Datorvåld
Datorvåld
Jag inbildar mig att det finns två typer av människor. De som rycker på axlarna och på sin höjd muttrar lite under UNIX-skägget när datoreländet inte gör som man tänkt sig, och sen de som skriker så saliven stänker och slår sönder knogarna mot tangentbordet. Vad är det som gör att man kan bli så fruktansvärt frustrerad över något så löjligt som en dator? Själv har jag ingen aning, kanske är det bristen på kontroll eller bara en avsaknad av en boxningssäck.
Att ett datorspel kan driva människor till vansinne är nog ingen nyhet. För de som inte själva har ett hett temprament i samband med spel har säkerligen fått bevittna någon annans. Ett spel som till en början lockar till skratt och glädje får efter några timmar hornen att växa ut ur pannan och våldsspelandet har börjat. När våldsspelandet väl har börjat är det inte roligt längre, inte det minsta roligt. Nu handlar det om att vinna, inget annat. Omvärlden får ta ett steg åt sidan för nu finns bara spelet och den hägrande vinsten. För dem som inte själva kommer in i den här fasen kan det här vara svårt att förstå. Man skulle kunna säga att en förlust för en våldsspelare är som att bli kissad i ansiktet. En förnedring utan dess like.
Många har säkert suttit vid TV:n med en kompis och spelat något av de nya NHL-spelen. Du har redan suttit hela natten och övat in bra tacklingar och dina tekningar har nått världsklass. Det är då din nybörjarkompis spöar dig med 2-1 i sudden death, givetvis är det rena turmål hon petar in. Du spelar med skicklighet, hon spelar på tur. Och givetvis är ger hon dig det där retliga flinet, skrattar och säger något spydigt. Det kan inte en våldsspelare ta. Nej, en våldsspelare kräver en revansch om det så är det sista de gör i livet. Oftast får de igenom sin vilja och när matchen väl har börjat kämpar våldsspelaren så svetten rinner och handkontrollen knarrar av den brutala tumkraft den utsätts för. Det är inte helt ovanligt att våldsspelaren åter igen förlorar, slår sönder spelkonsollen med handkontrollen, skickar hem sin kompis och säger upp bekantskapen.
Nu är det ju inte bara inom datorspelsvärlden som datorvåldet förekommer. Det döljer sig även på andra ställen.
När den där riktigt bra uppsatsen äntligen, efter veckor av arbete, är färdig. Det är då hårddisken bestämmer sig för att snurra sitt sista varv. Av en oförklarlig anledning dör den bara. Någon back-up finns inte och hårddisken vägrar starta. Då växer hornen fram igen och burken får sig en omgång. Att lämna in hårddisken på reparation skulle ta veckor och dessutom kosta en mindre förmögenhet. Då lovar man för sig själv att aldrig köpa samma märke på hårddisken igen och alltid bränna back-up-skivor på sina arbeten och omsorgsfullt kategorisera dem i kronologisk ordning. Löftet håller på sin höjd en månad då man åter igen struntar i att ta back-up på sin värdefulla data eftersom det är slut på skivor, och historien upprepar sig.
Att hårddisken slänger in handduken är givetvis inte det enda som kan förpesta tillvaron. Det räcker kanske med att det där eländiga skitprogrammet från skitföretaget med sina skitprogrammerare inte vill göra vad det blir tillsagt. Eller så kan man inte logga in på kontoret på hela morgonen p g a felaktigt lösenord. Man försöker på nytt och igen och igen och igen. Man trycker hårdare och hårdare på tangenterna. Rasande och förbannad som aldrig förr ringer man supporten, skriker tills man upptäcker att Caps Lock är intryckt, ursäktar sig och byter till ett numeriskt lösenord.
