he he kan säga att du är långt ifrån ensam. Jag tror jag har varit sån till nu i gymnasiet, då känns det mycket lättare och fok är mer öppna. Men det är som alla andra också säger, förtsätt att försöka, tappa inte hoppet, och det kan du i för sig inte. Det gäller bara att först tänka på vad man tänker på, och om man sedan börjar tänka på om vad man tänker om sig själv så känns det redan bä'ttre. Så brukar jag göra. Jag brukar också skratta åt det, att allt verkar så hopplöst, men det är det INTE!Citat från t3o:
edit: sen är det det att jag är blyg i tjejers sälskap(talar bara om jag blir tilltalad etc.).
Och du, man kan inte bli fulare, man är den man är i andras ögon. Sen kan jag ge dig en sak som piggar upp. Det är låt som heter Aerials med bandet System of down den är verkligen uppiggande tycker jag i alla fall, börja lyssna på den nu i helgen.
Sen tänk dig alla människor, på att alla har olika händer, tår, fötter, hjärtan, sinnen och nånstanns bland alla dessa olika finns du. Men i en mångfald i den storleken så finns det alltid vissa som liknar varandra och förstår varandra. Det är det som är uppgiften.