Hur datorer gjorde mig smartare... Del 3.5

Kommentera och läs våra kolumner. Endast skribenter kan skapa nya trådar här.
User avatar
IcePic
Hedersbit
Posts: 6061
Joined: 2002-03-08 16:09:38

Hur datorer gjorde mig smartare... Del 3.5

Post by IcePic »

Ok, lång tid har förflutit sedan senaste kolumnen, men den som väntar på nåt gott...

Den här (sista) delen hade jag tänkt ägna åt tiden "efter". Efter att C= skapat sin sista fungerande amiga, efter att PC & Mac hade kravlat sig ur det eländiga träsk de befunnit sig i under lång tid med usel grafik, uselt ljud och inget som helst värde i sina operativsystem. Men det är samtidigt den tiden då amigaanvändarna blev riktigt produktiva. (ur ett nyttoperspektiv)

Nånstans från 93 och framåt kunde man ana att amiga skulle tappa mark till förmån för de kommande plattformarna, främst PC då. Helt plötsligt var det inte automatiskt att all bra hårdvara gjordes till amiga också. Visst hade amigorna fortfarande ett fotfäste inom realtidsgrafik och studiojobb, men det höll på att försvinna på grund av bristen på CPU-kraft. Samtidigt som amigans customchips såg till att avlasta den cpu man hade så dolde den i viss mån att själva cpu:n var relativt slö på matematiska uppgifter och rått svettigt nummertuggande. Det gick helt enkelt mycket fortare att packa upp ziparkiv på PC, en PC slöades inte ner lika hårt av att läsa "full fart" från en PIOmode0-IDEhårddisk. Tyvärr såg ju windows till att sega ner det ändå, på den här tiden var det ju Windows 3.1 och 3.11 som gällde, så OSmässigt sett var de fortfarande katastrof, men i DOS, med rätt drivers inlästa så började det hända saker.

Amigans grafik var designad runt 82-83 (första maskinen demades 84) så målet med designen var att ge mycket grafik för lite resurser, då främst minne. Därför designades den så att man kunde slå på valfritt färgdjup, upp till 6 bitplan i OCS/ECS-amigorna, och upp till 8 (256 färger) AGA-maskinerna. Det var ett alldeles utmärkt val, just då. Men runt 93 dök det upp ett fenomen man aldrig sett innan. First Person Shooters. Doom svepte som en löpeld över världen, och alla ville spela i "riktig" 3D. Problemet var att med bitplansgrafik (till skillnad från Chunky Pixels) så är det skitjobbigt att plotta ut en ensam pixel. Att fylla eller flytta areor är inga problem vilket är bra för fönstersystem, men att pixla ut sin grafik är enormt tidsödande. Tyvärr går all "riktig" 3D ut på att matematiskt beräkna hur scenen ser ut och sen pixla ut den, textur för textur.

Visserligen fick amiga grafikkort med, men de var jämt steget efter och var så gott som alltid dubbelbussade, dvs att de kopplades på amigans buss, sen fanns en omvandlare till ISA eller annan buss som bättre passade själva grafikchipet, vilket givetvis drog ner på farten. Där kom nog hela dödsstöten. Oavsett alla andra fördelar som amiga må ha haft just då så var det frånvaron av bra 3D-spel som satte sista spiken i kistan. Det kom ett par mycket bra 3D-spel, men jämfört med sina konkurrenter på PC var grafiken fjuttig, hur bra storyn än var.
Men jag ska inte dröja kvar för länge på den punkten, för det fanns så otroligt mycket mer på amiga vid den här tiden.

Runt den här tiden hade modemen kommit för att stanna. 14k4-modem var hett och 1500 bytes/s ansågs grymt fort. Med tanke på att ett komplett spel låg på ett par 880k-diskar så kanske förhållandet mellan storlek/överföringstid är ungefär densamma som nu. Men runt modemen växte BBS:er upp, med forum och mailsystem, onlinespel och omröstningar, filareor och livechat (iaf med sysopen). Men det fanns de som tog BBS:er ett par steg längre och kopplade ihop dem till ett stort nätverk, kallat Fidonet (som fortfarande existerar!)
Fidonet var ett "passivt" nät, som gick ut på att alla datorer var kopplade i en pyramidform, med världsdelens koordinator på toppen, och sedan regionala knutpunkter under landskoordinatorerna, och lokala noder under knutpunkterna. Det var passivt såtillvida att alla ringde uppåt i hierarkin och lämnade alla brev och inlägg som skulle bortåt, sen routades alla breven till sin respektive mottagare, och inläggen i forumen duplicerades ut till alla sidonoder och for sedan vidare uppåt.
På det viset kunde man nå folk på andra sidan jorden inom loppet av dagar, ibland timmar trots att man bara betalade för lokalsamtal för att ringa upp sin överordnade. Det var ett strikt system, alla forumen var modererade av (minst) en moderator och spam existerade så gott som inte. Det coola var att om nån spammade så stängde man av den noden, och gjorde inte hans knutpunkt det så stängde man av den osv tills problemet var löst. Hårt men rättvist. Och det fungerade.

