Edited

<skalman> · Post by **<skalman>** » 2004-12-30 1:57:29

själv fick jag mit jobb genom en kompis som hadde sett på en lapp att ICA butiken på våran hemort sökte folk. Så då ringde vi och sa att vi var intresserade och så fick båda vi jobb där + 4 andra ungdomar.

stealth · Post by **stealth** » 2004-12-30 10:15:37

<Skalman> wrote:själv fick jag mit jobb genom en kompis som hadde sett på en lapp att ICA butiken på våran hemort sökte folk. Så då ringde vi och sa att vi var intresserade och så fick båda vi jobb där + 4 andra ungdomar.

Right.

Annars kan du ta och skriva ett schysst personligt brev, där du berättar om vem du är osv, vad du har för egenskaper och springa från butik till butik och kräva att få träffa Chefen där. Det ger ett gott intryck att du försöker få tag i någon annan än en finnig fjortis i kassan och lämnar brevet, då han kommer använda den att lägga sin Red Bull på.

Var dig själv, försök förbereda dig på mötet så gott som det går. Jag vet själv att det är jobbigt att prata inför folk, man får kraftiga fjärilar i magen. Men chefen kommer märka det, beroende på vilket jobb det är. Så är det bara, gäller att skaffa ett bra intryck bara.

Maila aldrig, det kommer i 80% av fallen skitas fullständigt i.

m0nk · Post by **m0nk** » 2004-12-30 11:11:13

;D

Håller med, ett personligt brev är nog det bästa sättet! Om det är ett tekniskt jobb så glöm inte att skriva ett CV och skicka med. Vad gäller att leverera brevet så är det väll bäst att göra det själv antar jag... men om det är något jobb som anonserats på nätet så kan du ju emaila in det också.

Har ingen aning om hur man ska prata - men jag antar att om du bara är sig själv (du behöver ju inte svära och använda nysvenska) så är du nog ok.

Good luck

elvenman · Post by **elvenman** » 2004-12-30 11:11:39

Jag har inte fått nått vi arbetslöshetesförmedligen iaf, jobb får man (bäst) via sina egna (och släktingar/kompisar/bekantas) kontakter.

nem · Post by **nem** » 2004-12-30 11:30:15

Personliga kontakter är oslagbart, så fick jag mitt första jobb. Tänk efter om du känner någon, som känner någon.

Gnuet · Post by **Gnuet** » 2004-12-30 11:42:13

nem wrote:Personliga kontakter är oslagbart, så fick jag mitt första jobb. Tänk efter om du känner någon, som känner någon.

Samma här.

Eruku · Post by **Eruku** » 2004-12-30 12:30:50

Gnuet wrote:
nem wrote:Personliga kontakter är oslagbart, så fick jag mitt första jobb. Tänk efter om du känner någon, som känner någon.
Samma här.

Jo, samma sak här.

enix · Post by **enix** » 2004-12-30 14:31:45

nem wrote:Personliga kontakter är oslagbart, så fick jag mitt första jobb. Tänk efter om du känner någon, som känner någon.

Samma här

Explorer · Post by **Explorer** » 2004-12-30 14:53:14

Fredd wrote:
nem wrote:Personliga kontakter är oslagbart, så fick jag mitt första jobb. Tänk efter om du känner någon, som känner någon.
Samma här

fick också mitt jobb på det sättet

Pinto · Post by **Pinto** » 2004-12-30 18:10:29

Mina jobb har jag kirrat helt själv. Jag har alltid gått dit och bett om att få prata med den personal ansvarige, presenterat mig små snackat lite och lämnat in en liten ansökan. Har gått vägen båda gångerna.

nem · Post by **nem** » 2004-12-30 19:38:57

Jag fick också napp en gång på att ringa och presentera mig, men fortfarande tror jag att det är lättare att komma via rekommendation från någon.

lither · Post by **lither** » 2004-12-30 21:10:26

Om du ringer, fråga aldrig när de ringer tillbaka. De kommer inte att göra det. Du måste fråga när DU kan göra det och vara säker på att du får ett svar.
Du håller i pekpinnen.

kajs · Post by **kajs** » 2004-12-30 21:17:45

eller så inser man att det inte är värt jobbigt och lever fattig istället

lyckegard · Post by **lyckegard** » 2004-12-30 21:25:41

nem wrote:Personliga kontakter är oslagbart, så fick jag mitt första jobb. Tänk efter om du känner någon, som känner någon.

Cappuccino · Post by **Cappuccino** » 2004-12-30 22:20:00

Det här är något som stör mig så mycket att det är svårt att uttrycka med ord. Jag började med att ringa runt till alla möjliga företag för att få jobb, i princip ett antal timmar varje dag i drygt två veckor. De jävlarna ringer aldrig tillbaka och om man ringer för att kolla läget så får man höra något i stil med "vi har inte tid". Har man tur så har man ändå hamnat på nån lista som genererar ett tredagars-jobb någon gång efter ett halvår. Eftersom jag inte klarade av att vara trevlig i telefon längre så övergick jag till brev och e-post. Nästan tvåhundra ansökningar senare hade jag fått, på sin höjd, tio svar (varav nio inte gav något jobb). Det jobb jag fick var ett meningslöst fyradagars-jobb med "chans till anställning samma tid nästa år".

