Exsound Shark 5.1 Inledning Specifikationer USB? Hur är det? Exsounds utformning Som vilken mikrofon som helst Shark biter tag i en Slutsats

Inledning

Ett av deras headset har erhållit namnet Shark och har passerat 64bits testbänk. En testbänk som noterat att man inte behöver vara erfaren för att bryta trenderna bland headset. Frågan är bara om det är positiva trendbyten.

Specifikationer

USB? Hur är det?

Exsound har dock var smarta i sin lansering och marknadsföring. De hävdar aldrig direkt att "om du har ett 2.1-ljudkort kan du få 5.1-ljud", men de är väldigt nära.

När du ansluter hörlurarna via audioboxen till din dators USB-port är det den gamla vanliga visan att nya hårdvara har hittats. Exsound skickar även med en cd som endast innehåller programvara. Vad som inte riktigt framgår är att man inte ska installera några drivrutiner, eftersom den går efter din redan valda ljudkälla.

• Volume - Här kommer du direkt till den klassiska volymkontrollen som ingår i Windows. Här har du möjligheten att reglera volymen för mångt och mycket. Men samtidigt saknar jag en hel del. Bland annat en MIDI-kontroller. Samtidigt är jag van vid Nvidias riktigt heta volymkontrollmjukvara, men blir bara ledsen när det visar sig att den är totalt meningslös i samband med Exsound Shark som bara har en volymkontroll att gå på; deras egna.

  Fallet jag blev utsatt för var att så fort jag satte gång ett program som spelade upp MIDI var volymen så hög att tinnitus-rädslan kröp upp till halsgropen snabbare än snabbast.

• Sound Extensions - Exsounds område som ger bra vibrationer. Det är här du märker av något som jag aldrig varit med om tidigare: vibrator i hörlurarna (mer om detta längre ner).
  För övrigt är det här sektionen som du växlar mellan 2.1- och 5.1-ljud, mixtrar i equalizern och bläddrar mellan olika förinställda ljud, likt vilken musikspelarmjukvara på datorn som helst. Det som skiljer dem åt är att du även har en del förinställningar för olika spel.

  

• Speaker test - Låter dig testa ljudet i headsetet manuellt eller automatiskt. Detta tillsammans med volymkontrollen på sladden gör att du kan ställa in varje högtalare för sig och få exakt den balans du vill ha.
  Notera att när det gäller surround-ljud för hörlurar sträcker sig det som en cirkel snett vinklad ovanför och under huvudet, inte framför och bakom. Detta påverkar inte upplevelsen något speciellt, eftersom surround-ljudet i hörlurar skiljer sig från det som återges i högtalare.

Exsounds utformning

Sharks bygel är som de flesta "closed air"-hörlurar rejält stoppad och skinnbeklädd.

På sladden som kopplas till audioboxen finner vi en lite säregen utformad volymkontroll för ljud fram-, baktill, center och subwoofer (vibratorn). Det är inte förrän på själva audioboxen som en volymkontroll för huvudvolymen dyker upp. Här finns också en mute-knapp, som av någon anledning inte funkar riktigt som den ska, och en av-/på-knapp.

Som vilken mikrofon som helst

Shark biter tag i en

Robbie Williams - Swing when you're winning Sjunga till storband har alltid varit en dröm för Robbie. Självklart stod de oförglömliga virtuoserna Frank Sinatra och Dean Martin som bakgrund till detta drömmande. Inspelningen av plattan gjorde att hans dröm gick i uppfyllelse.

Detta kan vara en av anledningarna till att ljudet är såpass fylligt som det är. Robbie Williams har en härligt arrogant accent i tonerna som träder fram snyggt bland brass, piano, trummor, kontrabas och stråkar. Men många toner är lite för dova, det är inte så fullt distinkt som man hade önskat. Möjligtvis att transienterna trycker på lite extra, men brassljudet håller kvar lite för mycket i kraften som den sitter inne på.

Shark byter till en mycket elegant skepnad när Frank Sinatras klassiker "It was a very good year" tränger ut genom lurarna. Lyriken är riktigt tydlig och stråkarna fantastiska. Magiska, på nåt sätt. I både live- och studioversionen träder självaste Sinatra själv fram och tar ton (vilket jobb det måste ha varit!). Och jag är otroligt nära på att säga att Robbie Williams nästan gör det bättre själv. Jag ångrar mig, såklart, men han är ytterst nära. Och Shark står för stor del av den leveransen.

