VIA EPIA M-10000

Inledning
Specifikationer
I paketet
Processorn
Chipset
Layout
Montering
Prestanda
Slutsats


Tack till Via som gjorde denna recension möjlig.


13/08-03 | Niclas Alfinson | nizenco@64bits.se


Inledning

På senare tid har det inte gått speciellt bra för VIA, de har haft relativt stora problem med sin huvudprodukt, moderkortschipsets. På AMD-sidan har de tappat marknadsandelar till Nvidia och på Intel-sidan hade man länge problem med licenser. På en front har dock Via rönt stora framgångar, Mini-ITX-proukter.

Mini-ITX är en standard för mycket små moderkort, ett av kraven är att de skall vara 17 cm på längden och lika mycket på bredden. Det är alltså mycket små produkter vi pratar om, betänk att en CD-skiva har en diameter på 12 cm. Via:s satsning på Mini-ITX-fronten har gått bra och de har haft stora framgångar med sina EPIA-produkter. Speciellt med dem (förutom att de är så otroligt små) är att de har många funktioner integrerade, det sitter faktiskt en integrerad processor på kortet, och naturligtvis även grafikkort, ljudkort och nätverkskort. Dessa produkter har varit populära för många speciella projekt, till exempel att montera en hel dator i en nallebjörn, i en brödbox och massor av andra mer eller mindre underliga saker.

Produkten vi idag skall ta oss en titt på är Via:s senaste EPIA-kort, M-10000 som har en integrerad processor på hela 1 GHz.

Specifikationer

Här under kommer specifikationerna för den här produkten i tabellform.

Processor Via C3 1 GHz.
Chipset Via CLE266 som nordbrygga, VT8235 som sydbrygga.
Formfaktor Mini-ITX (17 x 17 cm).
Minnesstandard DDR-SDRAM (PC2100).
Minneskapacitet 1 GB.
Grafikkort Via CastleRock AGP med stöd för MPEG2-dekomprimering.
PCI-platser 1 styck.
Nätverkskort 10/100 Mbit (Via VT6103)
Ljudkort 6 kanals (Via VT1616).
Utgångar Två PS2-portar, två USB 2.0-portar, VGA-kontakt, LPT-port, COM-port, S-VIDEO-ut, nätverkskontakt, fyra utgångar tillhörande ljudkortet.

Som ni kan se är det här inte ett moderkort med de allra senaste funktionerna, men det är heller inte meningen eftersom kortet inte är riktigt åt prestandamarknaden. Något trevligt är dock att grafikkortet har stöd för MPEG2(DVD)-dekomprimering vilket avlastar processorn vid uppspelning av sådana filmer. Dessutom är det enligt mig en fördel att Via äntligen har gått över till att använda DDR-SDRAM på sina EPIA-kort, bland annat för att de minnena är både lättare att få tag på och kostar mindre än vanligt SDRAM.

I paketet

När lådan innehållandes moderkortet anländer blev vi riktigt chockade över hur liten den är, och vi undrar hur allt får plats i den.

När lådan sedan öppnas hittade vi allt det här i det minimala utrymmet:

Som ni kan se medföljer det inte en herrans massa tillbehör, men mer än det som medföljer behövs egentligen inte.

Manualen som återfinns inuti lådan tar upp allt som man kan tänkas vilja veta om EPIA-kortet och dess funktioner. Det står hur du monterar ditt system, vad allt på moderkortet är för något, hur du ställer in BIOS, hur du installerar mjukvaran och mycket mera.

På CD-skivan som medföljer hittar man inte direkt mycket, utan det enda som finns är drivrutiner till kortet.

Processorn

Som vi redan har berättat levereras det här kortet redan med en processor monterad. Processorn är en Via med en hastighet på 1 GHz. Vilken sorts processor det är nämns varken på Via:s hemsida, i manualen eller på själva lådan som moderkortet levereras i. För att ta reda på vilken det var använde vi oss helt enkelt av programmet WCPUID.

Som ni kan se är det den nya Nehemiah-processorn och inte den äldre Ezra. Detta är en välkommen nyhet av flera olika anledningar, och främst på grund av Nehemiahs prestandaövertag gentemot Ezra. Här under kommer nyheterna med Nehemiahs i punktform.

Som ni kan se har nu Via fått fram en riktigt kompetent processor, något mindre bra med den nya processorn är dock att den behöver aktiv kylning. Dock låter kylningen som sitter på som standard inte speciellt mycket som tur är.

Chipset

Kretsen som själva moderkortet bygger runt är Via:s egna CLE266. Vad detta chipset har för specifikationer ser ni punkttabellen nedanför.

