Innehåll

Pure Pinball

Inledning
Datorn vs. arkadhallen
Noll interaktion
Grafik och ljud
Slutord


Tack till Iridon Interactive för att de bistod med produkten för recension.

7/7-03 | EGar | egar(at)64bits.se

Utskriftsvänligare versionUtskriftsvänligare version


Inledning

Jag kommer ihåg när jag för många år sedan spelade de alldeles underbara Pinball Fantasies, Pinball Dreams och Pinball Illusions på en kamrats Amiga 500. De spelen var det första vi hörde från svenska Digital Illusions (DICE) och likadant är det med utvecklarna av Pure Pinball, Iridon Interactive. Vi har här alltså ytterligare ett svenskt spelföretag som startar sin karriär med ett flipperspel. Följer Iridon i DICE:s fotspår och levererar oss ett flipperspel vi aldrig kommer att glömma?

Datorn vs. arkadhallen

Innan jag fortsätter den här recensionen så skall jag väl säga att jag inte är någon speciellt van flipperspelare. Visst jag har säkert lagt ner flera hundra kronor på att spela flipper mot kompisar i olika arkadhallar men det är också allt om man bortser från barndomens frenetiska tryckande på Amigan. Jag har också alltid föredragit att spela flipper i arkadhallar då det ger en helt annan överblick, samtidigt har det alltid gått bättre i de olika datorspelen jag spelat.

Fram tills nu det vill säga. Pure Pinball är nämligen ruskigt svårt! Jag skulle nästan vilja säga att det är smått onödigt svårt. Lite av svårighetsgraden kan nog bero på att det är väldigt svårt att få en riktigt bra överblick över varje spelplan - som är tre till antalet Excessive Speed, World War och Runaway Train - då det finns väldigt många olika ramper och grafiska excesser på spelplanerna. Detta gäller speciellt spelplanen vid namn Runaway Train som är en väldigt stökig och svårförståelig spelplan med sina överdrivna ramper och något klumpiga design. Bästa planen av de tre är i min mening den racinginfluerade Excessive Speed, då den är tydlig och roligast att spela.

Hur är det då med spelkänslan? "...continuously calculating ball movement more than 1500 times per second." står det på spelförpackningens baksida. Detta betyder att man lagt ner väldigt mycket tid på att få bollen att bete sig så verklighetstroget som möjligt och det är något som är spelets mest positiva aspekt. Då speciellt vid de få gånger jag lyckats fått till att aktivera "multiball"-funktionen, det är verkligen något som är en fröjd att uppleva för vilken sann flipperfantast som helst.

Noll interaktion

Spelets allra största nackdel är att man som spelare inte kan göra speciellt många ändringar i de olika inställningar som finns tillhanda. Det man kan ändra är några fåtal grafiska inställningar samt några spelalternativ så som hur många bollar man tillåts att spela med. Några kontroller går det inte att ändra på vilket är ett stort, stort minus i min bok. Jag hade hemskt gärna sett att jag fått använda mig av min Thrustmaster-gamepad då det hade gett spelandet en helt annan dimension. Kontrollerna är dock inte speciellt komplicerade; antingen använder du dig av vänster alt- eller controlknapp på tangentbordet för att styra vänster flipper och samma knappar på högra sidan för den högra flippern. När du väl bestämt dig för vilken bana du vill spela på så väljer du antalet spelare - där fyra spelare är det maximala antalet - med hjälp av S-tangenten på ditt tangentbord. Väljer du fler än en spelare, turas ni om att spela varsinn boll i taget.

Grafik och ljud

Om ni tar en titt på skärmdumparna längre ner på sidan så ser ni att spelet inte är någon dussinprodukt utan man har verkligen lagt ner ett stort arbete på att få spelet att se attraktivt ut. Spelet erbjuder spelaren att spela ur hela tolv olika vinklar, varav endast tre eller fyra är helt spelbara. Resterande vinklar är bara något man gjort för att man skall kunna njuta av alla de snygga reflektionern på brädet och bollen. Grafiken är minst sagt förvånansvärt detaljrik och snygg - om du har ett av de värre grafikkorten på marknaden och en relativt snabb processor det vill säga.

Ljudet däremot är inte lika attraktivt i mina öron. Vissa ljud låter verkligen artificiella medan andra låter riktigt autentiska. Musiken är inte något som jag blir eld och lågor över så jag har valt att stänga av den. För er som gillar hyfsat snabb techno och elektronisk musik kanske det går hem lite lättare än hos mig.

Slutord

Pure Pinball är inte ett substitut för att spela flipper hemma på datorn istället för ute i arkadhallarna, men det är ett mycket stabilt hantverk som svenska Iridon Interactive fått till. Hade bara banorna varit något tydligare så hade spelet varit ännu roligare än vad det nu är, istället känns det som att de tre banorna vi bjuds är för få och förbryllande. Excessive Speed är den banan som gett mig mest nöje under testperioden. Gillar du flipperspel så skall du inte missa Pure Pinball, speciellt då priset är minst sagt lågt. 200kr ligger cirkapriset på och man får extremt mycket nöje för pengarna, speciellt om man tävlar mot sina kompisar och får bättre resultat. Av den anledningen har vi också beslutat oss för att belöna Pure Pinball med vårt "Nice Price"-pris. Helt enkelt för att det är mycket nöje man får för pengarna.

64bits - Nice Price

Testsystem:
CPU: AMD XP 2400+
RAM-Minne: 512 MB DDR
Grafikkort: GeForce4 Ti4600 128MB
Ljudkort: SB Audigy! (med 5.1 system)
Operativsystem: Windows XP Pro Eng SP1
 
Cirkapris: 200 kr

Screenshots:





7/7-03 | EGar | egar(at)64bits.se

Utskriftsvänligare versionUtskriftsvänligare version

Diskutera denna recensionen i vårt forum!