Asetek Waterchill vs Swiftech H20-8501

Inledning
Specifikationer
I förpackningarna
Vattenblocken
Radiatorerna
Pumpsystem & slangar
Montering
Resultat
Slutsats


Tack till Asetek och Swiftech som gjorde denna recension möjlig.


17/11-03 | Daniel Rufelt | xx@64bits.se


Inledning

För inte alltför många år sedan var vattenkylning endast något för de riktigt kunniga datorentusiasterna. Några färdiga paket var det aldrig tal om, utan man fick helt sonika handplocka lämpliga delar och sedan pussla ihop allt, vilket gjorde att många mindre händiga och kunniga inte kunde se vattenkylning som något realistiskt alternativ till luftkylning. Idag är dock situationen fullkomligt annorlunda, och en rad olika kompletta vattenkylningspaket av olika karaktär går att finna på butikshyllorna.

Vi har valt att ställa de kanske två mest påkostade vattenkylningspaketen som finns på marknaden mot varandra, Asetek Waterchill (nya generationen) och Swiftech H20-8501. Vår avsikt är att avgöra vilket av dessa paket som är värda att satsa sina surt förvärvade slantar på om man är ute efter ett fullfjädrat dito för en bit under 3000 kr.

Danska Asetek är främst kända för sina kompressorbaserade Vapochill-system, vilka torde höra hemma i de flesta överklockares drömmar. Amerikanska Swiftech å andra sidan är berömda för sina högpresterande luftkylare. Båda dessa är hursomhelst tillverkare som definitivt inte tar fram produkter för budgetsegmentet eller OEM-bruk, utan de inriktar sig nästan fullständigt på slutkundsprodukter i ganska höga prisklasser.

Innan vi börjar analysera dessa två produkter bör man fundera över vad man egentligen bör förvänta sig av kompletta vattenkylningspaket i denna prisklass. Vi anser att ett paket i denna prisklass bör vara lättmonterat, prestera mycket bra och erbjuda hög kompatibilitet. Vi kommer att återkomma till dessa tre viktiga kriterier mot slutet av denna recension, för att se hur produkterna uppfyller dem. Nåväl, låt oss inleda denna duell med att kika på respektive pakets specifikationer.

Specifikationer

Notera att specifikationerna nedan gäller för de varianter vi testat, det vill säga de kompletta varianterna då block för processorn, grafikkortet och nordbryggan ingår. Paketen finns även i en mängd andra varianter, till exempel för system med dubbla processorer.

  Asetek Waterchill (nya generationen) Swiftech H20-8501
Pris 2600 - 2800 kr 2700 - 2900 kr
Tillgänglighet Låg Obefintlig
Vattenblock (CPU) Asetek Waterchill CPU cooler Swiftech MCW5000
Vattenblock (grafik) Asetek Waterchill VGA cooler Swiftech MCW50
Vattenblock (nordbryggan) Asetek Waterchill Chip set cooler Swiftech MCW20
Pump Hydor Seltz L20 II Swiftech MCP600
Maximalt vattenflöde 700 liter/timme 600 liter/timme
Radiator Black Ice Pro Swiftech MRC80-F1
Radiator (storlek) 150 x 129 x 25 mm (HxBxT) 105 x 82 x 50 mm (HxBxT)
Radiator (material) Koppar Koppar
Radiator (fläktstorlek) 120 x 120 mm 80 x 80 mm
Slangar (ytterdiameter) 10 mm 12,7 mm
Slangar (innerdiameter) 7 mm 9,5 mm

Som synes ligger paketen i ungefär samma prisklass; Swiftech-paketet kommer sannolikt att kosta någon hundralapp mer än Aseteks paket, men den skillnaden är nästintill försumbar i denna prisklass.

I förpackningarna

Båda paketen levererades i förhållandevis anonyma förpackningar, men eftersom det är innehållet som räknas hakar vi inte upp oss på detta. Paketet från Asetek innehöll följande:


Asetek Waterchill

Swiftech H20-8501

Och paketet från Swiftech innehöll detta:

* Normalt sett medföljer endast en radiator.