Det lustiga är kanske inte att man blir sur, utan att man väljer att ta ut sina aggretioner på något som knappast kommer att bli bättre av sparkar och slag. Även fast jag inte är en förespråkare av våld så är det allmänt känt att man kan påverka situationer vid matbordet, i konferensrummet eller i skolkorridorena med våld, eller bara med hot. Dessvärre fungerar inte det på datorer. Jag har själv brutit av skärmen från en laptop mot knäskålen och slagit på tangentbordet så knapparna lossnat. Det har aldrig hjälpt. Jag har, vid fler tillfällen än jag kan räkna till, bankat på tangentbordet för att vinna ännu ett lopp i Need For Speed, utan resultat. Mina försvunna filer kom aldrig tillbaka efter hårddiskkraschen, trots att jag gav datorn en omgång. Har jag lärt mig något av det då? Självklart! Än hur mycket jag slår blir det inte bättre, men jag gör det i alla fall. Det känns bäst så.
Mycket ont har sagts om Microsoft genom åren, men mitt Microsoft-tangentbord håller för bra mycket mer stryk än IBM:s motsvarigheter.
Att ett datorspel kan driva människor till vansinne är nog ingen nyhet. För de som inte själva har ett hett temprament i samband med spel har säkerligen fått bevittna någon annans. Ett spel som till en början lockar till skratt och glädje får efter några timmar hornen att växa ut ur pannan och våldsspelandet har börjat. När våldsspelandet väl har börjat är det inte roligt längre, inte det minsta roligt. Nu handlar det om att vinna, inget annat. Omvärlden får ta ett steg åt sidan för nu finns bara spelet och den hägrande vinsten. För dem som inte själva kommer in i den här fasen kan det här vara svårt att förstå. Man skulle kunna säga att en förlust för en våldsspelare är som att bli kissad i ansiktet. En förnedring utan dess like.
Många har säkert suttit vid TV:n med en kompis och spelat något av de nya NHL-spelen. Du har redan suttit hela natten och övat in bra tacklingar och dina tekningar har nått världsklass. Det är då din nybörjarkompis spöar dig med 2-1 i sudden death, givetvis är det rena turmål hon petar in. Du spelar med skicklighet, hon spelar på tur. Och givetvis är ger hon dig det där retliga flinet, skrattar och säger något spydigt. Det kan inte en våldsspelare ta. Nej, en våldsspelare kräver en revansch om det så är det sista de gör i livet. Oftast får de igenom sin vilja och när matchen väl har börjat kämpar våldsspelaren så svetten rinner och handkontrollen knarrar av den brutala tumkraft den utsätts för. Det är inte helt ovanligt att våldsspelaren åter igen förlorar, slår sönder spelkonsollen med handkontrollen, skickar hem sin kompis och säger upp bekantskapen.
Nu är det ju inte bara inom datorspelsvärlden som datorvåldet förekommer. Det döljer sig även på andra ställen.
När den där riktigt bra uppsatsen äntligen, efter veckor av arbete, är färdig. Det är då hårddisken bestämmer sig för att snurra sitt sista varv. Av en oförklarlig anledning dör den bara. Någon back-up finns inte och hårddisken vägrar starta. Då växer hornen fram igen och burken får sig en omgång. Att lämna in hårddisken på reparation skulle ta veckor och dessutom kosta en mindre förmögenhet. Då lovar man för sig själv att aldrig köpa samma märke på hårddisken igen och alltid bränna back-up-skivor på sina arbeten och omsorgsfullt kategorisera dem i kronologisk ordning. Löftet håller på sin höjd en månad då man åter igen struntar i att ta back-up på sin värdefulla data eftersom det är slut på skivor, och historien upprepar sig.
Att hårddisken slänger in handduken är givetvis inte det enda som kan förpesta tillvaron. Det räcker kanske med att det där eländiga skitprogrammet från skitföretaget med sina skitprogrammerare inte vill göra vad det blir tillsagt. Eller så kan man inte logga in på kontoret på hela morgonen p g a felaktigt lösenord. Man försöker på nytt och igen och igen och igen. Man trycker hårdare och hårdare på tangenterna. Rasande och förbannad som aldrig förr ringer man supporten, skriker tills man upptäcker att Caps Lock är intryckt, ursäktar sig och byter till ett numeriskt lösenord.
