RIM - Battle Planets |
Den här recensionen har producerats tillsammans med Bulldozer.nu.
29/8-02 | Wilhelm Hedin | wilhelm@bulldozer.nu
Utskriftsvänligare version
"Men vad faen, det är ju vinter! Alla myror ska väl för f-n gå i ide eller nåt sånt?" |
"Rim: Battle Planets", är inte nyskapande på grafiksidan.
Grafiken är funktionell och skapar den
stämning den eftersträvar.
Det finns tre vinklar på kameran som
betraktar krigsskådeplatsen
och en bekväm roterbar kamera, som börjar bli
standard i alla spel
efter vad det verkar.
Jag har lite svårt att förstå vem som skulle
välja att spela med
kameran i marknivå, då det blir svårt att få
överblick, men alltid
finns det väl någon.
Annars är det enkel, klar grafik och man
slipper onödigt gytter.
Dessutom ett trevligt alternativt sätt att spränga sina vänner bitar, utan att behöva hetsa fullt så mycket (som i vissa RTS) för att i slutändan ändå förlora när fyratusen pansarfordon skjuter sönder din bas...
Spelat på:
Intel Pentium 1,7 Ghz, 256MB Ram, GeForce 2
GTS Grafikkort, Windows
XP
Minimikrav:
Intel Pentium 300 Mhz, 64 MB Ram, 3D
Grafikkort, 400 Mb ledigt,Windows
95, DirectX 8
Innehållsförteckning:
Världsrymden
Tuffa pansarvagnar
Klassisk 'science fiction'-känsla
Mystiska artefakter
Hyperrymdsanomalier (en i alla fall)
Äckliga insekter ("som man får slå ihjäl, för
dom är onda")
Trevliga insekter ("våra kommunistiska vänner
i världsrymden")
Tuffa tjejroller
En hård rymdkapten av det gamla
virket
« Föregående |
Utskriftsvänligare version
Diskutera denna recensionen i vårt forum!