Som synes medföljer allt som kan tänkas behövas för att montera paketen. Om vi i detalj tittar på vad som följer med är paketen nästintill identiska, dock skiljer en del grundläggande saker som vi senare kommer in på. Notera att även kylpasta följer med respektive vattenblock i båda paketen.

Hädanefter kommer alla bilder i den vänstra kolumnen i alla tabeller föreställa delar av Aseteks Waterchill, och den högre kolumnen tillägnas Swiftechs H20-8501 (om inget annat framgår av texten!).

Vattenblocken

Vi börjar med att analysera de vattenblock som paketen levereras med. Tittar vi på processorblocken finner vi både likheter och olikheter. Båda blocken består av bottnar helt i koppar, men där slutar också likheterna. Medan Asetek valt att tillverka överdelen av sitt block helt i genomskinligt plexiglas har Swiftech hållit på traditionerna och använt en överdel i aluminium. Om detta betyder något för kylningsförmågan är det egentligen svårt att sia om, men om man betänker att värmen knappt leds från bottnen till överdelen (det är ju tätning emellan) så bör skillnaden mellan en överdel i aluminium och en i plexiglas vara marginell.

Den insatte kanske invänder att det är ett problem att blanda aluminium och koppar i ett vattenkylningssystem på grund av oxidering och dylikt, men i och med att överdelen av Swiftech-blocket är eloxerad i blått har vattnet aldrig någon kontakt med själva aluminiumet.

Tittar vi på bottnarnas uppbyggnad har Aseteks vattenblock en mycket enkel utformning; bortsett från en skena som tvingar ut vattnet mot blockets kanter är bottnen i princip plan. Swiftech har emellertid format bottnen lite som en kylfläns, vilket onekligen ger en större avgivningsyta, vilket i sin tur bör gynna kylningsförmågan. Asetek-blocket har dessutom tunnare bottnen än Swiftech-blocket, vilket onekligen för oss till slutsatsen att Swiftech-blocket rent teoretiskt har en mer effektiv utformning (speciellt för processorer med små kontaktytor, t ex Athlon XP-processorer).

Oavsett hur effektivt själva blocket är på att överföra värmen från bottnen till vattnet så blir det aldrig bättre än vad undersidans släthet tillåter; en botten som är repig kan mycket väl utgöra en flaskhals för vattenblockets kylningsförmåga. Båda dessa vattenblock har förhållandevis släta undersidor, dock har Swiftech helt klart jobbat hårdare på detta och fått till en nästan spegelblank yta.

Skillnaden i kylningsförmåga som direkt följd av skillnaden i släthet bör dock inte vara särskilt stor i praktiken, kylpastan som alltid används mellan processorkärnan och blocket är en orsak till detta. Mellan tummen och pekfingret är skillnaden mellan två identiska block med ovanstående blocks släthet i storleksordningen några tiondels grader.

Tittar vi på vattenblocken för grafikkort är dessa mycket lika respektive tillverkares processorblock, både vad gäller utseende och inre utformning.

Som synes är likheterna med processorblocken slående, och också här har Asetek valt en slät botten medan Swiftech valt en till synes effektivare utformning. Detta gäller även bottnarnas tjocklek; Swiftech-blocket har en något tjockare botten vilket bådar för bättre utspridning av värmen.

Precis som med processorblocken har Swiftech kämpat hårdare än Asetek med att få en så slät undersida som möjligt, och även här finner vi en spegelblank yta.

Även Swiftechs grafikkortsblock förefaller vara kylningsmässigt effektivare än Aseteks, utifrån vår analys av respektive blocks utformning.

Aseteks block för nordbryggor är nästintill identiskt med deras block för grafikkort, den enda skillnaden är överdelen som av förklarliga skäl istället har ovinklade anslutningar. Swiftechs nordbryggeblock har emellertid knappt några likheter med deras grafikkortsblock, den enda uppenbara likheten är färgen. Konceptet är dock det samma som tidigare, det vill säga en underdel i koppar och en överdel i eloxerad aluminium.

