konstiga vinterkänslor
konstiga vinterkänslor
Mitt psyke har inte mått så bra senaste dagarna. Det har snöat lite... blixkthalka varje morgon, om det inte är slask från natt-snön som smälter. Alla tankar som rör min existens börjar komma tillbaka... jag vill inte det men det går nästan inte att undvika... magen
känns konstig... ungefär samma känsla man får när man har gjort något dumt och måste berätta för mamma.
Något är helt enkelt inte rätt... jag är inte tillfredställd med hur allt är. Frågor som "varför är jag här", "varför gör jag detta om jag ändå kommer att
dö nån dag", "kommer jag att ha nytta av det här senare i livet??"
Tankarna är så starka att jag nästan inte kan göra nånting utan att ifrågasätta det. Jag kan inte spela i lugn o ro utan att få skuldkänslor för att jag
slösar bort min tid. Jag kan inte vara ute o gå, eller sitta på tåget, eller ens titta på film. Det känns som att jag har massor av guldvärd tid som jag
inte vet vad jag ska spendera på... som att varje sekund som går gör mig fattigare, och jag lyckas bara inte hitta vad som gör tiden värd att slösa på.
Ibland tänker jag att jag kan börja sporta, ta hand om kroppen. Men det känns värdelöst. Ibland vill jag bara råplugga och vårda intellekten. Den
viljestyrkan håller sig faktiskt längre, men till slut rinner den från mina fingrar som sand.
..
Snackade nyss med mamma, och hennes visdom fick mig att må liite bättre.
Jag vet att det är jul men just nu har jag haft lite fritid för att skriva av mig lite... dagen har faktiskt varit väldit rolig, och det har varit bra för själen, men vad händer resten av vintern?
Aja... jag vet inte ens varför jag skriver det här, antar att jag djupt inne bara vill hitta gemenskap med likasinnade. Är det någon som har haft eller har liknande känslor?
känns konstig... ungefär samma känsla man får när man har gjort något dumt och måste berätta för mamma.
Något är helt enkelt inte rätt... jag är inte tillfredställd med hur allt är. Frågor som "varför är jag här", "varför gör jag detta om jag ändå kommer att
dö nån dag", "kommer jag att ha nytta av det här senare i livet??"
Tankarna är så starka att jag nästan inte kan göra nånting utan att ifrågasätta det. Jag kan inte spela i lugn o ro utan att få skuldkänslor för att jag
slösar bort min tid. Jag kan inte vara ute o gå, eller sitta på tåget, eller ens titta på film. Det känns som att jag har massor av guldvärd tid som jag
inte vet vad jag ska spendera på... som att varje sekund som går gör mig fattigare, och jag lyckas bara inte hitta vad som gör tiden värd att slösa på.
Ibland tänker jag att jag kan börja sporta, ta hand om kroppen. Men det känns värdelöst. Ibland vill jag bara råplugga och vårda intellekten. Den
viljestyrkan håller sig faktiskt längre, men till slut rinner den från mina fingrar som sand.
..
Snackade nyss med mamma, och hennes visdom fick mig att må liite bättre.
Jag vet att det är jul men just nu har jag haft lite fritid för att skriva av mig lite... dagen har faktiskt varit väldit rolig, och det har varit bra för själen, men vad händer resten av vintern?
Aja... jag vet inte ens varför jag skriver det här, antar att jag djupt inne bara vill hitta gemenskap med likasinnade. Är det någon som har haft eller har liknande känslor?
klart, men tänker man på det viset så slutar det med att man bor på gatan.
sluta tänk så mkt, händer det inget så händer det inget, Ta dagen som den kommer osv.
mellandagsrea dom kommaste dagarna, ta med lite kosing och nån homboy och glassa runt i affärerna.
har ni någonsin försökt att inte tänka på nått överhuvud taget med flit ?
det är inte lätt, några sekunder som kommer man på nått.
sluta tänk så mkt, händer det inget så händer det inget, Ta dagen som den kommer osv.
mellandagsrea dom kommaste dagarna, ta med lite kosing och nån homboy och glassa runt i affärerna.
har ni någonsin försökt att inte tänka på nått överhuvud taget med flit ?
det är inte lätt, några sekunder som kommer man på nått.
