersom moderkortet använder samma fästanordning som vanliga Pentium 4-moderkort bör detta steg inte ställa till några problem alls, det är enbart att lossa på två krokar. Dock måste man först skruva loss luftkanalen som sitter på fläkten, eftersom krokarna annars kommer att slå i luftkanalen.

Nu är det enligt manualen dags att installera processorn. Vi tyckte detta verkade fel eftersom det är gott om plats att installera minnesmodulerna när den stora processorkylaren inte var i vägen. Så vi frångick helt enkelt manualen och installerade minnesmodulerna för att sedan gå över till processorn. Men vi märkte snabbt att vi helt enkelt inte fick på kylaren när vi hade ett minne i den plats närmst processorn, man fick inte ner kroken mellan kylaren och minnet! Summa summarum, följ installationsanvisningarna i manualen slaviskt, det finns en anledning till att man gör allt i en viss ordning. Först processorn och kylaren, sedan minnesmodulerna alltså.

Nästa steg enligt manualen är att installera de PCI-kort man har tänkt använda. Skall man inte bygga ut sin dator med några sådana kan man helt enkelt hoppa över det här steget. Det är dock mycket enkelt att installera dessa kort. Hela installationen kan göras utanför chassit eftersom man kan lyfta ut hela PCI-konsollen. När man har installerat en eller två PCI-kort, beroende på hur många man skall använda sig av, är det enbart att trycka tillbaka hela konsolen och så är det klart. Installationen av PCI-korten i konsolen går dock till på precis samma sätt som i vilken dator som helst. Man skruvar loss en skyddsplåt för att sedan trycka dit PCI-kortet och slutligen skruva fast kortet i konsolen.

Sista steget är att installera hårddisken och den optiska enhet man har tänkt använda. Detta görs i den sektion man plockade ut precis i början av monteringen. Lägg denne upp och ner på platt på golvet och skjut helt enkelt in hårddisken och den optiska enheten och skruva fast dem. Ett problem man kan stöta på här är med den optiska enheten. Eftersom det är en lucka framför den för att ge ett enhetligt utseende kan det om man har riktigt otur vara omöjligt att använda den optiska enheten. Antingen på grund av att eject-knappen sitter fel eller för att släden på enheten är felplacerad. Vi testade dock med tre olika enheter och alla fungerade utan problem, så det bör inte bli några problem. Ytterligare ett lite problem vi märkte var att man behöver åtta stycken skruvar för att få dit hårddisken och den optiska enheten, och det medföljer bara fyra stycken. Se alltså till att ni har fyra stycken extra skruvar till hands.

Nu är all hårdvara där den skall vara och det är bara att skjuta tillbaka höljet och skruva dit det. Förhoppningsvis kommer datorn att starta som den skall och man kan börja installationen av den mjukvara man tänkt använda.

Användningsområden

ASUS Pundit-R är som sagt inte ämnad åt personer som vill ha en kraftfull speldator, detta kan man enkelt konstatera eftersom det inte finns någon AGP-port på moderkortet, och den integrerade Radeon 9100-kretsen inte är speciellt snabb. Det integrerade grafikkortet duger dock mycket väl till enklare och lite äldre spel, men så fort man startar något nyare spel börjar det gå på knäna direkt. Dock bör produkten prestera bra övrigt, med stöd för de nya processorerna från Intel med en systembuss på 800 MHz, stöd för flera gigabyte minne och så vidare. Men som speldator är den här produkten allt ifrån optimal, men det inte heller det som den är tänkt att användas till.

För personer som är trötta på att ha en stor klumpig dator på golvet när de arbetar, ordbehandlar, surfar, betalar räkningar eller andra alldagliga sysslor är den här produkten perfekt. Den är mycket liten, stilren och lättplacerad. På grund av den låga ljudnivån kan man med fördel placera den på skrivbordet stående bredvid skärmen, eller liggande under. Med andra ord skulle den här datorn passa utomordentligt som en andradator hemma för dem som redan har en speldator, eller som den enda datorn för dem med mediokra krav på grafikprestanda. Eftersom man inte behöver skämmas för utseendet på produkten kan man placera den helt synligt i vardagsrummet eller på någon annan plats där en vanlig dator skulle stå ut allt för mycket, ASUS Pundit-R är med andra ord mycket lättplacerad.