Swiftech har inte valt att göra detta blocks botten räfflad som en kylfläns, istället är den helt slät som hos motsvarigheten från Asetek. Detta borde göra blocken i princip likvärdiga vad gäller kylningsförmåga, dock har Swiftech-blocket något tjockare undersida, vilket kan spela roll då blocken används på nordbryggor med små kontaktytor.

Tittar vi på undersidan av dessa block ser vi samma tendens som tidigare; Swiftech har jobbat hårdare med att få en så slät botten som möjligt, men skillnaden i praktiken bör knappast vara märkbar. Ändock är det naturligtvis trevligt med en tillverkare som kämpat med detta, eftersom de där tiondels graderna i slutändan kan spela roll om man, då man överklockar, ligger precis på gränsen av vad hårdvaran klarar av.

Skall vi sammanfatta vårt intryck av dessa vattenblock så håller samtliga mycket hög kvalité, dock är Swiftechs block i de flesta avseenden strået vassare vad gäller utformningen, vilket bör avspegla sig på kylningsförmågan. Intryck i sig är dock naturligtvis inte det väsentliga, utan givetvis är det främst hur blocken klarar av att överföra värmen från komponent till vatten som är viktigt. Ändock verkar det som om Swiftechs block har bäst förutsättningar för detta.

Radiatorerna

Då var det dags att titta på de radiatorer som följer med paketen. Asetek har valt att skicka med en rejäl radiator anpassad för 120 mm-fläktar. Den är tillverkad i koppar, vilket tillsammans med dess storlek torde göra den förhållandevis effektiv. Swiftech å sin sida skickar istället med en radiator som är mindre och anpassad för 80 mm-fläktar. Den är också tillverkad i koppar och är betydligt tjockare än Aseteks, vilket i viss mån kompenserar för dess mindre övriga dimensioner. Rent spontant känns det dock som om Aseteks radiator borde ha större kapacitet, och att den utan problem fungerar med 120 mm-fläktar är trevligt eftersom dessa kan ge ett stort luftflöde i förhållande till ljudnivån (jämfört med mindre fläktar).

Ett problem med Aseteks radiator är dock att den kan vara svår att montera i vissa chassin just på grund av dess storlek, men detta kommer vi diskutera utförligare senare i recensionen.

Båda tillverkarna skickar med en fläkt till sin respektive radiator. Fläkten som följer med Waterchill-paketet är en rejäl fläkt från Sunon som mäter 120 x 120 x 38 mm. Vid full spänning (12 V) ger den ett luftflöde på enorma 83 CFM samtidigt som ljudnivån hamnar på runt 34 dBA. Det höga luftflödet till trots är nog 34 dBA för mycket för de flesta, lyckligtvis går dock fläktens spänning enkelt att ändra till 7 V genom den kontrollenhet som vi senare i denna recension skall beskriva. Då blir varvtalet betydligt lägre, och således även ljudnivån.

Swiftech skickar med en 80 mm-fläkt från Delta, som ger ett luftflöde på 32 CFM vid 28 dBA. Denna fläkt bör uppfattas som ganska lagom av de flesta. Delta liksom Sunon är kända för kvalitén på sina fläktar, vilket bådar gått för livslängden.

Sammanfattar vi vårt intryck av radiatorerna framstår Aseteks radiator som kraftfullare, även om dess dimensioner som vi senare skall diskutera kan vålla problem vid monteringen.

Pumpsystem & slangar

Som pump i Aseteks paket finner vi Seltz L20 II, från den något udda tillverkaren Hydor. Denna pump ger ett maximalt vattenflöde på 700 liter per timme, vilket i sammanhanget är en ganska hög siffra. Som alltid beror denna siffra på främst lyfthöjden, men även andra faktorer som hur stort motstånd systemets delar har på vattenflödet spelar in. Generellt sett blir flödet i praktiken lägre, men siffran kan ändock i varje fall vara till hjälp för att jämföra pumpar. Att Asetek valt en pump från en ganska okänd tillverkare behöver naturligtvis inte betyda att den håller låg kvalité, och lite efterforskningar avslöjade att Hydors pumpar är ganska allmänt använda inom andra områden än just datorkylningar. Pumpen känns lite smått plastig, men detta är inte heller något som behöver betyda att den håller låg kvalité eller har kort livslängd.

