Jens Of Sweden MP-400

Inledning
Specifikationer
I förpackningen
Spelaren
Ljudkvalitén
Användning
Slutsats

Tack till Jens Of Sweden som gjorde denna recension möjlig.


07/12-04 | Niclas Alfinson | niclas(snabela)64bits.se


Inledning

Det är idag runt ett och ett halvt år sedan Jens Of Sweden gjorde sitt intåg på den svenska marknaden. Mycket har hänt sedan dess, flertalet konkurrenter har växt upp som svampar i skogen och den tekniska utvecklingen har naturligtvis gått framåt. Men trots alla dessa förändringar har Jens Of Sweden lyckats hålla ett järngrepp om den svenska marknaden för MP3-spelare, och de har lyckats sälja fler än hundratusen spelare sedan starten. Men allt har inte varit guld som glimmar. Under årets gång har exakt samma spelare som JOS salufört dykt till ett betydligt lägre pris under ett annat namn. Dock har det varit i relativt små mängder och JOS verkar inte ha tagit nämnvärd skada av det inträffade.

I vårt senaste test av en MP3-spelare här på 64bits övertog Niob tronen som den bästa spelaren med NB-110. Frågan vi idag ställer oss är om JOS kan ta tillbaka den med sin senaste produkt MP-400. På pappret ser det lovande ut, men klarar sig den hela vägen i mål?

Specifikationer

I tabellen nedan återfinner ni en sammanställning av spelarens specifikationer;

Storlek 63,6 x 27,0 x 15,7 mm (LxBxH).
Vikt 36 gram (batteri inkluderat).
Lagringskapacitet 256 MB, 512 MB och 1024 MB.
Stöd för MP3 (8 - 320 Kbps) och WMA (5 – 192 Kbps).
Batteritid Runt 20 timmar.
Överföring USB 2.0.
Uteffekt 10 mW + 10 mW (vänster respektive höger kanal).
Övrigt Line-in (ljudingång, spelar in MP3 i 96 - 160 Kbps och WAV i 32 – 88 Kbps), OLED-display med två färger (blå-grön och orange)..
Cirkapriser 1995, 2495 och 3195 SEK (256, 512 och 1024 MB) med moms..

Storleksmässigt är MP-400 väldigt liten, den är däremot inte den minsta och lättaste spelaren vi har testat, utan det är helt klart Asono 250f. Men Asono-spelaren var rensad från de flesta funktioner och det enda den egentligen kunde göra var att spela upp MP3-filer. Så är inte fallet med MP-400 utan den innehåller alla de funktioner vi är vana att se i en spelare av den här kalibern, radio, diktafon, linjeingång med mera. Men om vi jämför med föregångaren MP-130 har spelaren ifråga krympt både voly- och viktmässigt, närmare bestämt med 35 respektive 26 procent. Att spelarens vikt har minskat med 9 gram kanske inte låter så mycket, men man har faktiskt lyckat skala av hela 26 procent av vikten vilket är ganska anmärkningsvärt eftersom MP-400 innehåller i princip samma funktioner som MP-130 gör.

Skärmen som JOS använder sig av är den nu mer standardmässiga OLED-skärmen med de två färgerna orange och blågrön. När MP-130 släpptes kändes det här både fräscht och exklusivt, men idag har nästan alla MP3-spelare värda att nämna en sådan här skärm. Med andra ord känns skärmen relativt ordinär, till och med den lilla och relativt billiga Asono 250f använde sig av en skärm som klarade av att visa tusentals färger.

Den första spelaren som JOS släppte, MP-100, hade en uteffekt på 7 mW per kanal vilket sedan ökade till 13 mW hos de två senare versionerna (MP-300 och MP-130). MP-400 klarar dock enbart av 10 mW per kanal vilket är på gränsen till acceptabelt. Om man skall använda de medföljande hörsnäckorna är det här inget problem, men om man vill driva ett par större hörlurar kan uteffekten sätta gränser.

Spelaren använder sig av det nyare USB-gränssnittet, USB 2.0, för överföring till och från datorn. Men som vi såg hos Niob NB-110 är ett snabbare gränssnitt ingen garanti för att det skall gå snabbare i praktiken. Förhoppningsvis har JOS lyckats implementera det här på ett bättre sätt än vad Niob gjort.