  • Stöd för Socket370-processorer med en busshastighet på 66, 100 och 133 MHz.
  • Stödjer både SDRAM och DDR-SDRAM i hastigheter upp till 133 MHz. Maximala minneskapaciteten är 2 GB.
  • V-Link med 266 MB/s mellan syd- och nordbryggan.
  • Som ni kan se stödjer det här chipset en hel del saker, dock klarar inte den EPIA-plattformen vi har för test allt som nämns. Till exempel klarar CLE266 av både SDRAM och DDR-SDRAM-minnen men EPIA M-10000 kan bara hantera DDR-SDRAM. Samma sak gäller med den maximala minneskapaciteten, eftersom EPIA M-10000 bara har en minnesslot klarar det av max 1 GB RAM, trots att chipset i sig klarar av det dubbla.

    Det finns också ett integrerat grafikkort som inte direkt är något fartmonster. Det har stöd för AGP 8x vilket känns riktigt onödigt med tanke på grafikkortets övriga specifikationer. För att ta de mest grundläggande kan vi nämna att GPU:n har en hastighet av 133 MHz, minnet som grafikkortet används tas från systemminnet i datorn vilket gör att det bara har en minnesbus på 64 bit att tillgå. Totalt kan grafikkortet ta 8, 16, 32 eller 64 MB-minne i anspråk (ställs in i BIOS), kortet klarar av att koda upp MPEG2 vilket är ett stort plus och grafikkortet har naturligtvis stöd för TV-ut.

    Layout

    Utformningen är allt annat än normal om man jämför det här kortet mot ett vanligt moderkort. För det första är kortet betydligt mindre vilket leder till att vissa kontakter och liknande måste placeras på lite udda platser. Att bedöma om placeringen av de olika kontakterna och enheterna är bra är väldigt svårt eftersom de lådor som används till EPIA-korten ser mycket olika ut.

    Själva kretskortet har en havsblå färg, dock ser man inte så mycket av det eftersom i princip hela är täckt av kretsar, kylflänsar, kontakter och liknande. Det som framträder mest på det här kortet är dock den kombinerade kylflänsen för nord- och sydbryggan. Ovanför denna massiva pjäs återfinns en lite mindre kylfläns med en fläkt på, under den huserar processorn. Precis till vänster om processorn sitter ATX-kontakten. Den sitter ute i kanten av moderkort vilket alltid är en fördel, men om den sitter på rätt kant är svårt att bedöma eftersom moderkortet och nätaggregatet kan vara placerade olika. IDE-kontakterna och minnesplatsen sitter ute i det högra hörnet på moderkortet och längst ner sitter en ensam PCI-plats. Nästan mitt på kortet sitter floppy-kontakten. Anledningen till att den har blivit placerad där är att den helt enkelt inte får plats någon annan stans. Precis ovanför denna kontakt sitter den integrerade pc-speakern vilket kan vara bra att ha vid feldiagnostisering. Mellan PCI-platsen och den största kylflänsen är BIOS-kretsen och batteriet placerat, det sistnämnda faktiskt på högkant vilket sparar värdefull plats.

    Totalt finns det tre fläktkontakter på moderkortet, den ena ockuperas redan av processorfläkten, den andra sitter uppe till vänster på moderkortet och den sista längst ner till höger. Den sistnämnda är dock av miniformat och är av två-pins typ.

    Montering

    Till det här moderkortet införskaffade vi en Mini-ITX-låda för att se hur litet och behändigt ett komplett system blir och för att ta reda på hur enkelt/svårt det är att montera ett sådant här system.

    När lådan anlände såg vi för första gången hur otroligt liten den var och vi undrade hur allt skulle få plats i den. Efter ett tags funderande började monteringen av alla delar.

    Det första som skulle in i lådan var EPIA-kortet och redan här stötte vi på problem, kortet var helt enkelt för stort för att komma in i lådan! Det löstes genom att skruva loss nätaggregatet så att luckan in till lådan blev tillräckligt stor för att vi skulle få in EPIA-kortet. När det väl var på plats skruvade vi tillbaka nätaggregatet. Nästa steg i monteringsprocessen var att installera en minnesmodul och det var inga större problem.

    Nu var det dags att koppla den mängd av kablar som kom från framsidan av datorn. Eftersom det var så pass trångt inuti lådan var detta steg relativt tidsödande men efter ett tag satt alla kontakter där de skulle.

    Att montera hårddisken och 5,25”-enheten visade sig inte vara något större problem. Hårddisken monterades bakifrån och huserar ovanför själva moderkortet hängandes i en vagga. 5,25”-enheten monterades precis som i en vanlig datorlåda.

    När alla delar vi skulle använda satt där de skulle var det dags att koppla ihop allt med kablar. Vi började med att ge alla komponenter ström och det var inga större problem. Nästa steg var dock lite värre, IDE-kabeln. Eftersom det nu började bli riktigt trångt inuti lådan var det inte allt för lätt att få fram IDE-kabeln till de två enheter som skulle kopplas in. Efter ett tags funderande och rätt mängd våld var dock allt på sin plats och vi skruvade tillbaka höljet på lådan.