Swiftech har valt en egentillverkad pump som ger ett maximalt flöde på 600 liter per timme, alltså något lägre Asetek-paketets pump. Pumpen känns hursomhelst gedigen och väger en hel del, men återigen behöver inte detta betyda något i praktiken för faktorer såsom livslängd och kvalité. Om pumpen verkligen tillverkas av Swiftech eller inte har vi inte lyckats få svar på, men den marknadsförs i varje fall som en Swiftech-produkt.

Pumpar vibrerar mer eller mindre alltid, och sprids dessa vibrationer till datorchassit riskerar de att ge upphov till irriterande ljud. Swiftech och Asetek har olika lösningar på problemet. Den förstnämnda tillverkaren har försett pumpen med en ganska tjock gummibotten, som effektivt dämpar vibrationerna. På denna botten finns det dessutom dubbelhäftande tejp. Vill man inte tejpa fast pumpen finns det också möjlighet att skruva fast den, med hjälp av de vibrationshämmande skruvar som medföljer. Asetek har löst problemet genom att skicka med en uppsättning gummifötter som monteras under pumpen, och helt sonika suger sig fast i underlaget.

Gällande pumparnas strömförsörjning har tillverkarna gått skilda vägar. Pumpen i Swiftechs paket drivs av 12 V och ansluts med hjälp av en vanlig 4-pin-kontakt till nätaggregatet, vilket är en smidig lösning. Pumpen i Waterchill-paketet erfordrar istället en spänning på 230 V; en spänning som inte finns tillgänglig i en vanlig dator. För att lösa detta har Asetek tagit fram en styrenhet som de helt sonika döpt till Waterchill Control Unit.

Detta är en ganska enkel enhet som pumpen är ansluten till från fabrik. Själva enheten får sedan lämplig spänning att mata pumpen med direkt från elnätet; en strömtjuv ansluts mellan elnätet och nätaggregatet, och via en plåt (till en kortplats) dras sedan en kabel från denna strömtjuv till själva styrenheten. En kabel från datorns nätaggregat ansluts sedan (samma typ av kabel som ansluts till diskettstationer) för att styrenheten skall veta när pumpen skall vara på eller ej.

Till denna enhet ansluts även som vi tidigare nämnde radiatorns fläkt, och via en bygel kan man sedan välja mellan att mata fläkten med antingen standardspänningen 12 V eller den lägre spänningen 7 V, för att få ner dess ljudnivå. Möjligheten att ansluta en lysdiod som lyser då pumpen får ström finns även.

Vi nämnde lite hastigt i början av recensionen att det trots paketens likheter vad gäller uppbyggnad också finns en del fundamentala skillnader. En av dessa skillnader är hur man valt att utforma påfyllnings- och tömningssystemen. Asetek har ganska sedvanligt valt att använda sig av en tank, vilket egentligen är den enklaste och kanske den smidigaste lösningen.

Swiftech har istället valt att inte alls använda sig av en tank, istället fylls och töms systemet via ett slangsystem som kan monteras i godtycklig 5.25"-plats i chassit. Vilken lösning som egentligen är bäst utreds under nästa rubrik.

Som slangdimension har Swiftech valt något grövre slangar än Asetek, 12,7/9,5 mm (ytter-/innerdiameter) mot 10/7 mm. Smalare slangar behöver rent principiellt inte betyda försämras prestanda (trycket blir ju trots allt högre), men det brukar faktiskt visa sig att lönar sig med grövre slangar (inom en rimlig gräns), så länge man bara har en tillräckligt stark pump och båda dessa paket är som bekant utrustade med rejäla pumpar.