Precis när jag spytt galla över allt och alla och riktigt grävt ner mig i hat över alla ständiga klichéer som brukas på arbetsmarknaden om "bollar i luften", "social kompetens", "ambitiös", "drivande", "glad och positiv", "alltid nära till ett leende", "ser möjligheterna", "stresstålig", "lojal", "vi tycker om mångfald hihi", o.s.v. ...så fick jag jobb via en bekant. Det räckte med att han kände mig och att jag ringde upp. Jag behövde inte lämna något CV, inget personligt brev, ingen intervju och inte en enda bolljävel i sikte. Det gick på en dag. Samtidigt som det var positivt så kändes det så löjligt, så kränkande och så deprimerande att jämföra med hur man slitit med ändlösa ansökningar (där man skulle "sälja sig själv") tidigare.

Så ja, att fråga folk som känner någon, som känner någon... är i många fall inte bara den bästa vägen utan även den enda.

När man är arbetslös känns det som om man är tvungen att bevisa för en potentiell arbetsgivare att man inte är en kriminell, arbetsskygg narkoman på samma mentala nivå som en fyraåring med DAMP-/dyslexi.
Fyf**, säger jag.
Hör till saken blev jag nyligen arbetslös igen... blääÄÄÄ. (klistra in Psycho/dusch-scen-skrik här.)

Hipshot · Post by **Hipshot** » 2004-12-30 23:27:15

Mitt första jobb, som iofs var ett sommarpraktikariat á 2 sommrar fixade min pappa, underbart bra IT jobb... nu jobbar jag med IT med. Gick bara o frågade en snubbe, fick chansen, visade utmärkta referenser och arbetsbetyg så det var inga problem, har nu titeln IT-tekniker med visitkort o shit

MagArne · Post by **MagArne** » 2004-12-31 0:34:45

Arbetsförmedligen är duktigt jobbiga. Tvingar en att söka 10 jobb i månaden och för att kunna söka 10 jobb i månaden måste man söka jobb som man inte vill, kan, eller är lämpad för men för att inte bli av med a-kassa så söker man endå. Det företaget får 500 ansökningar till tjänsten från en massa löst folk som inte är lämpade för tjänsten. Hur ska företaget kunna sortera ut 500 sökande? Först så kastar dom alla brev som inte har datorskriven adress på kuvertet, då kanske det finns 150 brev kvar. Sen kastar dom alla brev som frimmärket sitter snett på och då har dom 40 brev kvar vilket är en lagom bunt ansökningar att gallra på. Tjo där har lille kalle med 5 års högskolestudier åkt i soporna för länge sen för att 400 pers blivit tvingade av arbetsförmedlingen att söka jobb som dom ändå inte vill, kan eller är lämpade för.

Men men, jag har faktiskt fått ett jobb som annonserats på arbetsförmedlingen. Dock trivdes jag inte med jobbet så jag blev inte långvarig men det är en annan historia.
Kontakter är det särklass bästa sättet att få jobb. Men är man rebell i familj och vänskapskretsar och pluggar till nått som ingen annan jobbar med är det ju svårt. Jag själv är i den sittsen.

När dom väl ringer så fråga om dom vill ha en till kille/tjej och ta med kompisen på intervjun. Jag har släpat med brorsan ett par gånger på anställningsintevjuer och en gång ledde det till att vi båda fick ett bra sommarjobb som fastighetsskötare

fisk · Post by **fisk** » 2004-12-31 0:57:30

Min nya favoritmedlem på forumet är Cappuccino, så klockrent inlägg!

Master_Dragan · Post by **Master_Dragan** » 2005-01-04 16:30:21

Och hur ska man gå till väga om man verkligen inte har kontakter?

UltraJo · Post by **UltraJo** » 2005-01-04 17:19:45

sså kontakter e bra! annars e jobba svart coolt fast du kan inte göra nått om de fuckar till sejj..

Jag skulle rekomendera att du anonserar med riv av lappar på konsum.

Pinto · Post by **Pinto** » 2005-01-04 17:19:46

Master_Dragan wrote:Och hur ska man gå till väga om man verkligen inte har kontakter?

Läs mitt förra inlägg.

Master_Dragan · Post by **Master_Dragan** » 2005-01-05 17:51:37

dpinto wrote:Läs mitt förra inlägg.

Jag gjorde detta förra våren när jag sökte sommarjobb. Endast ETT ställe ville ens ha min ansökan, och de hörde jag inte ens av.

Pinto · Post by **Pinto** » 2005-01-05 19:16:56

Master_Dragan wrote:
dpinto wrote:Läs mitt förra inlägg.
Jag gjorde detta förra våren när jag sökte sommarjobb. Endast ETT ställe ville ens ha min ansökan, och de hörde jag inte ens av.

När ett företag säger "vi hör av oss" så ska man inte lita på det full ut. Hör av dig själv och visa intresse för jobbet. Det skadar inte att "ligga på" så att säga.

Sedan så har du säkert några former av kontakter, snacka med dina polare, be dom snacka med deras polare osv.

Anzy · Post by **Anzy** » 2005-01-05 19:25:44

Att själv vara aktiv och söka, är nog bästa sättet!
(Om man nu inte har någon i vänskapskretsen, som kan lägga goda lovord!)
Sen ska man vara väl förberedd, med CV(meritförteckning) och personligt brev!
Va seriös helt enkelt! Klä dig propert. Läs gärna på om företaget så du är insatt på ev. jobbintervju!
Mina tips!

Cappuccino · Post by **Cappuccino** » 2005-01-05 20:34:20

Anzy wrote:Att själv vara aktiv och söka, är nog bästa sättet!
(Om man nu inte har någon i vänskapskretsen, som kan lägga goda lovord!)
Sen ska man vara väl förberedd, med CV(meritförteckning) och personligt brev!
Va seriös helt enkelt! Klä dig propert. Läs gärna på om företaget så du är insatt på ev. jobbintervju!
Mina tips!

ahahahahaha...

(Om ni kan tolka en slags sjuk desperation i mitt korta inlägg så är jag imponerad.)