Det lustiga är kanske inte att man blir sur, utan att man väljer att ta ut sina aggretioner på något som knappast kommer att bli bättre av sparkar och slag. Även fast jag inte är en förespråkare av våld så är det allmänt känt att man kan påverka situationer vid matbordet, i konferensrummet eller i skolkorridorena med våld, eller bara med hot. Dessvärre fungerar inte det på datorer. Jag har själv brutit av skärmen från en laptop mot knäskålen och slagit på tangentbordet så knapparna lossnat. Det har aldrig hjälpt. Jag har, vid fler tillfällen än jag kan räkna till, bankat på tangentbordet för att vinna ännu ett lopp i Need For Speed, utan resultat. Mina försvunna filer kom aldrig tillbaka efter hårddiskkraschen, trots att jag gav datorn en omgång. Har jag lärt mig något av det då? Självklart! Än hur mycket jag slår blir det inte bättre, men jag gör det i alla fall. Det känns bäst så.
Mycket ont har sagts om Microsoft genom åren, men mitt Microsoft-tangentbord håller för bra mycket mer stryk än IBM:s motsvarigheter.
"You were right about the stars.
Each one is a setting sun." -Wilco, Jesus, etc.
Each one is a setting sun." -Wilco, Jesus, etc.
Fredrik Bränström. Blogg + portfolio, så småningom.
Jag brukar inte bli irriterad på datorer eller så, men.. under vissa förhållanden när saker går åt helvete så kan det ryka till..
Har hänt en gång då min 486:a jag hade som gateway, hängde sig, friterade minnena samt gav mig en stöt vid ett VÄLDIGT dåligt tillfälle =P
Den Datorn är numera R.I.P (rest in pieces) och en smäll så plåten åkte ner som ett V i moderkortet =P
Har hänt en gång då min 486:a jag hade som gateway, hängde sig, friterade minnena samt gav mig en stöt vid ett VÄLDIGT dåligt tillfälle =P
Den Datorn är numera R.I.P (rest in pieces) och en smäll så plåten åkte ner som ett V i moderkortet =P
GiNN mk3 - Core 2 Duo E8500 3.8Ghz @ 1.25v, Xigmatek S1284, Asus P5E-VM HDMI, WD Blue 640GB, 4x 2048MB PC2 6400, Asus 9800GTX+ Dark Knight, Asus Xonar DX mod. LM4562 + Thule IA60B, Samsung 2032BW, Corsair TX650, XP x64.
Validated
Validated
Min laptop brukar svara på hot. När jag är på radiostationen brukar jag ha problem att koppla upp mig till det trådlösa nätet, jag brukar behöva inaktivera nätverkskortet, starta om och fåna mig. Men de fyra senaste gångerna har nätet hoppat igång när jag är på väg att trycka ut mitt pc-card. Precis när jag har fällt fram den lilla spaken för att döda kortet, hoppar det igång hur snällt och fint som helst. Våld hjälper inte, men hot gör.
- Machiavelli
- Posts: 44
- Joined: 2004-10-03 12:57:11
- Location: Göteborg
Precis så händer för mig också... det är riktigt kusligt. Jag behöver ibland bara tänka "om detta inte funkar nu så slår jag sönder burken" och få funkar det.jfolin wrote:Min laptop brukar svara på hot. När jag är på radiostationen brukar jag ha problem att koppla upp mig till det trådlösa nätet, jag brukar behöva inaktivera nätverkskortet, starta om och fåna mig. Men de fyra senaste gångerna har nätet hoppat igång när jag är på väg att trycka ut mitt pc-card. Precis när jag har fällt fram den lilla spaken för att döda kortet, hoppar det igång hur snällt och fint som helst. Våld hjälper inte, men hot gör.
Life's a joke, yuk it up.