På bilden ser det ut som mer slangar följer med Swiftech-paketet, men notera att två av slangarna är ämnade för att användas till tömnings- och påfyllningssystemet. Den tjocka slangen som följer med Swiftechs paket är avsedd för användning till och från pumpen, eftersom denna har anslutningar som är något större än vad slangarna är dimensionerade för. I båda paketen medföljer hursomhelst tillräckligt med slang för att det skall räcka och bli över, förutsatt att man inte väljer en alltför udda placering av delarna.

Montering

Efter att ha tittat på alla vitala delar är det dags att granska hur svårt, eller lätt, det egentligen är att montera paketen. Detta är något som vi lägger stor vikt vid när vi slutligen skall dra slutsatser om paketen.

När det gäller monteringen av processorblocken har tillverkarna valt vitt skilda principer, i varje fall vad gäller monteringen på en socket A-baserad processor. Asetek har valt att använda sig av hålen runt processorn, medan blocket från Swiftech istället använder plastpiggarna på sockeln. Nackdelen med den princip Asetek valt är att de fyra hålen runt processorn inte finns på alla socket A-moderkort längre - detta eftersom AMD inte längre kräver dem för att ett moderkort ska få bära stämpeln "godkänt av AMD". Hålen runt sockeln finns emellertid på de flesta entusiastmoderkort, ändock begränsar kraven för dessa hål naturligtvis kompatibiliteten. Nackdelen men principen Swiftech valt är istället att det är lite tveksamt hur sockeln reagerar vid transporter, med tanke på att vattenblocket trots allt väger ganska mycket. Använder man de fyra hålen runt sockeln är detta knappast något man ens behöver fundera på, men då går man å sin sida miste om viss kompatibilitet och tvingas begränsa sitt moderkortstval.

För att montera blocken på en socket 478-processor (Pentium 4) så går monteringen av de två blocken ut på liknande sätt, dock använder Swiftech-blocket den vanliga monteringsramen som sitter som standard på alla socket 478-moderkort. Vid montering av Waterchill-blocket tvingas man istället ta bort denna ram, vilket gör monteringen något omständigare.

Asetek-systemet går även alldeles utmärkt att montera på Athlon 64-processorer (socket 754). Monteringshålen hos socket 754 är förhållandevis långt ifrån varandra, vilket gör att överdelen av Waterchill-blocket är ganska bred. Detta kan skapa problem med en del socket A-moderkort, och för att råda bot på detta skickas en anpassad (smalare) överdel med som enkelt kan bytas ut mot den vanliga.

Några monteringsdetaljer för att montera Swiftech-blocket på Athlon 64-processorer medföljde inte, men för en ringa summa pengar kommer detta gå att köpa till. Eventuellt kommer även dessa monteringsdetaljer att i framtiden inkluderas istället för att säljas löst.

Beträffande grafikkortsblocken så monteras dessa genom hålen runt GPU:n, och båda blocken är kompatibla med i princip alla GeForce 4- och Radeon-kort. Swiftech-paketet levererades med monteringsdetaljer för Geforce FX-baserade kort, och Asetek-paketet är från början förberett för dessa grafikkort.

Notera att själva slanganslutningarna hos blocken hamnar ganska högt upp från grafikkortet, vilket gör att man inte riskerar att stöta på komplikationer med för höga minneskylare; som synes passade blocken alldeles utmärkt trots de ganska stora minneskylarna.

Monteringen av vattenblocken var hursomhelst smidig i båda fallen, och var varken tidskrävande eller komplicerad.

Gällande monteringen av vattenblocken avsedda för nordbryggor gick detta smärtfritt i båda fallen. På socket A/754-moderkort monteras vattenblocken genom de hål som i princip alltid finns vid nordbryggan.

För montering på socket 478-moderkort är man istället hänvisad till lite olika monteringsprinciper: Swiftech skickar med lämpliga krokar som hakas fast i de hakar som normalt sett finns på socket 478-moderkort, medan Asetek istället hänvisar till en monteringsmetod med hjälp av medföljande buntband.

