Easy-IDE IDE-adapter för USB 2.0

Inledning
IDE till USB och tvärtom...
Dags att öppna lådan
Användning
Prestandatester
Sammanfattning


Ett stort tack till Eksitdata som bistod med denna produkt för recension.


26/7-04 | Illuwatar | illuwatar (a) 64bits.se


Inledning

Extra hårddiskar och lösa CD-läsare är det säkert många datorägare som har liggande. Äldre enheter som har förpassats till bra-att-ha-lådan ifall det skulle behövas någon gång. Ser man till verkligheten är det oftast där sakerna stannar för att mer eller mindre falla i glömska. Man orkar helt enkelt inte öppna datorn varje gång man vill ha lite tillfälligt lagrningsutrymme att experimentera med. Som tur är finns det företag som vill hjälpa oss datoranvändare med detta. Produkten i denna recension är just tänkt för att kunna koppla in extra IDE-enheter till en dator på ett enkelt sätt.

IDE till USB och tvärtom...

Det vi har att göra med är en liten enhet som på ett enkelt sätt ansluter standard IDE-enheter till datorn via USB. På så sätt skall det vara möjligt att använda hårddiskar, optiska enhter och annan utrustning med IDE-interface utan att behöva öppna datorn. IDE (ATA) är det i dag vanligaste sättet att ansluta lagringsmedia till hemdatorer. Med hastigheter på upp till 133 Mb/s (i teorin) är det ett gränssnitt som hanterar dagens hårddiskar och CD/DVD-läsare utan problem. Nackdelen med detta interface ligger i det begränsade antal enheter man kan ansluta per kanal (2 st) samt att man inte kan ansluta enheter under drift (hotplug).

Vill man kunna lägga till och ta bort enheter när datorn är igång får man titta på andra lösningar. En av dessa är SCSI. Med speciella kontrollerkort i kombination med hotplug-kabinett kan man skapa ett system som möjliggör byte av hårddiskar i drift. Dessutom passerar man gränsen på 2 enheter per kanal. Nackdelen ligger i priset. Ett hotplug-system baserat på SCSI är mycket dyrt och är mer avsedda för servrar där man kör RAID-system. Dessutom kan man inte ansluta en extra CD-brännare eller en ZIP-drive på detta sätt.

För den glade entusiasten som vill koppla in en hårddisk tillfälligt behövs en enklare och billigare lösning. Kravet är att enheter skall kunna läggas till och tas bort utan att behöva starta om datorn samt att begränsningen på antalet enheter flyttas så att den inte blir ett praktiskt hinder. Vad är då inte mer lämpligt än USB? Detta gränssnitt finns på de flesta datorer som inte är allt för gamla och har de egenskaper som eftersöks: hotplug, plug & play samt en gräns på max 127 anslutna enheter. Har man lite nyare hårdvara är man säkert begåvad med USB 2.0, vilket ger en teoretisk överföringshastighet på 480 Mbit/s.

Dags att öppna lådan

När man beställer denna produkt får man en skaplig låda som på ett sakligt sätt visar vad den innehåller. Inuti ser det dock lite stökigt ut eftersom lådan saknar uppdelningsväggar som brukligt är för att hålla innanmätet på plats. Själva adaptern ligger förpackad i en antistatpåse och är inlindad i en liten bit skumgummi. Den vita asken innehåller en nätadapter på 12 V/1.5 A som ser till att ge den extra ström som hårddiskar och optiska läsare behöver. I botten på lådan ligger en liten CD-skiva med manual och drivrutiner. Ingen dokumentation på papper medföljer över huvud taget.


Innehållet i lådan:

Det ser inte mycket ut för världen när man tar ut innehållet och lägger det framför sig. Låg vikt och litet format dominerar, vilket är en fördel om man vill ta med sig adaptern. Annars är konstruktionen enkel och känns lite plastig. Trots detta verkar det som USB-adaptern tål en del, vilket är ett krav för att en sådan produkt skall kunna användas som det är tänkt.


I vissa fall kan det även följa med en adapter för 2.5"-hårddiskar i paketet. I recensionsexemplaret fanns dock inte denna med. Läser man i manualen står det att denna är en "option", dvs ett ej nödvändigt tillägg.