Ett annat vanligt användningsområde för den här produkten är till så kallade HTPC:s (Home Theater PC), alltså en multimediamaskin. På grund av dess storlek och utseende är det inget hinder att placera den under TV:n bredvid DVD-spelaren och den andra elektroniken. Dessutom är den som redan nämnt nästan ljudlös vilket är ytterligare en fördel. Enda problemet vi kan se med att använda den här produkten som en HPTC är att den digitala utgången för ljudet, SPDIF-kontakten, enbart återfinns på framsidan. Det är inte speciellt snyggt eller praktiskt att behöva koppla in en kontakt där permanent, vilket mer eller mindre tvingar en till att installera ett PCI-baserat ljudkort, och då har man helt plötsligt enbart en PCI-plats kvar att använda. Och har man tänkt använda sin HTPC som PVR (Personal Video Recorder) måste man installera ett TV-kort, och då har man inte en enda PCI-plats kvar. Dock kan man fortsätta bygga ut datorn med hjälp av externa produkter kopplade till USB och FireWire, men då försvinner en av produktens största fördelar, storleken och utseendet.

Ljudnivån på produkten varierar en del. I vissa lägen är datorn knäpptyst, och fläkten på processorn står till och med stilla! Om man enbart surfar på Internet, ordbehandlar eller gör något annat mindre krävande kommer man knappt att höra om datorn är igång eller inte. När man sätter igång något mer krävande kommer naturligtvis fläkten att börja rotera snabbare. Med version 1.002 av BIOS:et kan fläkten i vissa lägen låta otroligt mycket. Vi fick dock en ny BETA-version av BIOS:et (daterad 16/6-04) som rättade till ljudnivån och med detta BIOS fick vi aldrig fläkten att rotera snabbare än 2500 RPM, med andra ord nästan helt ljudlöst. Enligt ASUS själva kommer en ny version av BIOS:et snart att finnas för nedladdning på deras hemsida.

I princip passar ASUS Pundit-R mycket bra till alla ändamål där man inte är i behov av hög grafikprestanda eller stor utbyggnadsmöjlighet.

Testsystem/Överklockning

Vi valde att utrusta vår Pundit-R med en Celeron 2,4 GHz av flera anledningar. Dels är den relativt strömsnål vilket är att föredra eftersom den skall sitta i ett trångt utrymme. Dessutom är det troligen en sådan här konfiguration många kommer att välja eftersom en Celeron mer än väl duger till vanliga kontors- och multimediaapplikationer. I övrigt använde vi oss av samma komponenter som vanligt när vi testar hårdvara. Exakt vad ser ni i listan här under.

Tyvärr hade vi ingen möjlighet att kontrollera vilken latency minnena kördes i eftersom inga program vi testade hade möjligheten att läsa av dessa. Vi valde dock inställningen ”Fast” i BIOS men vet tyvärr inte exakt vilka värden detta motsvarar.

Följande var vårt referenssystem.

För den som vill överklocka är detta långt ifrån rätt produkt. Det finns inte en enda inställning i BIOS som har med överklockning att göra. Man kan inte ändra systembussens hastighet, man kan inte ändra spänningar och så vidare. De senare hade varit väldigt intressant på en sådan här produkt, eftersom man då kunnat underklocka processorn och därigenom kunnat få den att utveckla betydligt mindre värme, och därigenom få hela systemet svalare, och tystare.

Möjligtvis finns det någon mjukvara som kan göra det vi eftersöker, men i ASUS Pundit-R:s föregångare, Pundit, fanns alla dessa inställningar i BIOS, och vi tycker helt klart det är synd att de har tagit bort denna möjlighet.

Vi använde oss av följande mjukvara för att testa de båda systemen.

Ha i åtanke när ni ser resultaten på nästa sida att de båda systemen skiljer sig otroligt mycket åt. En Celeron 2,4 GHz och en Athlon 64 3200+ är på inget sätt likvärdiga, och det vore rent ut sagt konstigt om de presterade lika. Detsamma gäller Radeon 9800 PRO och det integrerade Radeon 9100-kretsen. Dock kan det vara intressant att se hur stora skillnaderna egentligen är mellan de båda systemen.

Prestandatester

Vi börjar med att utvärdera ASUS Pundit-R med hjälp av grafikintensiva applikationer.

Som ni kan se är det en enorm skillnad på hur ett Radeon 9800 PRO presterar emot det inbyggda Raden 9100 i Pundit-R. Att spela moderna spel är med andra ord bara att glömma.

Vi ser samma sak i Aquamark som vi gjorde i 3DMark, Radeon 9100-kretsen hamnar rejält på efterkälken.

GunMetal 2 är ett mycket krävande spel, och det är knappt det kraftfulla referenssystemet når upp till en spelbar nivå, än mindre ASUS Pundit-R.