Efter att ha monterat vattenblocken är det dags att montera radiatorn på lämplig plats. Den radiator som Swiftech skickar med är ganska lättmonterad i och med att den trots allt är ganska liten. Skruvar medföljer för att skruva fast den, och monteringen blir extra enkel om man har ett chassi med plats för 80 mm-fläktar där man normalt sett skruvar fast fläkten. Då är det ju bara att skruva fast radiatorn på en sådan plats. Radiatorn i Waterchill-paketet är däremot som vi tidigare tog upp betydligt större i och med att den är anpassad för 120 mm-fläktar. Detta kan tveklöst vålla problem vid placeringen; det kan helt enkelt bli svårt att hitta en lämplig plats för en så stor radiator. Har man en fläktplats för 120 mm-fläktar så är problemet troligtvis ur världen, men inte många chassin idag har det. Detta ser vi mer eller mindre som en nackdel, eftersom det i många chassin måste göras ingrepp för att kunna placera radiatorn på en lämplig plats.

Generellt angående placering av radiatorer är en placering så att luften som sugs eller pressas genom radiatorn direkt hamnar utanför chassit att föredra. Detta eftersom man annars dumpar värmen inuti chassit, vilket höjer systemtemperaturen. En placering i fronten av chassit är således inget bra alternativ.

Efter att ha placerat radiatorn på en väl vald plats är det hög tid att hitta en position för pumpen, och dess tillhörande tank eller påfyllningssystem. En i många chassin lämplig placering är bakom fronten i chassit, och denna placering rekommenderas även i monteringsanvisningarna för båda systemen. Pumpen från Asetek monteras som vi tog upp tidigare genom sina gummifötter, som suger sig fast på underlaget. På undersidan av Swiftech-pumpen finns istället dubbelhäftande tejp, men vill man inte använda denna så medföljer vibrationsdämpande skruvar som medger en fastmontering i chassit. Tanken som följer med Asetek-systemet rekommenderas man att montera precis intill pumpen, och en liten vibrationshämmande plåt för detta ändamål som förbinder pump och tank medföljer även. Swiftech-systemet levereras som bekant inte med någon tank, utan med ett påfyllnings- och tömningssystem som enkelt monteras i en 5.25"-plats.

Nu återstår det bland annat att ansluta slangar mellan alla delar i systemet. I Asetek-fallet så skär man bara till lämpliga slangar och trycker in dessa i anslutningarna, som är identiska i hela systemet. Inte särskilt mycket kraft krävs för detta, men vi rekommenderar att man smörjer in slangändarna med någon form av fett så blir monteringen än mer enkel.

I fallet Swiftech så är principen densamma, i varje fall nästan. När man ska ansluta slangar till respektive vattenblock krävs här istället en sorts plastinlägg som monteras i vardera ände av slangen (förutsatt att båda ändarna ska ner i ett vattenblock). Med dessa inlägg i slangarna så är det meningen att man ska trycka in slangarna i respektive vattenblock, men detta visade sig kräva förhållandevis mycket våld. Även med fett på ändarna krävdes ganska mycket kraft, men så länge kraften var välriktad så gick detta utmärkt. Är man riktigt mån om sina datorkomponenter finns också alltid alternativet att först ansluta slangar till vattenblocken, och sedan montera blocken på respektive komponent. Anslutningarna på radiatorn i Swiftech-systemet av av lite annorlunda typ, och vanliga slangklämmor som spänns med hjälp av vanliga skruvmejslar används här, och medföljer. Vill man använda två radiatorer så medföljer två delare för att kunna koppla dessa parallellt, vilket enligt tillverkaren skall ge bäst resultat.

Vi nämnde tidigare att pumpen i Swiftech-systemet krävde en något grövre slang på grund av dess anslutningar. Två adaptrar för att kunna använda denna tjockare slangen i systemet medföljer. För att förhindra läckage runt dessa adaptrar, radiatordelarna och påfyllningssystemet så rekommenderas man att använda de medföljande buntbanden. Detta känns som en ganska osmidig lösning, speciellt då det är ganska svårt att spänna buntbanden hårt. En bättre lösning hade helt klart varit ett universalsystem av anslutningar i hela systemet.