    Nu hade vi en komplett dator i miniformat som fungerade utan några problem.

    Prestanda

    Eftersom det här kortet knappast är tänkt att användas för spel eller andra krävande applikationer har vi valt att inte testa det här kortet på samma sätt som vi normalt testar moderkort. Istället för att köra en massa benchmarkprogram och presentera siffror har vi istället valt att utföra olika uppgifter med EPIA-systemet och sedan skriva ner våra tankar om det.

    System vi använde för testet var naturligtvis det EPIA-kort vi recenserar utrustat med 256 MB DDR-SDRAM, en 120 GB stor hårddisk av märket IBM 180 GXP och den optiska enheten var en NEC ND-1300.

    Windows-användande (Office XP, Internet Explorer med flera)

    I det här testet tar vi reda på hur kortet presterar under vanligt Windows-användande. Vi gjorde detta genom att bland annat skriva större delen av den här recensionen på EPIA-plattformen och att göra diverse andra dagliga rutiner.

    Kortet presterar riktigt bra i det här deltestet, och man märker ingen större skillnad mot en betydligt kraftfullare stationär dator. Allt flyter på utan några större problem. Att ha flera Internet Explorer-, Word- och Excel-fönster öppna samtidigt och bläddra mellan dem är inga problem.

    Så vill man ha ett tyst och litet system för att utföra dagliga sysslor framför datorn såsom att surfa på Internet, skriva dokument med mera så finns det inget rent prestandamässigt som hindrar en från att införskaffa ett EPIA M-1000.

    Spel (Quake III, Unreal Tournament 2003)

    För att utvärdera kortets spelprestanda testade vi att spela både Quake III och Unreal Tournament 2003. Som ni kanske redan har listat ut så presterar kortet under all kritik och ingen av spelen var spelbara i en normal upplösning. Så i det här testet får kortet helt klart underkänt, men att införskaffa ett EPIA-kort för att spela spel är ingen smart idé, men kortet är knappast avsett till det heller.

    Multimedia (DVD, ljud, DivX)

    Att spela upp ljud och video är något som EPIA-system ofta blir utsatta för i så kallade HTPC (Home Theatre PC). Så i det här deltestet är det viktigt för EPIA-systemet att prestera bra.

    Vi mjukade upp med att spela upp MP3-filer och det var föga förvånande inga som helst problem och det finns gott om processorkraft kvar. Vi gick raskt över till att spela upp en DVD-film och nu steg processorbelastningen markant men det var inga som helst problem på den här punkten heller. Det sista vi testade var också det mest krävande, att spela upp DivX-kodade filmer. Men det visade precis som tidigare att det inte var några problem utan filmen spelades upp utan hack och tappade bilder. Processorbelastningen steg dock ytterligare och låg och pendlade på runt 70-75 % vilket i och för sig är långt ifrån max och det finns fortfarande en hel del kraft kvar för andra uppgifter.

    Grafik (Photoshop 7)

    Det sita testet vi gjorde var att redigera de bilder vi skulle använda i recensionen. Som original var de runt 1,5 MB styck och hade en upplösning på 1600*1200. Det var inga som helst problem att klippa och ändra i dessa bilder utan EPIA-systemet klarade av även denna uppgift galant. Men skall man redigera flera MB stora högupplösta filer går systemet ner på knäna direkt.

    En recension utan siffror är ingen recension, så oavsett vad vi sade i det inledande stycket kommer här en graf.

    Som vi nämnde tidigare är det här inget för den som vill spela en massa spel, men nu har vi det också i sifferform.

    Slutsats

    För att summera det hela kan vi säga att Via har lyckats klämma in en hel del i EPIA-kortet. Prestandan räcker till för mindre krävande saker som ordbehandling, surfande, videouppspelning men att spela spel kan man helt glömma. Dock finns det en hel del situationer som vi tror att EPIA M-10000 skulle passa perfekt för. Exempel på de är multimediamaskin som används enbart för uppspelning av ljud och bild och som en andra dator som man enbart surfar och ordbehandlar på.

    Fördelarna med det här kortet är naturligtvis dess storlek och att nästan allt man kan tänkas behöva finns integrerat redan från början. Dessutom presterar det tillräckligt bra för att användas till enklare uppgifter.

    Den största och nästan enda nackdelen med kortet (om man bortser från spelprestandan) är priset. EPIA M-10000 kostar närmare 2000 SEK inklusive moms vilket är mycket pengar. För den summan kan man få ett vanligt moderkort och en betydligt snabbare processor. Men å andra sidan får man då ett betydligt större system.

    Fördelar Nackdelar
    Storleken. Priset.
    Prestandan. Spelprestandan.



    13/08-03 | Niclas Alfinson | nizenco@64bits.se