Aelrik wrote:Bra jobbat!
Vilken mattekurs är det?
jag går i nian:)hjälp med andragradens ekvationer
Andragradsekvationerna i nian löses väl genom faktorisering och förkortning?
Det är väl först i matte B man löser ekvationer i stil med:
x²+7x-19=12
D.v.s. då man inte kan förkorta eller faktorisera ut x.
Det är väl först i matte B man löser ekvationer i stil med:
x²+7x-19=12
D.v.s. då man inte kan förkorta eller faktorisera ut x.
"When my fist clenches crack it open,
before I use it and lose my cool.
And if I swallow anything evil,
stick your finger down my throat." The Who
before I use it and lose my cool.
And if I swallow anything evil,
stick your finger down my throat." The Who
-
übermensch
- Hedersbit
- Posts: 3190
- Joined: 2002-03-08 0:03:05
- Location: Kista
- Contact:
Om man ska vara petig(det är ju matte trots allt) så går även ett sådant uttryck att faktorisera. Det blir då på formen (x + A) * (x + B)Aelrik wrote:Andragradsekvationerna i nian löses väl genom faktorisering och förkortning?
Det är väl först i matte B man löser ekvationer i stil med:
x²+7x-19=12
D.v.s. då man inte kan förkorta eller faktorisera ut x.
där A,B är godtyckliga reella konstanter(även negativa). Det gäller förstås bara när man har reella rötter. Har man komplexa rötter är A och B givetvis också komplexa, med begränsningen att B är A komplexkonjugerat. Överkurs för dem som inte läst matte E på gymnasiet, så ni som går högstadiet behöver inte oroa er om ni inte kan lösa andragradare "fullt ut". Men fortsätt lösa C-talen, det har ni nytta av senare
En av de saker vi fick höra på första mattekursen på högskolan var att andragradare skulle lösas med kvadratkomplettering(faktorisering). Visserligen var vår mattelärare lite speciell, men det är ändå ingen dum metod och absolut inte värd att glömma i förmån för "pq-formeln" som man lär sig på gymnasiet.
In cars several processors are connected by a bus
dock är pq formlen rätt dum. förstår inte varför den lärs ut i gymnaiset.
dom borde lärt ut den av typen ax^2+bx+c=y
där x= (-b +- roten ur(b^2 - 4ac))/2a
för kommer ihåg i gymnasiet var det jobbigt när man hade en andragrads ekvation av typ 4x^2+3x+50=70 eller liknande. förman var alltid tvungen att göra sig av med fyran framför x^2 och då kunde man få massa jobbiga tal..
men men =)
dom borde lärt ut den av typen ax^2+bx+c=y
där x= (-b +- roten ur(b^2 - 4ac))/2a
för kommer ihåg i gymnasiet var det jobbigt när man hade en andragrads ekvation av typ 4x^2+3x+50=70 eller liknande. förman var alltid tvungen att göra sig av med fyran framför x^2 och då kunde man få massa jobbiga tal..
men men =)
varför 100% när 60% duger mer än väl?
"pq-formeln" är väl härledd just ur kvadratkomplettering?übermensch wrote:En av de saker vi fick höra på första mattekursen på högskolan var att andragradare skulle lösas med kvadratkomplettering(faktorisering). Visserligen var vår mattelärare lite speciell, men det är ändå ingen dum metod och absolut inte värd att glömma i förmån för "pq-formeln" som man lär sig på gymnasiet.
There are 2 kinds of people in the world: Those who understand hexadecimal, and those who don't.
-
übermensch
- Hedersbit
- Posts: 3190
- Joined: 2002-03-08 0:03:05
- Location: Kista
- Contact:
så lärde aldrig jag mig räkna ut andragradsekvationer. Gick du natur? Om du gjorde det så borde vi ha lärt oss på samma sätt. hm.HLC wrote:Ekvationen är ej ett tal, 27 är dock det.
Vilket steg är problemet?