När man väl fått alla slangar på plats, och sett till att pumpen har ström, är det dags att blanda medföljande vattentillsats med destillerat vatten, för att få den väska man sedan ska fylla systemet med. Vattentillsatserna ser till att förhindra korrosion, algbildning och möjligtvis bidrar de till en bättre kylningsförmåga genom att sänka ytspänningen något.

Därefter är det dags för det kanske roligaste, nämligen att fylla själva systemet. Waterchill-systemet är ganska enkelt att fylla i och med att det är försett med en vattentank. Innan man börjar spilla vätska måste man dock se till att pumpen går utan att datorn gör det, och detta gör man genom att koppla ur alla kablar som går från nätaggregatet utom den som går till styrenheten för pumpen. Sedan kortsluter man grön och svart kabel på den stora ATX-kabeln med hjälp av en medföljande kabelstump. Detta gör att nätaggregatet och pumpen startar (men inte datorn), och man kan då fylla på vätska i systemet genom att fylla vätska i tanken. Tanken öppnas enkelt med hjälp av en handskruv, och sedan är det bara att fylla på med vätska tills systemet inte tar in mer vätska längre. Systemet, som förhoppningsvis inte läcker, är nu fullt med luftbubblor, men allteftersom dessa åker förbi tanken åker de ur systemet. Efter kanske en kvart är systemet fritt från luft och redo att användas.

Swiftech har som sagt inte använt sig av en vattentank, vilket gör hela monteringsprocessen lite knepigare. Här måste man först och främst ansluta två slangar till inlopp och utlopp i 5.25"-enheten. Därefter ställer man in kranarna som anvisat, och placerar inloppsslangen i exempelvis en dunk fylld med den vätska man blandat till. Därefter får man suga på den andra slangen så att pumpen blir vattenfylld. Detta eftersom den inte är självsmörjande, och således måste vara vattenfylld för att fungera. Hursomhelst, därefter placerar man slangen man nyss sugit på i dunken och startar systemet. Vatten börjar då flöda genom systemet, och det fylls. Efter detta följer den vanliga processen med en viss väntan för att få ut all luft ur systemet, och efter detta så ställer man kranarna i en viss position så att vatten inte sugs ur dunken längre. Då är systemet fyllt och det är fritt fram att avlägsna påfyllningsslangarna.

På punkten dokumentation har båda tillverkarna varit flitiga, och snickrat ihop utmärkta manualer som även bör vara förståeliga med de som saknar förkunskaper om vattenkylningar.

Ska vi då sammanfatta hela monteringsprocessen så är Asetek-systemet helt klart enklare att montera, inte minst vad gäller montering av slangar men även själva påfyllningsprocessen var mycket enkel. En parantes dock, och det är radiatorn som följer med paketet. På grund av dess storlek är den väldigt svårplacerad, vilket kan innebära svårigheter för en ovan användare.

Swiftechs paket kräver mer kraft för montering av slangarna och är mer komplicerat att fylla. Dessutom har man inte använt samma anslutningar i hela systemet, och på en rad ställen är man tvingad att använda buntband vilket känns lite tarvligt.

Resultat

Då var det dags för den kanske intressantaste delen av denna recension, nämligen del då vi testar paketens kylningsförmågor. Följande testsystem användes:

Rumstemperaturen uppmättes till 26 grader Celsius.

För att testa kylningslösningarnas kylningsförmågor kördes programmet Prime95 i en timme eller tills processor-/nordbryggetemperaturen stabiliserat sig. För att testa grafikkortets temperatur under belastning användes benchmarkingprogrammet 3DMark03. För att avläsa processortemperaturen användes en lös temperatursensor monterad precis intill processorkärnan. Temperaturen från sensorn avlästes sedan med hjälp av en Vantec Nexus Multi-Function Panel. Hos grafikkortet var sensorn monterad på baksidan av grafikkortet, samma sak gäller nordbryggan. Under alla tester användes vanlig kiselbaserad kylpasta.