Angående manualen så finns denna enbart på den lilla CD-skivan. Något på papper finns inte i förpackningen. Vill man ha detta får man skriva ut den själv. Manualen är i pdf-format, vilket gör att den kan läsas på de flesta system under de flesta operativsystem. Av någon lustig anledning finns manualen i tre upplagor på skivan. Alla tre är på engelska, identiska till innehållet och med samma datum. Man skulle kunna tro att det har blivit något fel vid tillverkningen av skivan.

Som sagt, manualen finns bara på engelska och är ganska kort. Den visar tydligt på hur adaptern används ihop med olika typer av IDE-enheter samt hur man installerar drivrutinen. Dessutom finns varningar på ett flertal ställen som säger åt en att vara försiktig med hårddisken. Det som saknas är mer detaljerad information om adaptern gällande prestanda och strömförbrukning. Framförallt saknas information angående strömbelastningen på USB-porten.

Användning

När nu adaptern ligger på bordet är det dags att börja använda denna. Inkopplingen till en IDE-enhet är inte komplicerad. Man trycker sonika in adaptern på den kontakt där man normalt ansluter IDE-kabeln. Den 4-poliga strömkontakten ansluts där den skall vara och en jordögla skruvas fast med hjälp av en skruv i en av de fästhål som finns på enheten. Har man en 2.5"-hårddisk behövs en adapter för att kunna ansluta denna. IDE-kontakten på adaptern nyper rätt så ordentligt, vilket gör att man måste trycka ganska hårt för att få dit den. Detta gör att adaptern inte lossnar så lätt från IDE-enheten under drift. Man måste dock ta det försiktigt när man avlägsnar adaptern från IDE-enheten så man inte böjer anslutningsstiften, vilket kan göra IDE-enheten obrukbar.


Adaptern till 2.5"-hårddisken ovan är inte denna som kan följa med i paketet, utan den inskaffades separat.

Ser man till resultatet så är detta inget man vill ha framme permanent. Hårddiskarna ligger nämligen helt exponerade utan något skydd över huvud taget. Det är mycket lätt att det händer en olycka som kan skada hårddisken. Exempelvis om något metallföremål kommer åt elektroniken på hårddiskens undersida när det hela är igång. Däremot för tillfällig anslutning (exempelvis om man vill flytta filer eller klona en disk) är detta en idealisk lösning. CD/DVD-enheter är mer lämpade för lös anslutning eftersom de brukar ha ett heltäckande plåthölje som skyddar elektroniken.

För att få det hela att snurra behövs ström och detta i mängder som överstiger det en USB-port kan ge ifrån sig. Dessutom behöver de flesta IDE-enheterna två olika spänningar: +5 V och +12 V. Den sistnämnda spänningen finns inte ens i en USB-kontakt. Därför har nätadaptern skickats med i lådan. Denna ger ifrån sig +12 V/1.5 A, vilket borde räcka för de flesta IDE-enheter av idag. Det som förblir okänt är om IDE-adaptern fortfarande tar någon ström från USB-porten trots nätadaptern. Om den gör detta finns ytterligare 500 mA vid +5 V att hämta där. Den medföljande nätadaptern är av switchad typ, därav dess lilla format och låga vikt. Dessutom reduceras värmeutvecklingen i denna markant.

När det hela är ihopsatt och nätadaptern ansluten återstår inkopplingen till den tänkta datorn. IDE-adaptern är försedd med en sladd som är en meter lång, vilket gör att den når de flesta datorers baksidor om man lägger enheten på lådans tak. Därefter startas maskineriet upp med en strömbrytare på IDE-adapterns ovansida. En röd lysdiod visar att strömmen är på, en grön visar när aktivitet pågår.


Till sist när allt är på plats och enheten startas upp tar datorns operativsystem vid. Har man ett system baserat på Microsoft Windows 2000 eller XP alternativt Mac OS 8.6 eller nyare är detta enkelt. Nödvändiga drivrutiner finns redan i operativsystemen. Efter en kort stund dyker den lösa hårddisken upp som en ny hårddisk bland de tidigare i systemet. Därefter är det bara att köra på som vanligt, datorn gör ingen skillnad mellan den externa och de interna hårddiskarna. Sitter man kvar med Windows 98 måste man däremot lägga på den drivrutin som följer med på CD-skivan.

Stödet för Linux verkar dock ha glömts bort eftersom detta inte nämns någonstans i dokumentationen. För att ta reda på om denna adapter går att använda ihop med nämnda operativsystem utfördes några praktiska tester. Först installerades RedHat Fedora Core 2 (kernel 2.6.5). När detta var klart kopplades adaptern med tillhörande hårddisk in. Resultatet blev inte så lyckat: hela systemet tvärstannade och det enda sättet att komma igång igen var att använda reset-knappen.

