Tack till AMD som gjorde denna recension möjlig.
22/10-02 | Daniel Rufelt | xx@64bits.se
George Moore förutspådde i en artikel 1965 att halvledarkretsarnas (halvledarkrets = datorchip som t ex processorer) kapacitet skulle fördubblas var 18:e månad. Hittills har han haft mer eller mindre rätt, och utvecklingen visar inga tecken på att avta.
I denna recension så ska vi ta en titt på en av AMD:s senaste processorer, Athlon XP 2200+. Skillnaden mellan denna och XP 2100+ är större än namnet antyder, XP 2200+ baseras nämligen på en helt ny kärna. Den nya kärnan kallas Thoroughbred och den största skillnaden mellan den och den gamla Palomino-kärnan är den tätare tillverkningsprocessen.
Nedan ser du de viktigaste specifikationerna för processorn.Pris | Ca 1900/2050 kr (Tray/Boxad) |
Socket | 462-pinnars Socket A |
Klockfrekvens | 1800 MHz |
Busshastighet | 133 MHz (266 MHz DDR) |
Cachestorlek (L1) | 64/64 KB (för data/instruktioner) |
Cachestorlek (L2) | 256 KB |
Tillverkningsprocess | 0,13 µ |
Den uppmärksamme ser direkt att XP 2200+ har lika stor cache som de tidigare modellerna, 128 + 256 KB. Även busshastigheten är den samma. De stora skillnaderna ligger i den tätare tillverkningsprocessen, vars fördelar och nackdelar vi kommer reda ut i denna recension.
Intels Pentium 4-processorer har idag mycket högre klockfrekvens än AMDs. Intel är uppe i 2,8 GHz medan AMDs snabbaste processorer använder en klockfrekvens på 2,25 GHz (XP 2800+). Trots detta presterar dessa processorer ungefär lika bra prestandamässigt. Hur är detta möjligt?
AMD har åstadkommit detta med hjälpa av en arkitektur som de kallar QuantiSpeed. Denna arkitektur är inte unik för XP 2200+, den finns på alla Athlon XP-processorer. AMD förklarar prestandan hos en QuantiSpeed-baserad processor med hjälp av denna enkla ekvation:
Prestandan = Klockfrekvensen * IPC (Instructions Per Clock cycle)
Med detta vill AMD betona att klockfrekvensen inte är helt avgörande för hur en processor presterar, vilket också stämmer om man jämför Athlon XP med Intels motsvarighet Pentium 4. Om man jämför de vid samma klockfrekvens så presterar Athlon XP-processorn bättre i de flesta applikationer.
AMD är dock medvetna om att de flesta konsumenter inte är
särskilt insatta i
processormarkanden och skillnaden mellan olika processorer,
och därav hellre
väljer en processor med högre klockfrekvens. För att göra
konsumenterna mer
uppmärksamma så namnger AMD numera inte sina processorer
med klockfrekvensen,
utan ger de istället PR-värden (Performance Rating). PR-värdena motsvarar,
enligt AMD, vilken frekvens en Athlon-processor baserad på
gamla
Thunderbird-kärnan måste ha för att prestera lika bra. PR-värdet stämmer dock
ganska bra överens med hur processorn presterar mot en
Pentium 4-processor med
samma klockfrekvens som PR-värdet. I tabellen nedan ser ni
vilken frekvens som
motsvarar vilket PR-värde för de Athlon XP-processorer som
är aktuella på dagens
marknad.
PR-värde | Klockfrekvens |
1600+ | 1400 MHz |
1700+ | 1467 MHz |
1800+ | 1533 MHz |
1900+ | 1600 MHz |
2000+ | 1667 MHz |
2100+ | 1733 MHz |
2200+ | 1800 MHz |
2400+ | 2000 MHz |
2600+ | 2133 MHz |
2700+ (333 MHz FSB) | 2183 MHz |
2800+ (333 MHz FSB) | 2250 MHz |
Om man följer tabellen så ser man att en processorn på 2000 MHz egentligen borde heta 2500+. Anledning till att den istället heter 2400+ är troligen att AMD vill kompensera det ökade gap som sker mellan PR-värdet och klockfrekvensen, vilket, om det inte hade korrigerats, skulle lett till att PR-värdet inte motsvarar den prestanda man kan förvänta sig av processorn. Anledningen till att 2700+ och 2800+ har högre PR-rating i förhållande till klockfrekvens än de andra processorerna är den höjda busshastigheten som ger ökad prestanda.
Det som gör att Athlon XP-processorn faktiskt är snabbare än Pentium 4 per MHz beror på en rad optimeringar som AMD har gjort i processorkärnan. För den som är mer intresserad av dessa olika optimeringar så finns det ett lättläst dokument, från AMD, om dessa optimeringar att ladda ner här.
Ett stort problem med AMDs första socket A-processorer var att de var mycket känsliga för överhettning i samband med att t ex kylaren inte monterats ordentligt eller att fläkten på kylaren gått sönder. För att råda bot på problemet så är nu alla Athlon XP-processorer försedda med en temperatursensor som hela tiden läser av processorkärnas temperatur. Denna data skickas sedan vidare till moderkortet. Därefter är det upp till moderkortet att bryta strömmen vid inställd temperatur. Detta förhindrar effektivt att processorn skadas om den inte blir ordentligt kyld. De allra flesta av dagens socket A-moderkort stöder avläsning av denna temperatursensor, och har inbyggda system för att förhindra att den överhettning som kan skada processorn sker.Nästa sida » |
Utskriftsvänligare version
Diskutera denna recensionen i vårt forum!