Nightwish - Oceanborn Nightwish – tänk Evanescence blandat med tyngre hårdrock/metal, säg Inflames eller Enslavement of Beauty. Den höga operasången får megastöd från distade elgitarrer och dubbla baskaggar. Deras skiva från 2001 har fått riktigt bra omdöme. Hjälper det Shark?

Man märker att ljudet på Swanheart är digitalt. Och jag måste säga att det är riktigt jobbigt att ha vibrationer i lurarna på en låt som denna. Exsound har satsat fel, helt klart. Ljudet är fortfarande lite för dovt och det tränger inte riktigt fram. För övrigt är mellanregistret som den där godissorten du lägger i godispåsen, bara för att. Den finns med, ganska omedvetet och när den väl kommer fram är den inget anmärkningsvärt.

Rent generellt presterar Exsound Shark bra. Ibland mer imponerande, ibland mindre. Jag måste erkänna att jag lätt tappar koncentrationen, då man ska vara kritisk till headsetet men i stället lägger koncentrationen på hur irriterande vibrationerna är. Oceanborn är lite av ett diskantmanér för hårdrocksentusiasterna. Men Shark biter aldrig tag i en ordentligt. Åtminstone inte när det gäller låtar som man förknippar med headbanging.

Doom 3 Minns ni det grafiska stormonstret som vi recenserade för ett tag sedan? Det talas inte så mycket om det längre, men spelet är fortfarande något av det största som har hänt spelbranschen rent grafiskt. Ljudet har omdiskuterats, omdistribuerats och omgjorts på många sätt, men aldrig officiellt. Kan Shark bevisa att ett nytt set med ljud bara är onödigt?

Id Software har som i Doom 3-recensionen sagt varit något klena med sitt ljudval, men faktum är att Exsound Shark presterar sämre än Zalman ZM-RS6F, vare sig Sound Extensions förinställning "Shooting" är inställt eller ej. I vissa fall måste jag påstå att det låter sämre med denna förinställning, men Doom 3 baserar sig inte helt och hållet på att skjuta som till exempel Counter-Strike eller Quake-serien gör, men det är självklart ett spel som hamnar i den genren.

Doom 3 låter i största allmänhet väldigt dovt i Shark-headsetet. Ljudet är förhållandevis väldigt rent och klart, ljudet har inga problem med att hänga med i svängarna eller att placera sig på "rätt ställe". Men ett actionspel utan tyngd, det är som, tja, Nightwish utan baskaggar. Det enda som jag blir riktigt imponerad av är motorsågen, där njutningen av att få brumma på ordentligt är storartad.

Slutsats

Det märks att de är nya på marknaden på många sätt. Självklart testar företag nya metoder och marknadsföringar, hela tiden, men att inleda sin karriär med något som är aningen tafatt och inte särskilt genomtänkt (ja, jag syftar på vibrationerna i lurarna) är inte det smartaste PR-draget man kan åstadkomma.

Exsound borde i stället satsa mer på en ordentlig bas, utan vibrator, och implementera detta i surround-systemet. 5.1-ljud är för övrigt inte särskilt vanligt på marknaden än, vilket gör att Exsound verkligen kan vinna större summor pengar.

Shark har några starka sidor. Framförallt mikrofonen. Ljudkvaliten är inte något utöver det vanliga, den digitala ingången hjälper förstås till en aning, men den är extremt reglerbar. Lurarna är sköna, skönare än många av de "closed air"-typer jag testat genom åren.

Headsetet lyckas bra med sin leverans av surround-ljud, i både varianten då den omvandlar 2.1- till 5.1-ljud och då du redan har ett ljudkort med fullt stöd för detta. Men överraskar rent kvalitetsmässigt, det gör det inte. Ljudet är rent och tydligt, men jag saknar "power". De låga frekvenserna träder aldrig riktigt fram. De fastnar antagligen i vibratorn ...

Fördelar	Nackdelar
Mikrofonbommen	Basen
Bra surround-ljud	Vibratorn
	Går inte att ändra MIDI-volym