[edit] Bilden är bytt emot en som pedantiskt går genom varje steg. [/edit]
[edit2] Jag tycker inte om att fylla upp min ImageShack account med småbilder så denna är den enda som är kvar för tillfället. [/edit]
Jag gick teknik och det där är mer eller mindre härledningen till p-q formeln, den du förmodligen lärde dig? Nästan alla som kan använda p-q formeln har någon gång sett härledningen men det är få som minns den, vilket är oerhört synd med tanke på hur kraftfull den är.gummiboll wrote:så lärde aldrig jag mig räkna ut andragradsekvationer. Gick du natur? Om du gjorde det så borde vi ha lärt oss på samma sätt. hm.
"Broadcom and Apple are the antithesis of free disclosure of information." - Theo de Raadt
"Unconditional love costs extra." - Sun Microsystems
"Unconditional love costs extra." - Sun Microsystems
pq-formeln är jag absolut bekant med ja. men upphöjandet till 1/2 och betydelsen av det kan jag inte minnas att vi började använda förrän i D-kursen.HLC wrote:Jag gick teknik och det där är mer eller mindre härledningen till p-q formeln, den du förmodligen lärde dig? Nästan alla som kan använda p-q formeln har någon gång sett härledningen men det är få som minns den, vilket är oerhört synd med tanke på hur kraftfull den är.
Va? Att (kvadrat)roten ur var detsamma som att upphöja till en halv är jag oerhört säker på var något jag lärde mig långt innan D-kursen.gummiboll wrote:pq-formeln är jag absolut bekant med ja. men upphöjandet till 1/2 och betydelsen av det kan jag inte minnas att vi började använda förrän i D-kursen.
"Broadcom and Apple are the antithesis of free disclosure of information." - Theo de Raadt
"Unconditional love costs extra." - Sun Microsystems
"Unconditional love costs extra." - Sun Microsystems
Pedanteriet fortsätter
Jag misstänker att problemet kan ligga i det felaktiga användandet av ekvivalenspilar då Din lösning endast utgör de reella rötterna till ekvationenHLC wrote:Ekvationen är ej ett tal, 27 är dock det.
Vilket steg är problemet?
[edit] Bilden är bytt emot en som pedantiskt går genom varje steg. [/edit]
[edit2] Jag tycker inte om att fylla upp min ImageShack account med småbilder så denna är den enda som är kvar för tillfället. [/edit]
Detta utgör ju i sammanhanget ett förhållandevis litet problem, men jag vill ändå påpeka att implikationer, men framförallt ekvivalenser, är svårt att använda på ett korrekt sätt och därför bör undvikas på "lägre" nivåer.
Re: Pedanteriet fortsätter
Ett felaktigt användande av ekvivalens? Underhållande, du är välkommen att förklara dig, vilka principalgrenar saknar du?Tusk wrote:Jag misstänker att problemet kan ligga i det felaktiga användandet av ekvivalenspilar då Din lösning endast utgör de reella rötterna till ekvationen
Detta utgör ju i sammanhanget ett förhållandevis litet problem, men jag vill ändå påpeka att implikationer, men framförallt ekvivalenser, är svårt att använda på ett korrekt sätt och därför bör undvikas på "lägre" nivåer.
Vad gäller det senare anser jag att det är strunt, av samma anledning som att jag inte använder -> iställer för = när jag deklarerar tillstånd i kvantmekanik.
"Broadcom and Apple are the antithesis of free disclosure of information." - Theo de Raadt
"Unconditional love costs extra." - Sun Microsystems
"Unconditional love costs extra." - Sun Microsystems
mycket möjligt. jag har lite bristande kunskap efter att ha hunnit med mer än en lärare per mattekurs, då de alla tänkt att vi kunnat mer än vi gjort sen innan.HLC wrote:Va? Att (kvadrat)roten ur var detsamma som att upphöja till en halv är jag oerhört säker på var något jag lärde mig långt innan D-kursen.