- Pappa-Scan
- Posts: 551
- Joined: 2002-08-28 15:03:06
- Location: Gävle
Rolig läsning
Dock måste jag erkänna att jag blir mer och mer förbannad på xboxen/datorn när det inte går som jag vill. Mest är det på CS:S.. Fy och skäms på mig. Jag har alltid skrattat åt sådana situationer när CS-spelare blir tokförbannade och spottar på skärmen/kastar freesbee med det trådlösa tangentbordet, använder datorn som en fotboll etc etc. Men nu börjar jag själv bli en sån person som jag själv föraktar.
En paus från CS:S är nog bra för mig.
Dock måste jag erkänna att jag blir mer och mer förbannad på xboxen/datorn när det inte går som jag vill. Mest är det på CS:S.. Fy och skäms på mig. Jag har alltid skrattat åt sådana situationer när CS-spelare blir tokförbannade och spottar på skärmen/kastar freesbee med det trådlösa tangentbordet, använder datorn som en fotboll etc etc. Men nu börjar jag själv bli en sån person som jag själv föraktar.
En paus från CS:S är nog bra för mig.
Jag är bättre än dig.
Underbart som sagt!
Har dock förmånen att jobba som lan-admin och då kan man reta upp sig på användarna i stället. Och där funkar defenitivt hot.
Har dock inte prövat våld än!
Fast det är klart att man blivit "lite" förbannad när burken fullkomligt tokkrånglar i precis fel läge.
Har dock förmånen att jobba som lan-admin och då kan man reta upp sig på användarna i stället. Och där funkar defenitivt hot.
Har dock inte prövat våld än!
Fast det är klart att man blivit "lite" förbannad när burken fullkomligt tokkrånglar i precis fel läge.
-=Even homocidal maniacs need love=-
Re: Datorvåld
*associera direkt med icepic*redhat wrote:De som rycker på axlarna och på sin höjd muttrar lite under UNIX-skägget när datoreländet inte gör som man tänkt sig
Fråga smart "Den som spar han har, men inte roligt"
Praxidike: Q9550/8GB/5180GB/DVD±RW/GTX760/24"TFT
Io: P-M 1,73/2GB/1000GB/DVD±RW/15"TFT
U32U: E-450 1,65/8GB/64GB SSD/HD6320/13,3"TFT
Kale: E6550/4GB/640GB/46"LED
Praxidike: Q9550/8GB/5180GB/DVD±RW/GTX760/24"TFT
Io: P-M 1,73/2GB/1000GB/DVD±RW/15"TFT
U32U: E-450 1,65/8GB/64GB SSD/HD6320/13,3"TFT
Kale: E6550/4GB/640GB/46"LED
Re: Datorvåld
<Gandalf-mode på>Bah, datorer gör alltid som jag vill att de ska göra, varkenelvenman wrote:*associera direkt med icepic*redhat wrote:De som rycker på axlarna och på sin höjd muttrar lite under UNIX-skägget när datoreländet inte gör som man tänkt sig
mer eller mindre...</Gandalf-mode>
Oh give me a clone, my very own clone,
with the Y chromosome changed to X!
And since she's my own, of my own flesh and bone,
she'll be thinking of nothing but sex!
with the Y chromosome changed to X!
And since she's my own, of my own flesh and bone,
she'll be thinking of nothing but sex!
Jag har aldrig skadat en dator faktiskt. Eller slängt ut en hdd genom fönstret (bor på tredje våningen) och råkade slå sönder min byrå när min 80GB hdd stendog. Jag brukar slå i sängen allt vad jag har när jag blir för arg :-)
Redskap: MacBook Pro och 24"-skärm
Server: Powermac Dual G4
-----------------------------------------------------------
Benis.se
Benjaminhasselgren.se
Server: Powermac Dual G4
-----------------------------------------------------------
Benis.se
Benjaminhasselgren.se
Träffsäkert och bra skrivet.
Känner självklart igen mig.
Tror nog det värsta jag gjort är att kastat en skruvmejsel så den satte sig hela vägen in till handtaget i en vek gipsvägg på mitt rum när jag förlorade random match på CS. Dock blir det väldigt lite bank och stonk numera då jag har en laptop som jag inte vill förstöra, plus att jag sällan spelar spel där man tävlar mot varandra numera. Men visst, när datorn verkligen krånglar så har det hänt att man fäller en tår av frustration.