Eftersom detta inte fungerade så bra så byttes linux-installationen ut till en baserad på SuSE 9.1. Här visade det sig att det fungerade mycket bättre. Systemet hittade hårddisken utan problem. Det enda problemet som dök upp var bristande stöd för NTFS (testdisken var försedd med en NTFS-partiton). Det var dock inga svårigheter med att byta till ett mer passande filsystem (Ext2) i SuSE's partitionsverktyg. Därfter kunde den utan några problem användas som vilken hårddisk som helst från linux-systemet. Automatisk montering vid inkoppling fungerade klockrent. Glöm dock möjligheten att koppla in en Ext2-formatterad hårddisk till ett Windows-system, detta fungerar inte trots USB-anslutningen. Enheten dyker inte ens upp i verktyget för hårddiskhantering så att man kan avlägsna partitionen. Detta har dock inget att göra med att hårddisken ansluts via USB. Samma effekt erhålls vilket anslutningssätt som än används (IDE, SCSI).

Nu när det fanns ett linux-filsystem på testhårddisken fick Fedora Core en andra chans ifall problemet berodde på NTFS-partitionen. Så denna distribution åkte in i maskinen igen. Tyvärr så blev det ingen skillnad. Systemet tvärstannade än en gång. Som sista utväg testades en ny kärna (2.6.7) ifall detta kunde få det hela att lossna. Det gjorde dock ingen skillnad, problemet fanns kvar. Orsaken till detta ligger med andra ord i någon distributionsunik del eftersom bytet av kärnan (tagen från kernel.org) inte påverkade resultatet.

Prestandatester

En mycket intressant aspekt när det gäller hårdvara av denna typ är hur påverkas prestandan. Extern anslutning via USB brukar innebära en försämring i överföringshastigheten jämfört med IDE-gränssnittet. Denna adapter utgör inget undantag till detta vilket vi kommer se i följande tester.

Innan vi visar några resultat bör testsystemets specifikationer tas upp:

CPU: Intel P4 Northwood 2.8 GHz
Minne: 1024 MB DDR PC3200 (400 MHz), Apacher, 2 x 512 MB
Moderkort: MSI I865PE Neo 2 (Chipset: Springdale 865PE)
IDE-kontroller: Intel ICH5R (Ultra ATA-100)
USB-interface: Intel ICH5R (USB 2.0, 480 Mbit/s)
Hårddiskar: Seagate Barracuda 7200.7 (40 GB/7200 rpm/8 MB cache)
Seagate Barracuda 7200.7 (120 GB/7200 rpm/8 MB cache)
Grafikkort: ATI Radeon 9600 Pro
Operativsystem: Microsoft Windows 2000 Professional (Servicepack 4)

Två hårddiskar användes i systemet. Den större på 120 GB innehöll själva operativsystemet och användes inte vid testerna (mer än att ge ett fungerande system). Den mindre hårddisken användes till alla prestandamätningar. Samma hårddisk flyttades mellan den interna IDE-anslutningen och IDE-adaptern för att få fram jämförande värden på prestandan.

Först ut är HD Tach 2.70, ett program som mäter en hårddisks "råa" prestanda. Med detta menas att eventuellt filsystem ignoreras och att alla mätningar utförs med direkta läsningar och skrivningar till hårddisken. Vi börjar med läsprestandan, vilken tydligt visar vad som händer när informationen måste tråckla sig igenom USB-kabeln:


Bilden ovan visar tre olika mätvärden vid läsning: högsta, lägsta och medelvärdet av testläsningen över hela hårddiskens yta. Vad man tydligt ser är att USB fungerar som ett slags strypsnara på prestandan. I teorin borde 480 Mbit/s ge mer, men verkligheten är en annan.


Här ser man resultatet av läsning i burst-läge (läsning i korta snabba skurar). Med USB blir det som att köra bil med åtdragen handbroms...

Efter att ha läst lite börjar vi med skrivning av data till samma hårddisk:


Även här får man tre olika värden. Här ser man att USB-anslutningen inte stryper lika hårt. Fortfarande är dock skillnaden stor och långt ifrån USB 2.0 teoretiska hastighet.