JOS MP-400 stödjer för tillfället inte formatet OGG Vorbis, men en utlovade mjukvaruppdatering senare i år skall rätta till detta. Med andra ord ser vi precis samma sak som med Niobs NB-110. OGG Vorbis-stödet prioriteras inte utan tas fram efter att spelaren lanserats på marknaden. Nu är detta kanske inget större problem eftersom de flesta som använder OGG Vorbis-komprimerad musik brukar vara kompetenta datoranvändare som inte borde ha några problem att uppdatera mjukvaran. Men att en produkt släpps på marknaden innan den är färdigutvecklad är inget som vi ser positivt på.

I förpackningen

Tidigare har JOS alltid levererat sina spelare i cylindriska förpackningar (för det mesta gjorda av aluminium) men i och med MP-400 har man frångått detta koncept och istället valt en vanlig pappersförpackning. Inuti förpackningen ser vi att både spelaren och alla tillbehören är förpackade väl. Spelaren ligger i ett urgröpt skumgummiblock och tillbehören ligger förpackade var för sig i svarta påsar liknande antitstatpåsar. Däremot har JOS långt kvar till samma förpackningsstandard som Niob uppvisade som är något utöver det vanliga.

Inuti förpackningen hittar vi följande;

Det man brukar hitta i förpackningen hos en MP3-spelare medföljer också MP-400. Om vi jämför med föregångaren, MP-130, ser vi faktiskt en del skillnader. Bland annat medföljer det en liten USB-adapter som man kan ha i sin nyckelknippa vilket gör att man kan koppla in spelaren till en dator enkelt, utan att bära runt på en lång kabel. Något underligt är dock att JOS skickar med en vanlig USB-kabel med tanke på att allt fler har gått över till att skicka med en så kallad USB-jojo, vilket även JOS gjorde med sin MP-130.

Två andra saker som vi saknar är en halsrem, vilket även det följde med MP-130. Den andra saknade delen är en CD-skiva med drivrutiner och annan mjukvara. Som det är nu får man ladda ner dessa via Internet. Å andra sidan är det i princip ingen som behöver dessa längre, och eftersom det medföljer en tryckt manual behövs det inte heller en digital manual, så en CD-skiva är i detta fall inte speciellt nödvändigt.

Den tryckta manualen som medföljer är skriven på totalt fem språk (svenska, engelska, norska, finska och danska) och varje språkdel av manualen består av ungefär 40 sidor. Det som tas upp i manualen är allt från hur man lyssnar på musik till hur man uppdaterar mjukvaran i spelaren, den är med andra ord heltäckande. Det bör heller inte vara några problem att komma igång med spelaren även om man aldrig har använt någon liknande produkt tidigare tack vare manualen. Något som vi speciellt gillar är de delar av manualen som tar upp vad de olika knapparna gör vid olika tillfällen. Här har många manualer haft problem tidigare, men JOS verkar har rättat till detta nu.

Spelaren

Utseendet på spelaren är ganska ordinärt om vi jämför med Niob NB-110. MP-400 är precis som många andra spelare rektangulär vilket ofta fungerar bra om man har placerat ut knapparna på ett genomtänkt sätt.

Framsidan av JOS MP-400 domineras naturligtvis av displayen, utöver detta är det enda vi ser en typ av joystick. Det kvadratiska området med knappar fungerar precis som en joystick, även om det inte direkt ser ut som en. De övriga knapparna hittar vi på ovansidan av spelaren, och de är enbart tre till antalet. Med andra ord finns det enbart ett knappområd på framsidan, och ytterligare tre knappar på ovansidan av spelaren.

På baksidan av spelaren hittar vi inte mycket över huvud taget. Det enda reglaget som återfinns här är det för knapplåset.

In- och utgångarna till spelaren återfinns i toppen och på den nedersta långsidan. På långsidan sitter USB-kontakten bakom ett plastskydd vilket förhindrar damm och annat oönskat att tränga in där. Hörlurskontakten och linjeingången sitter tillsammans på ovansidan av spelaren, dock har dessa inget skydd vilket å andra sidan inte är lika nödvändigt. Dels på grund av att hörlurskontakten i princip alltid används, och dels på grund av att linjeingången inte är lite känslig som USB-kontakten för smuts.

Knapparna på toppen av spelaren används till att starta och stänga av spelare, sätta igång musik, starta inspelning, byta funktionsläge och mycket mera. Knapplattan på framsidan används bland annat till att byta låt, höja och sänka musiken, navigera och komma åt menyn. Alla knappars funktioner känns genomtänkta och det är inga som helst problem att komma igång med spelaren på direkten. Om man mot förmodan stöter på problem löses detta snabbt genom en kort titt i manualen.