Känner självklart igen mig.
Tror nog det värsta jag gjort är att kastat en skruvmejsel så den satte sig hela vägen in till handtaget i en vek gipsvägg på mitt rum när jag förlorade random match på CS. Dock blir det väldigt lite bank och stonk numera då jag har en laptop som jag inte vill förstöra, plus att jag sällan spelar spel där man tävlar mot varandra numera. Men visst, när datorn verkligen krånglar så har det hänt att man fäller en tår av frustration.
- Bad_and_ugly
- Posts: 2295
- Joined: 2004-05-16 21:46:13
- Contact:
Texten är väldigt träffande..
Jag brukar behålla lugnet, logiken och sakligheten tills det inte går längre helt enkelt, sist var jag förbannad på min storebror för att jag hadde ett kasst läge och det enda han kunde göra var att klaga och gnälla så jag slängde luren i örat på honom efter en ilsken diskussion över telefon, det kokade verkligen just då så jag ville bara ha sönder något, fick syn på en hammare och min gula pinnstol... fick sopa upp flisor efter den i köket, på dass och överallt i vardagsrummet.... sen var jag nästan euforisk av lättnad, att avreagera sig kan vara en befrielse.
En annan dum sak jag gjorde var när jag bodde hos morsan, tappade en komponentskåpslåda med småskruv på golvet, naturligtvis där det var som stökigast, det bubblade över och innan jag visste ordet av det så var handen en decimeter inne i väggen
Så när jag hadde min AMD K6-II och Windows Me kraschade datorn varannan timme ungefär i perioder, jag hatar den än och den står här i skamvrån med buckligt chassi.. Hursomhelst var jag på ett lan hos en kompis, Windows hadde gått åt skogen BSOD vid uppstart precis i början på lanet, så efter 5 försök eller nått slog jag sönder tangentbordet på den, slet alla kablar till den och kastade ut den genom altandörren ut på deras villatomt när deras granne klippte gräset
Strax därefter skaffade jag en P-II celeron 300 som raskt klockades till 450MHz och hadde -aldrig- några problem med stabiliteten eller nånting.
Som sagt, jag är sån som håller inne tills det exploderar, men jag har en väldigt viktig regel: jag låter det aldrig riktas mot andra personer eller annat levande.
Min ilska/frustration är logaritmisk i sin utveckling..
Förövrigt är jag en väldigt lugn person, även om texten säger annat
Jag brukar behålla lugnet, logiken och sakligheten tills det inte går längre helt enkelt, sist var jag förbannad på min storebror för att jag hadde ett kasst läge och det enda han kunde göra var att klaga och gnälla så jag slängde luren i örat på honom efter en ilsken diskussion över telefon, det kokade verkligen just då så jag ville bara ha sönder något, fick syn på en hammare och min gula pinnstol... fick sopa upp flisor efter den i köket, på dass och överallt i vardagsrummet.... sen var jag nästan euforisk av lättnad, att avreagera sig kan vara en befrielse.
En annan dum sak jag gjorde var när jag bodde hos morsan, tappade en komponentskåpslåda med småskruv på golvet, naturligtvis där det var som stökigast, det bubblade över och innan jag visste ordet av det så var handen en decimeter inne i väggen
Så när jag hadde min AMD K6-II och Windows Me kraschade datorn varannan timme ungefär i perioder, jag hatar den än och den står här i skamvrån med buckligt chassi.. Hursomhelst var jag på ett lan hos en kompis, Windows hadde gått åt skogen BSOD vid uppstart precis i början på lanet, så efter 5 försök eller nått slog jag sönder tangentbordet på den, slet alla kablar till den och kastade ut den genom altandörren ut på deras villatomt när deras granne klippte gräset
Strax därefter skaffade jag en P-II celeron 300 som raskt klockades till 450MHz och hadde -aldrig- några problem med stabiliteten eller nånting.
