Thermaltake Volcano 11+

Inledning
Specifikationer
I förpackningen
Kylflänsen
Fläkten
Montering
Resultat
Slutsats


Tack till Thermaltake som gjorde denna recension möjlig.


04/05-03 | Daniel Rufelt | xx@64bits.se

Inledning

Vad man behöver processorkylare till är knappast något som behöver förklaras för er läsare. Något som däremot kan vara intressant är historian bakom Thermaltake, den tillverkare vars senaste socket A-kylare vi ska granska i denna recension.

Thermaltake grundades 1999 och inriktade sig helt på kylningsprodukter för PC-datorer, med slutkunderna på den lönsamma retail-marknaden som huvudsakliga målgrupp. Med hjälp av socket 370-kylaren Golden Orb blev tillverkaren välkänd i entusiastkretsar. Framgångarna sedan denna succékylare blev föråldrad har förvisso varierat, men genom att erbjuda ett förhållandevis brett sortiment av kylningsprodukter har tillverkaren lyckats väl både ekonomiskt och ryktesmässigt; tillverkarens produkter anses ofta vara goda kompromisser mellan pris och kvalitet.

Som nyss nämndes är det en socket A-kylare från Thermaltake som ska granskas under luppen i denna recension, närmare bestämt tillverkarens senaste dito vid namn Volcano 11+. I denna recension ämnar vi bringa klarhet i huruvida denna kylare är någon att satsa sina surt förvärvade slantar på eller inte.

Specifikationer

Vi inleder i vanlig ordning med att titta på kylarens specifikationer.

Pris 450 kr (uppskattat pris)
Tillgänglighet Obefintlig (nylanserad produkt)
Processorstöd Samtliga socket A-processorer
Storlek (BxLxH) 70-80 x 66-80 x 77 mm
Totalvikt Ospecificerad, uppskattning: 300 g
Kylflänsen  
Material Koppar
Storlek (BxLxH) 70 x 66 x 31 mm
Fläkten  
Tillverkare Thermaltake
Storlek 80 x 80 x 25 mm
Typ Kullagrad, reglerbart varvtal
Luftflöde 21 - 76 CFM
Ljudnivå 17 - 48 dBA
Rotationshastighet 1300 - 4800 RPM (reglerbart)
Strömförbrukning 2,4 - 8,4 W

Tillverkaren uppger att kylaren klarar av att kyla samtliga socket A-processorer som för närvarande finns på marknaden, men även kommande Athlon XP 3400+. Om det sistnämnda stämmer eller inte är naturligtvis svårt att sia om med tanke på att vi inte känner till värmeproduktionen hos denna processor. Troligtvis gör Thermaltake detta, och kan således garantera att kylaren kan kyla denna processor.

I förpackningen

När vi öppnade den butiksanpassade förpackningen fann vi, förutom kylaren, följande:

Kylflänsen

Tillverkaren har valt att tillverka kylflänsen helt i koppar, vilket inte är så konstigt med tanke på att kylaren är tänkt att vara en högpresterande sådan. Koppar leder som ni säkerligen känner till värme betydligt bättre än aluminium. Resultatet av att använda koppar är bland annat att kylflänsarna kan göras mindre men ändå samtidigt prestera lika bra som identiska kylare tillverkade i aluminium. Det finns naturligtvis inte bara fördelar med att använda koppar. Jämfört med en kylfläns tillverkad i aluminium blir en kopparkylfläns lättare repad eftersom koppar är mjukare. Andra nackdelar är bland annat tyngden och det faktum att koppar reagerar väldigt lätt med till exempel fett från fingrar.

Kylflänsen hos denna kylare är utformad efter den traditionella principen med en förhållandevis tjock botten, och lodräta blad som värmen från botten kan överföras till för att sedan avges till luften. Kylaren är försedd med 80 sådana blad (40 på varje sida), vilket gör att värmen har en förhållandevis stor yta att avges till luften på.

Kylflänsen består inte av ett enda kopparstycke; de 80 bladen är fastlödda i bottnen. Detta gör att värmen tvingas ledas mellan bottnen och bladen, vilket troligen ger något sämre kylningsförmåga jämfört med om kylflänsen hade varit tillverkad ur av enda kopparstycke.