Quake 3 har några år på nacken, men det finns än idag en del relativt moderna spel som använder sig av denna grafikmotor. Detta spel är faktiskt helt spelbart med Pundit-R, även i upplösningen 1280x 1024 flyter spelet på riktigt bra.

I det här testet ser vi minnesbandbredden på de båda plattformarna. Att Pundit-R hamnar på efterkälken här beror på att vi använder en Celeron-processor som begränsar minnets hastighet till 266 MHz, istället för 400 MHz som hade varit fallet om vi använt oss av en nyare Pentium 4. Med andra ord presterar Pundit-R precis som vilken annan produkt som helst i det här testet.

I LAME komprimerar vi en WAV-fil till MP3-formatet. Här är det framförallt processorn som får arbeta, och att Celeron-processorn hamnar på efterkälken är allt annat än förvånande. En Athlon 64 är snabbare, så enkelt är det. Men samma sak gäller här, sätter vi en snabbare Pentium 4 hade båda systemen presterat någorlunda likvärdigt.

Primordia i ScienceMark är ett test som utför en rad beräkningar och tar tiden det tar för datorn att gå igenom dessa. Här ser vi precis samma resultat som ovan, och även här hade vi sett ett helt annat resultat om vi använt oss av en Pentium 4 med likvärdig prestanda som Athlon 64 3200+.

Som ni kan se i alla tester ovan presterar referenssystemet betydligt bättre än ASUS Pundit-R. Men som vi redan nämnt jämför vi äpplen med päron. Om i istället valt till exempel en Pentium 4 3,2 GHz som är likvärdig med en Athlon 64 3200+ hade vi sett Pundit-R presterar någorlunda samm med referenssystemet i de tester där grafikkortet inte har någon större inverkan. I de tester där grafikkortet har det, kommer Pundit-R alltid att vara hopplöst efter, eftersom det inte finns någon möjlighet att installera ett AGP-grafikkort. Vill man uppgradera grafikkortet får man hålla sig till PCI-baserade sådana, och dessa är inte på långa vägar lika snabbar som dagens moderna AGP-kort.

Slutsats

ASUS Pundit-R kan vare en mycket bra grundstomme för en dator, om man vet vad man skall använda den till. Är man ute efter en liten, enkel och tyst dator för icke grafikkrävande applikationer är den en mycket bra val. Även som HTPC eller någon annan form av multimediamaskin passar den ypperligt, men den enda reservationen för placeringen av SPDIF-kontakten. Det är heller inte så svårt att installera alla komponenter i datorn, trots att den är mycket liten. Följer man bara manualen noga så är hela installationen över snabbare än man tror. Även priset är ganska humant, runt 2000 SEK med moms får man betala vilket kanske låter mycket. Men när man jämför vad ett chassi, nätaggregat, grafikkort, ljudkort, nätverkskort, och moderkort kostar löst, förstår man genast att det inte är så dyrt man först befarande. Ytterligare en fördel är ljudnivån. Vid vanligt arbete när processorn inte jobbar för fullt är datorn nästan helt tyst.

Men allt är inte dans på rosor, utan även Pundit-R har en del missar. De största missarna tycker vi är att man valt två stycken PCI-platser, istället för en AGP- och en PCI-plats. Dessutom hade två stycken SATA-platser gjort att man känt sig betydligt mer framtidssäker än vad man gör nu. En annan miss tycker vi är att det finns väldigt få inställningsmöjligheter i BIOS, man kan nästan tro att det är en dator från Dell/HP/Compaq man sitter vid. Hade man kunnat ändra spänningar och klockfrekvenser hade man med ett enkelt handgrepp kunnat minska värmeutvecklingen från processorn radikalt. Den sista saken vi tänkt klaga på är prestandan. ASUS Pundit-R presterar på inget sätt dåligt, men i jämförelse med vårt referenssytem ser vi enorma skillnader. Hade vi istället installerat en snabbare processor hade skillnaden minskat markant i processorkrävande applikationer, men grafikprestandan från det inbyggda grafikkortet går inte göra så mycket åt tyvärr.

Om man inte tänkt spela de nyaste spelen, eller göra något annat tungt rent grafikmässigt kommer ASUS Pundit-R med stor sannolikhet passa perfekt. Den är elegant, liten, lättjobbad och kostar inte en förmögenhet

Fördelar Nackdelar
Utseendet. Saknar AGP-plats.
Storleken. Enbart en SATA-kontakt.
Ljudnivån. Bristande BIOS-inställningar.
Enkel montering.
Priset.



24/06-04 | Niclas Alfinson | nizenco(alfakrull)64bits.se