Till sist har vi två andra resultat som kan vara av intresse:


Bilden ovan visar den uppmätta medelsöktiden. Här verkar inte valet av gränssnitt ha någon betydelse. Detta värde beror till största del på hårddiskens interna konstruktion, så valet av gränssnitt får en underordnad betydelse.


Till sist har vi CPU-belastningen när respektive gränssnitt används. Körning via USB visar upp en betydligt större belastning på processorn jämfört med IDE-anslutningen.

Nästa test använder programmet DiskBench som mäter överföringshastigheten på hårddiskar genom att skapa och flytta filer. Detta program (till skillnad från HD Tach) arbetar via filsystemet. På så sätt får man en mer realistisk bild av hur hårddisken presterar. I vårt fall har bara create-testet används för att utesluta andra enheter som kan påverka resultatet. Detta test går ut på att skapa en fil med en förutbestämd storlek (i vårt fall 1.46 GB) och mäta hur pass lång tid detta tar. Utifrån detta får man ett MB/s-värde som visar hur snabbt mätobjektet är. På testhårddisken har NTFS används som filsystem och körningen gjordes under Windows 2000 Professional.


Denna bild visar samma sak som vi såg tidigare. USB stryper prestandan rätt rejält.

Som avslutning gjordes två användartest som kan vara av intresse: diskreplikering och start från USB-enhet. I det första testet, replikeringen, användes programmet Norton Ghost 8 som fick uppgiften att göra en identisk kopia av en systemdisk till en tom hårddisk. Den tomma hårddisken sattes på USB-adaptern. Operationen utfördes under Windows 2000 Professional. Eftersom operativsystemet hittade den USB-anslutna hårddisken utan problem kunde Ghost använda den direkt och därmed blev replikeringen lyckad.

Därefter testades uppstart från USB-adapteransluten hårddisk. På samma hårddisk som användes i prestandatesterna installerades Windows 2000 på vanligt sätt (ansluten som master på den interna IDE-kontrollern). Därefter togs hårddisken och anslöts till USB-adaptern. När datorn sedan startades upp fanns USB-hårddisken som val i boot-menyn:


USB HDD valdes i menyn och systemet fortsatte. Windows 2000 började sin startsekvens men efter en kort stund kom den klassiska blåskärmen (Blue Screen Of Death, BSOD) och gnällde om startenhet som saknades. Windows drivrutin för USB-hårddiskar laddades inte under uppstartsfasen och därmed misslyckades Windows med att gå igång på rätt sätt. Möjligheten att starta från USB-enheter beror helt på moderkortets BIOS, vilket innebär att detta inte är möjligt på alla datorer. Att sedan Windows får problem har inget med USB-adaptern i sig att göra. Med lite trixande med drivrutiner under installationen går detta säkert att lösa.

Ett försök till att installera Windows 2000 direkt på den USB-anslutna hårddisken gjordes också. Installationsprogrammet detekterade USB-hårddisken utan problem (den fanns med i listan på valbara enheter), men av någon anledning kunde inte installationsprogrammet skriva till denna. Med andra ord, denna lösning är inte ett alternativ till systemdisk om man kör Windows. Hur andra operativsystem fungerar med USB-ansluten hårddisk som system-/bootdisk har inte undersökts, men säkerligen finns det sådana som passar aldeles utmärkt. Framförallt inom Linux/BSD-världen borde det finnas distributioner som kan köras från USB-anslutna enheter.

Sammanfattning

Är nu detta något att ha? Jag skulle vilja säga att det beror på. På grund av adapterns konstruktion är den inte lämpad som permanent hårddiskanslutning om inte hårddisken placeras i ett skyddande hölje. Är det denna lösning man är ute efter finns bättre alternativ. Däremot om man vill kunna ansluta enheter tillfälligt till sin dator för att flytta filer, göra backup eller för experiment är detta en idealisk lösning. Speciellt äldre enheter (framförallt hårddiskar) passar bra eftersom hastigheten hos moderna IDE-hårddiskar inte kommer till sin fulla rätt via adaptern. Med ett pris på 315 kr är detta ett fullt överkomligt tillbehör för den som behöver koppla in extra enheter till sin dator.

Fördelar
Nackdelar
Lätt att använda Dämpar prestandan på snabba
hårddiskar
Fungerar med alla IDE-enheter Dokumentationen lite mager
Relativt kompakt Hårddiskar körs oskyddade
Vettigt pris Kan inte ersätta systemdisk helt och hållet.



26/7-04 | Illuwatar | illuwatar (a) 64bits.se