Asetek Waterchill testade i två konfigurationer: med radiatorfläkten på 12 respektive 7 V. Swiftech H20-8501 testades med en respektive två radiatorer (parallellt anslutna).

Vi börjar med att se hur de båda systemen klarade av att kyla processorn vid två olika frekvenser och spänningar: 2,0 GHz och 1,75 V, samt 2,2 GHz och 2,0 V.

Här ser vi att Waterchill (12 V) presterar lite bättre än H2O-8501 (1 radiator), men då ska man ha i åtanke att Waterchill-systemet låter betydligt mer. Dras spänningen på fläkten ner till 7 V presterar H2O-8501 något bättre, men skillnaden är endast någon grad. Används två radiatorer med Swiftech-systemet så presterar det helt klart bäst.

Vi går vidare och tittar på hur systemen klarar av att kyla vårt grafikkort, ett GeForce 4 Ti4200 vars kärna kördes i 300 MHz.

Här presterar paketen i princip likvärdigt, men ska vi kröna en vinnare så blir det Swiftech-systemet utrustat med två radiatorer.

Sist men inte minst tittar vi på nordbryggans temperatur vid två olika frekvenser och spänningar.

Här ser vi inga nämnvärda skillnader paketen emellan.

Ska vi sammanfatta det hela så presterar paketen mer eller mindre identiskt, i varje fall i grundutförandet. Det märks att Swiftech-paketets svaga punkt är radiatorn; kompletteras H2O-8500 med en extra radiator presterar det bättre än Asetek-paketet, oavsett vilken spänning dess fläkt kördes i.

Slutsats

I början av denna recension diskuterade vilka tre kriterier som ett vattenkylningspaket i samma prisklass som de testade paketen bör hålla, och vi kom fram till tre saker.

Det första kriteriet var att paketen skulle vara lättmonterade. Det har Waterchill uppfyllt nästintill fullständigt, dock med ett stort undantag. Radiatorn som följer med är mycket svår att placera, i varje fall i ett normalstort chassi. H2O-8501-paketet å andra sidan är ganska svårmonterat, men i gengäld är radiatorn betydligt lättare att finna en lämplig plats för. Således känns det svårt att säga vilket paket som verkligen är lättast att montera, och vi får säga att det blir oavgjort på denna punkt.

Nästa punkt gällde kylningsförmågan, och vi konstaterade att paket i denna prisklass bör prestera mycket bra. Båda paketen uppfyller detta, och faktum är att de presterar nästintill likvärdigt. Visst, använder man två radiatorer med Swiftech-paketet presterar det bättre, men då hamnar vi i en annan prisklass. Alltså, oavgjort på denna punkt också.

Den sista punkten gällde kompatibilitet; ett paket i denna prisklass måste erbjuda hög kompatiblitet. På denna punkt är Swiftech-paketet vinnaren, främst på grund av att dess radiator är lättplacerad i ett vanligt chassi, vilket inte är fallet med radiatorn som följer med Asetek-paketet.

Nåja, intuitivt skulle vi vilja avsluta denna recension med att kröna en vinnare, men som ni säkerligen förstår så är det mycket svårt med dessa paket. Båda paketen har sina fördelar och nackdelar, och det känns inte som något av dem sticker ut hakan. Personligen skulle jag välja Swiftech-paketet på grund av att det inger en mycket hög känsla av kvalité och har grövre slangdimensioner, men det känns inte som det är ett självklart val och därför får vi något sorgsna runda av med att konstatera att vi inte kunnat utnämna en vinnare i denna duell.

Asetek Waterchill

Fördelar Nackdelar
Utmärkt kylningsförmåga Svårplacerad radiator
Enkel monteringsprocess  

Swiftech H20-8501

Fördelar Nackdelar
Utmärkt kylningsförmåga Delvis svår monteringsprocess
Högt kvalitetsintryck (Obefintlig tillgänglighet)



17/11-03 | Daniel Rufelt | xx@64bits.se