Som sagt, jag är sån som håller inne tills det exploderar, men jag har en väldigt viktig regel: jag låter det aldrig riktas mot andra personer eller annat levande.
Min ilska/frustration är logaritmisk i sin utveckling..
Förövrigt är jag en väldigt lugn person, även om texten säger annat
Kan inget om mycket
- Cappuccino
- Posts: 674
- Joined: 2004-01-25 2:20:00
- Location: Göteborg
- slackarn
- Posts: 68
- Joined: 2004-10-02 19:31:33
- Location: slackarn@gmail.com
Neeeeeeeeeeeeeeeeeeej jag säger mer dator våld, ännu häftigare grafik mer blodskvätt fan förut var det video våldet.
Vi svenskar har det skit bra ur denna synvinkel kolla mordbrotts statistiken tex per capita eller ca 150 mord per år.Om vi skulle ha samma siffror ungefär som USA måste vi tio dubbla dessa siffror.
Tänk om svenskar gjorde ett bra spel en bestseller skulle sverige må bättre av detta helt klart, mer upprustning på spel fronten
Ääääh va fan tävlingsinstinkten finns ju hos alla kolla hos djuren ju.
Sedan att ens tangentbord får en del törnar, samt du borde kolla mer hur dessa tur spelare spelar dem bästa av spel är där man gör det som krävs snygga passningar och fint spel i all ära.Finns något inom hockeyn som heter just gris hockey, det är just det det är ställ in 1 3 1 öva dig på detta i underläge.Ställ in sedan i överläge 1 1 3 alltså torped hockeyn
(om detta går)
Ville också påpeka att man känner igen sig i ditt resonemang tangentbord är till för att få stryk kulmöss är sköna att surfa med så man kan slå ut sin ilska, "gammla" blåa fina gummi musmattor är bra studs dämpare.Mer känslo yttringar i allas krönikor så skönt att läsa om något som nästan alla härinne iallafall kan känna sig vid av.
Är väl mer den där aggresive spelartypen men slår gärna inte sönder saker
Vi svenskar har det skit bra ur denna synvinkel kolla mordbrotts statistiken tex per capita eller ca 150 mord per år.Om vi skulle ha samma siffror ungefär som USA måste vi tio dubbla dessa siffror.
Tänk om svenskar gjorde ett bra spel en bestseller skulle sverige må bättre av detta helt klart, mer upprustning på spel fronten
Ääääh va fan tävlingsinstinkten finns ju hos alla kolla hos djuren ju.
Sedan att ens tangentbord får en del törnar, samt du borde kolla mer hur dessa tur spelare spelar dem bästa av spel är där man gör det som krävs snygga passningar och fint spel i all ära.Finns något inom hockeyn som heter just gris hockey, det är just det det är ställ in 1 3 1 öva dig på detta i underläge.Ställ in sedan i överläge 1 1 3 alltså torped hockeyn
(om detta går)
Ville också påpeka att man känner igen sig i ditt resonemang tangentbord är till för att få stryk kulmöss är sköna att surfa med så man kan slå ut sin ilska, "gammla" blåa fina gummi musmattor är bra studs dämpare.Mer känslo yttringar i allas krönikor så skönt att läsa om något som nästan alla härinne iallafall kan känna sig vid av.
Är väl mer den där aggresive spelartypen men slår gärna inte sönder saker
Last edited by slackarn on 2005-08-14 7:35:16, edited 1 time in total.
slackarn = x & ·2 taaa daaaa
Väldigt bra skrivet. Jag känner också igen mig, men inte det där med TV-spelen för jag skulle snarare se på det på ett ironiskt sett.
Men oj så många datorer jag har bankat på. Som tur är har jag slutat med det och börjat slå på armstödet istället, det känns inte lika bra men jag vet att ilskheten går över efter någon minut.
Men oj så många datorer jag har bankat på. Som tur är har jag slutat med det och börjat slå på armstödet istället, det känns inte lika bra men jag vet att ilskheten går över efter någon minut.