Menysystemet är lite udda på så sätt att det inte finns en massa undermenyer. Utan i princip alla val och inställningar man kan göra har en egen ikon i menysystemet. Totalt gör det att det finns ungefär sexton stycken menyval (beroende på vilket funktionsläge man befinner sig i) som gör att man i början känner sig lite vilsen. Fördelen med det här systemet är dock att man får en bättre överblick över vilka val som finns och vad man egentligen kan göra i menyn. Något som dock bör rättas till är diverse språkliga fel, vilket i det här sammanhanget är en petitess.

Ljudkvalitén

På senare tid har ljudkvalitén i MP3-spelare ökat dramatiskt. Flaskhalsen idag är hörlurarna, tillsammans med kodning av MP3-filerna. Tidigare var det istället spelaren själv som satte stopp.

Att Jens Of Sweden MP-400 inte är ett undantag till ovanstående påstående är föga förvånande, det stämmer in perfekt. De hörsnäckor som medföljer begränsar däremot spelarens potential något enormt. JOS använder sig fortfarande av exakt samma hörlurar som de har gjort ända sedan de lanserade sin första spelare för snart två år sedan, de enda förändringar som har skett är estetiska sådana. Det här är något vi tycker borde rättas till direkt, jag tror de flesta skulle kunna tänka sig att betala lite mer för spelaren om de fick med ett par rejäla hörsnäckor.

Om vi istället använder oss av andra hörsnäckor av bättre kvalité börjar MP-400 låta riktigt bra. Men på grund av den relativt klena uteffekten (enbart 10 mW per kanal) är det inte möjligt att använda ett par relativt stora hörlurar och få en önskvärd ljudnivå i dessa. Här ligger Niob NB-110 hästlängder före med hela 30 mW per kanal vilket idag är marknadsledande.

Om man känner för att finputsa ljudet något är detta fullt möjligt med hjälp av den inbyggda equalizern. Det finns sex stycken förinställda profiler, såsom Flat (neutral), Rock, Jazz, Classic och Pop, men man har också möjlighet till att själva justera värden i en av equalizer-lägena. Detta medför att man kan få ett ljudläge som man själv gillar och trivs bra med. Dessutom stödjer MP-400 ”SRS-WOW” vilket också är en inställning för ljudet man kan använda sig av.

Användning

Eftersom spelaren är så otroligt liten och lätt är det inga problem att ha den på sig dygnet runt om man så vill, även om det säkerligen inte är speciellt praktiskt. Det är heller inga som helst problem att använda spelaren vid fysiska aktiviteter såsom joggning och annat, men det är det i princip inte med några flashminnesbaserade MP3-spelare. Hörsnäckorna är dessutom integrerade i halsbandet vilket gör att man bara behöver ha en kabel som går runt halsen och ner till spelaren.

Knapparna och reglagen sitter väl samlade på spelarens framsida och överdel vilket gör att man enkelt kan styra alla funktioner med en hand. Men det är enklare om man är vänsterhänt eftersom tummen då hamnar på en mer naturlig plats än om man använder högerhanden, även om det inte är speciellt svårt att styra spelaren då heller.

Den specificerade batteritiden för spelaren är 20 timmar vilket stämmer relativt bra. Vid våra tester (spela en och samma MP3-låt tills spelaren helt enkelt dör) klarade spelaren av nästan exakt 20 timmar, den stannade under den 19:e. Att en spelare som enbart väger 34 gram, med batteriet inkluderat i den vikten, klarar av att spela i närmare 20 timmar är riktigt bra. Det är helt i klass med Asono 250f som vi testade tidigare och som klarade 16 timmar med sina 25 gram.

JOS tidigare modell MP-130, var både svart och hade en spegel framför skärmen vilket gjorde att fingeravtryck och annan smuts syns väldigt tydligt. Med andra ord hade man inte kvar det mörka och eleganta utseendet speciellt länge innan spelaren var helt fylld av fingeravtryck vilket såg allt annat än elegant ut. MP-400 är som sagt vit och saknar spegel vilket gör att den till stor del saknar det problemet. Baksidan, som är en mattpolerad metall återger heller inte fettfläckar och smuts speciellt tydligt, man behöver alltså inte polera spelaren mot tröjan en gång i sekunden för att man inte skall skämmas över att bära den.