Hos en kylfläns är det viktigt att området som processorkärnan kommer ha kontakt är så slät som möjligt. En slätare yta leder till att värmen lättare kan överföras från processorkärnan till kylflänsen, vilket självklart är positivt för kylningsförmågan. Många tillverkare har detta i åtanke när de tillverkar sina kylflänsar, och vissa kylflänsar har så blanka undersidor att man kan spegla sig i dem. Så är inte fallet för denna kylfläns, men det märks att tillverkaren arbetat med att göra undersidan slät. Slätheten hos denna kylfläns är mycket god, vilket säkerställer att värmen leds optimalt mellan kylfläns och processorkärna.

Fläkten

Som fläkt på kylaren har tillverkaren valt en egentillverkad fläkt som mäter 80x80x25 mm, det är med andra ord en förhållandevis stor fläkt. Eftersom kylflänsen är något mindre än fläkten så är fläkten monterad på kylflänsen med hjälp av en kåpa, som ser till att koncentrera luftflödet mot kylflänsen.

Ovanpå fläkten har Thermaltake valt att montera ett skyddsgaller tillverkat i aluminium, vilket förhindrar att till exempel kablar sugs in i fläkten. Gallret är upphöjt precis över fläkten för att inte komma så nära bladen; detta för att i så stor mån som möjligt motverka turbulens. Ljudnivån blir dock något högre samt luftflödet något lägre då gallret är monterat, i varje fall vid högre varvtal. Vill man motverka detta finns naturligtvis alternativet att helt avlägsna gallret. Gallret bidrar tillsammans med den orange färgen till att ge kylaren ett ganska avvikande utseende. Snyggt eller inte är ju naturligtvis en smaksak, men kylarens design är i varje fall uppseendeväckande.

Fläkten är i grund och botten en mycket kraftig fläkt, som med hjälp av lite över 8 W kan flytta hela 76 CFM luft, dock till en ljudnivå på hela 48 dBA. För oss som inte står ut med datorer som låter som hårtorkar så går det att få ner varvtalet på två sätt. Det första sättet är att använda sig av någon av de vridpotentiometrar som medföljer. Med hjälp av dessa kan varvtalet justeras steglöst ända ner till 1300 RPM. Två varianter medföljer, en för montering vid kortplatserna och en för montering i en 5.25"-plats.

När vridpotentiometern drogs ner till sitt lägsta läge så hamnade varvtalet hos vårt testexempelar på runt 1400 RPM, vilket gjorde kylaren mycket tyst. Tillverkaren specificerar en ljudnivå på runt 17 dBA vid detta läge, och vi uppfattade inte detta som någon underdrift. I det högsta läget hamnade fläkten på runt 5000 RPM, men ljudnivån blev då mycket irriterande.

Vill man inte styra fläkten själv så finns alternativet att istället använda den medföljande temperatursensorn. Denna bör placeras intill processorkärnan, alternativt under processorn. Kablarna till sensorn är vid ändan med sensorn väldigt smala för att kunna dras mellan processorns ledare och placeras under processorn.

Vid höga varvtal drar fläkten som sagt stora mängder ström, och bör således inte anslutas till moderkortets fläktuttag eftersom hög strömförbrukning riskerar att förstöra dem. För att komma runt detta problem medföljer en 3- till 4-pinnars adapter som gör att fläkten kan ta ström från en vanlig 4-pinnars kontakt. Denna adapter har även en separat RPM-kabel som kan kopplas in till moderkortet, så att man avläsa varvtalet trots att fläkten inte tar ström från moderkortet.

Montering

Många kylartillverkare förefaller att inte tänka särskilt mycket på att kylaren ska vara enkel att montera. Den största risken med svårmonterade kylare är att man riskerar skada den bräckliga processorkärnan, alternativt slinta och skada de känsliga komponenterna på till exempel moderkortet.

Thermaltake har valt en ganska vanlig monteringsarm till sin kylare, som dock fungerar förhållandevis bra. Används en lagom stor skruvmejsel är det hyffsat lätt att montera kylaren. Armen fäster även över alla tre piggar på varje sida av sockeln, vilket minimerar risken att kylaren lossnar vid till exempel transporter.

Som ni säkerligen känner till är det mycket viktigt att applicera kylpasta mellan processorn och kylaren för att se till att värmen leds optimalt mellan kylare och processorkärna. Vanlig kiselbaserad kylpasta medföljer för detta ändamål, men för optimal värmeledning rekommenderar vi silverbaserad kylpasta.