- flaeskflaesk
- Hedersbit
- Posts: 1246
- Joined: 2002-02-19 19:43:29
- Location: BBzor
Varför är vi här, vad är meningen med livet. människans största nackdel är dess psyke sägs det. Meningen med livet är att föra sina gener vidare punkt slut, resten av tiden är bara ett tidsfördriv, hur man vill spendera den är upp till var och en. Jag gillar datorer, att filma, bilar och min flickvän (inte i den ordningen... ) känns allt som ett tidsslöseri så är det säkert inte rätt sak att bränna tiden på.
Du kanske behöver hitta ett nytt intresse som du kan lägga din tid på, den är ju trots allt begränsad och för kort...
vet inte om det hjälpte något, men men...
/mvh Muxxor
Du kanske behöver hitta ett nytt intresse som du kan lägga din tid på, den är ju trots allt begränsad och för kort...
vet inte om det hjälpte något, men men...
/mvh Muxxor
AMD Barton 2500+@3200+, Sprire WhisperRock IV, 2x256mb Twinmos PC3200 CAS2.5, Epox EP-8RDA+, Radeon 9600pro VIVO, NEC 1300A,WD 80gb 8mb, IBM 40gb 2mb, Bitspower: 2xCold Cathode & 2x UV-Sensitive Fan, Iomega 250mb Zip, Sweex Xenon XS
Kamera: Canon A80
Kamera: Canon A80
Säger syntpopparen med svart hår för ögonen och förmodligen nagellack också.syntetisk wrote:Det är inget fel på helgonRamza wrote:Detta är inte helgon va?
...min första kärlek var kanske inte direkt så lyckad, sade hon och pratade om mig.
Senast ändrad av sin omgivning den 08:32:15 - 10/14, ändrad totalt 4 gånger
Senast ändrad av sin omgivning den 08:32:15 - 10/14, ändrad totalt 4 gånger
Känner igen mig i det där du skrev Kame_boy. Mitt psyke har mått allmänt dåligt och värre än det du beskrev. Förra hösten så blev jag nedrans deppad men det berodde nog lite på skolstress, trolig höstdeprition och en tredje sak. I mina deppresiva perioder så planerade jag saker och när folk säger negativa saker om mig så tar jag åt mig det och... men gah. Inte prata synd om mig. Tråden handlar inte om det.
Känner igen mig att vilja dela med mig med problem som detta. Pratar med min mor om öppna saker. Känns som en klump försvinner.
Kan väl säga att med mina deprisiva tid så har jag fått för mig att leta nackdelar i mig och fördelar i alla andra. T.ex om jag säger någon sak, gjort något jag inte borde gjort, vad för nackdelar jag har (besswevisser, litar inte på folk, lat o.s.v) m.m. Tiden jag sitter vid datorn tänker jag ofta på varför jag inte gör något vettigt, och när jag latar mig, ej vid datorn, så tänker jag ofta på varför jag inte hjälper min mor.
... För varje fel folk nämner på mig så lägger jag en hel del tankekraft på att verifiera det felet och försöka minska det felet.
Det bästa, för mig, hade varit att ta en stor drös med sömnpiller och lägga sig i sängen. Fast om jag gör det så skulle jag vara självisk och inte bry mig om min mor.
... Ömm, ok?
Känner igen mig att vilja dela med mig med problem som detta. Pratar med min mor om öppna saker. Känns som en klump försvinner.
Kan väl säga att med mina deprisiva tid så har jag fått för mig att leta nackdelar i mig och fördelar i alla andra. T.ex om jag säger någon sak, gjort något jag inte borde gjort, vad för nackdelar jag har (besswevisser, litar inte på folk, lat o.s.v) m.m. Tiden jag sitter vid datorn tänker jag ofta på varför jag inte gör något vettigt, och när jag latar mig, ej vid datorn, så tänker jag ofta på varför jag inte hjälper min mor.
... För varje fel folk nämner på mig så lägger jag en hel del tankekraft på att verifiera det felet och försöka minska det felet.
Det bästa, för mig, hade varit att ta en stor drös med sömnpiller och lägga sig i sängen. Fast om jag gör det så skulle jag vara självisk och inte bry mig om min mor.
... Ömm, ok?