En funktion som vi välkommande med öppna armar hos JOS MP-130 var klockan. Men detta är något som man har valt att inte inkludera i MP-400 vilket är en stor miss. Att ha en klocka inbyggd i spelaren är en enorm fördel om man till exempel vill ta tiden för sin joggingrunda. Det kan dessutom vara trevligt att komma i tid till möten, skolan eller annan aktivitet istället för att sitta och lyssna på musik i all evighet. Förhoppningsvis lägger man till denna funktion i en framtida mjukvaruppdatering (även om det troligen inte kommer att ske på grund av eventuella begränsningar i spelarens hårdvara).

Att koppla in en av JOS spelare till datorn har alltid varit enkelt eftersom de har haft en inbyggd USB-kontakt. Det har aldrig krävts en adapter eller extra kabel vilket vi har sett som en stor fördel. Med MP-400 har man dock ändrat på det här. MP-400 har enbart en inbyggd mini-USB-kontakt vilket gör att det krävs antingen en adapter eller kabel för att kunna koppla in den till datorn. Adaptern som medföljer är väldigt liten (och man kan även använda den som nyckelring), men det hade varit både enklare och lättare om spelaren hade kunnat kopplas in direkt till datorn. Och som vanligt hittar operativsystemet spelaren utan att några drivrutiner eller specialprogram, smidigt och enkelt.

Tyvärr har spelaren inte stöd för riktiga spellistor, utan den enda möjligheten till spellistor är en funktion inbyggd i spelaren där man manuellt kan skapa en spellista, både krångligt och inte direkt funktionellt. Om man fyller hela spelarens minne med 1 GB musik hade flertalet säkert önskat att man kunde skapa flera olika spellistor på datorn och sedan lagra dem på spelaren för att sedan använda dem. Så är inte möjligt i dagsläget utan man måste skapa sin egen spellista varje gång vilket tar sin lilla tid om man vill välja ut sina favoritlåtar bland ett hundratal andra.

Spelaren är som sagt utrustad med USB 2.0-gränssnittet vilket vi ser som en stor fördel. Dock såg vio med Niob NB-110 att även om spelaren använder sig av USB 2.0 är det ingen garanti att vi skall få en hög överföringshastighet. Vid en närmare utvärdering ser vi att MP-400 kan skriva i hela 3,5 MB/s och läsa i 2,5 MB/s vilket är betydligt snabbare än de flesta andra spelare (i jämförelse klarade Niob NB-110 ungefär 0,9 MB/s vid både läsning och skrivning). Det tar alltså under fem minuter att fylla våra 1 GB med musik, vilket är ungefär lika lång tid det tar att fylla 256 MB hos de äldre spelarna som enbart har stöd för den äldre USB-standarden.

Slutsats

Jens Of Sweden MP-400 är en blandad upplevelse. Man märker ganska snabbt att det som har prioriterats med den här spelaren är design och storlek, det har egentligen inte tillkommit några nya funktioner. MP-100 var en revolution i sig, med MP-300 introducerade JOS linjeingången (och radiosändaren som man senare var tvungen att ta bort) och med MP-130 lades stöd för OGG Vorbis till tillsammans med OLED-display. Om man ser på det så här har MP-400 egentligen bara USB 2.0-överföringen att komma med om man bortser från utseendet.

Med det inte sagt att MP-400 på något sätt är dålig, knappast någon tvivlar på att JOS kommer att få sålt mängder av MP-400. Den innehåller alla de funktioner som en modern MP3-spelare bör ha, och den fungerar också på ett önskvärt sätt, plus att den är snygg, lätt och otroligt liten. Det enda vi egentligen saknar funktionsmässigt är klockan och stöd för riktiga spellistor.

Något utmärkt med MP-400 är dock USB 2.0-gränssnittet som klarar av över 3,5 MB/s, vilket är ungefär fyra gånger snabbare än övriga likvärdiga spelare på marknaden. Det tar alltså ungefär lika lång tid att fylla 1 GB på en MP-400 som det tar att fylla 256 MB på en MP-130 och NB-110.

Att välja mellan JOS MP-400 och Niob NB-110 är inte lätt. Är man främst ute efter en liten och snygg spelare är troligen MP-400 det bästa valet. Men om man däremot söker en rejält byggd spelare med bra ljudkvalité så är Niobs spelare vinnaren, dels på grund av den betydligt högre uteffekten, men också på grund av aluminiumhöljet och den något bättre ljudkvalitén.

Fördelar Nackdelar
Utseendet Klen uteffekt.
USB 2.0-gränssnittet. Ingen inbyggd USB-kontakt.
Vikten.
Manualen.



07/12-04 | Niclas Alfinson | niclas(snabela)64bits.se