Det sista steget i monteringen är att besluta sig för om man vill använda vridpotentiometern, temperatursensorn eller låta fläkten gå på full styrka hela tiden. Väljer man vridpotentiometern så går monteringen av denna till på olika sätt beroende på vilket chassi man har, samt om man väljer 5.25"- eller kortplatsvarianten. När väl denna är monterad ansluts den i varje fall till en kontakt på fläkten. När det gäller temperatursensorn så medföljer tejp som gör att man kan montera denna antingen vid processorkärnan, eller under processorn. Sensorn kopplas in till en egen kontakt på fläkten. Vill man att fläkten ska gå på full styrka hela tiden så ska en bygel placeras på kontakten där temperatursensorn normalt ansluts.

Resultat

För att testa kylarens kylningsförmåga användes följande system:

Processor: AMD Athlon XP 2400+ (2000 MHz)
Moderkort: Abit NF7-S
Chassi: Chieftec DX01B-D
Chassfläktar: Fyra stycken 80 mm à 35 CFM
Nätaggregat: Chieftec 340 W

Först och främst har vi med hjälp av vridpotentiometern testat kylaren i tre olika varvtal: De högsta läget (5000 RPM), det lägsta läget (1400 RPM) samt ett mellanläge på 3100 RPM. Vi har valt att jämföra kylaren med en kylare som på många sätt liknar Volcano 11+, Cooler Master Aero 7. Aero 7 kördes med hjälp av sin vridpotentiometer i tre olika varvtal: 1850, 3000 samt 4600 RPM. Som referens finns även en Alpha PAL8045 kombinerad med en 80 mm-fläkt på ca 40 CFM representerad.

För att testa kylarnas kylningsförmåga kördes programmet Prime95 i en timme eller tills temperaturen stabiliserat sig. Alla testade kylare testades och monterades om två gånger för att utesluta att icke-optimal montering påverkade deras kylningsförmåga negativt. För att avläsa temperaturen användes en lös temperatursensor monterad precis intill processorkärnan. Temperaturen från sensorn avlästes sedan med hjälp av en Vantec Nexus Multi-Function Panel. Under alla tester användes vanlig kiselbaserad kylpasta, som applicerades i ett tunt lager på processorn.

Värdena i diagrammet anger antal grader Celsius, och lägre värden ses som bättre sådana.

Volcano 11+ klarar inte att prestera lika bra som Aero 7, trots att fläkten på den ger högre luftflöde än den på Aero 7 vid samma varvtal. Den verkar istället prestera ungefär likvärdigt med Alpha PAL8045. Skillnaden ovan mellan Volcano 11+ vid 3100 RPM och PAL8045 är ca en grad, men det beror med all sannolikhet på att fläkten på PAL8045 gav något högre luftflöde.

Slutsats

Innan vi börjar sammanfatta denna recension är priset något som vi måste ta i beaktning. Volcano 11+ finns för närvarande inte i Sverige, men priset beräknas bli runt 450 kr. Kylaren finns dock i en billigare variant, Volcano 11. Skillnaden mellan 11 och 11+ är att 11 inte levereras med en vridpotentiometer för montering i ett 5.25"-fack, dock med en sådan för montering vid kortplatserna precis som hos 11+. Priset för denna billigare variant är runt 375 kr och den finns tillgänglig i Sverige i flertalet butiker. Den sistnämnda varianten är helt klart mycket prisvärd med tanke på funktioner och kylningsförmåga, i varje fall om man tror sig klara sig utan möjligheten att styra fläkten via ett 5.25"-fack, och nöjer sig med att kunna styra den genom en motsvarande vridpotentiometer nere vid kortplatserna.

Är man ute efter en ren högprestandakylare finns det dock helt klart bättre alternativ på marknaden, t ex Cooler Masters Aero 7 som snart borde finnas i Sverige. Volcano 11 är dock ett utmärkt alternativ för de som är ute efter en kylare som presterar hyfsat bra, går att göra mycket tyst med hjälp av vridpotentiometern och inte kostar alltför mycket.

Fördelar Nackdelar
Bra kylningsförmåga. Som högprestandakylare utmärker den sig inte.
Steglöst reglerbart varvtal.  
Möjligheten till temperaturstyrning.  
Mycket kylare för pengarna (gäller den billigare Volcano 11).  


04/05-03 | Daniel Rufelt | xx@64bits.se