För mig på amiga var det extra skoj att haka på fidonet, eftersom jag vid det laget hade gått över från rå-banka-på-metallen-kod-i-asm till mer systmvänligt beteende, och det gick att vänja sig vid att inte boota om datorn alls så den kunde ringa ut på nätterna och dumpa min post och hämta inkommande. Jag hade en egen BBS dit folk kunde logga på och körde flera noder. Eftersom amigaOS främjade multitaskning var det aldrig några problem att hålla allt uppe samtidigt som man själv använde maskinen till att koda program och skriva artiklar. Många fidonetanslutna hade dedikerade maskiner med MSDOS på som inte kunde dubbla som arbetsstation och win3.x var inte stabilt nog att driva BBS på heller.

Men under den här tiden skrevs det fantastiskt mycket bra program. Så gott som allt man behövde och mycket mer därtill började dyka upp. Kalkylprogram, ordbehandling, alla typer av kommunikationsprogram och gud vet vad. Det rådde en långt bättre stämmning än under 80talets demohysteri och det brukade ofta finnas source med programmen. Det fanns en utbredd PublicDomain-distribution för fria program och det fanns kompilatorer till allehanda språk för den som inte kunde välja. Visst var det struligt att se program som inte klarade av att det satt "turbokort" eller gfxkort i datorn, men allteftersom rensades sådana program bort i nån sorts darwinistiskt anda. Det växte fram en trevlig programvara (eller programmeringsspråk om man vill se det så) som hette ARexx, en amigaversion av IBM's språk REXX, som i sig inte är mer än en lagom BASIC-variant, men som hade förmågan att låta sig bindas mot program så att man enkelt kunde ha en ARexx-port i sitt program. På det viset kunde man scripta programmet från utsidan, t.ex att ha ett ritprogram som exponerar funktionen "Save" i ARexx varpå man enkelt från utsidan kunde ordna "autospara vart 10:e minut" även om inte ritprogrammet hade det själv. Bara att scripta så att den tar save vart 10:e minut och flytta runt bland filnamnen så var det klart sen. Säkerheten var ju noll iofs, men så var alla OS på folks skrivbord på den tiden.

Man började köra hårddiskar seriöst, och man tvekade bara lite inför idén att betala 7995:- för en SCSI 240Meggare i extern låda. Den gjorde ju mer än 1MB/s så det fick anses vara ett kap. Har kvar den än idag, fast inte i drift dock. Apple gjorde ett grymt trick och väntade inte på att SCSI skulle fastställa standarden varpå en Mac-disk har ett par pinnar på "fel" plats, jämfört med hur alla andra SCSI-diskar var, så de halkade ju klart efter på den fronten och fick lida av att deras diskar blev mycket dyrare. PC hakade starkt på IDE, ett interface som matchade dess ISA-buss, men som sög grymt hårt i övrigt. När amigan fick IDE-interface dök intressanta detaljer upp, som att få IDEdiskar klarade att följa standarder. Det ingick i standarden att man kunde skicka requests på upp till 128K, men eftersom MSDUM hade sina 64k-segment att fylla så skickade varken DOS eller Win3.x (som gick ovanpå DOS) nånsin begäran på mer än 64k och då supportade inte diskarna det heller. Det gav sig rätt fort på amigan vilka som sket sig och vilka som läst IDE-manualen. Alltförmånga hade tagit genvägar, så amiga höll sig länge med SCSI även om det var dyrare.

När ett par år hade gått dök internet upp. nog för att det fanns för 20 år sen, men det dök upp för privatpersoner. Många av de som idag är stammisar på diverse forum var stammisar på diverse BBS:er, och BBS:erna blev en bra språngbräda för folk som ville komma ut på nätet. Det var enkelt att få igång sitt terminalprogram och sedan var det en baggis att ladda ner allt övrigt som kunde tänkas behövdes och det fanns möjlighet att fråga folk om problem som uppstod. Men BBS:ernas förträfflighet som plattform att ta sats från blev även deras fall. Som sysop märkte jag mer och mer hur de "sluga" slutade ringa till BBS:er och höll till mer och mer på internet. Nånstans runt 96-97 la jag ner hela mitt BBS-projekt, då var det enbart virrpannorna kvar så att säga. Det är egentligen inte elakt ment, jag ser gärna en bra blandning av folk på publika tillhåll, men det blev nån sorts segregation som gick ut på att de som kunde reda ut hur man får igång PPP via AmiTCP mot algonet gjorde det och var nöjda med det enorma utbudet på nätet medans de övriga blev kvar. Och när majoriteten av de som var kvar var de som hade svårast med tekniken så insåg på nåt vis minoriteten att de också borde migrera över till internet istället. Efter ett tag kom en del tillbaka till BBS:er och Fidonet, eftersom det var skönt med en spamfri tillvaro, men då var det redan försent.

Amigan köptes upp av den ena efter den andra och Commodore ( C= ) verkade ha en förbannelse med sig. Alla som köpte den gick mer eller mindre i graven. VisCorp, Escom, Gateway m.fl är namn man inte längre hör talas om. Antagligen var det patenten man var ute efter, och inte för att de i sig var tekniskt nyskapande längre, utan för att kunna trycka på mot eventuella patentstrider från andra datorfirmor om behovet skulle uppstå. Dock skapade varje köp av C= en ny våg av entusiasm hos amigaägarna, medans alla andra suckade åt såpan som försiggick. Det organiserade amigandet hade en låg period runt 95-96 men fick ett uppsving 1997 då det ånyo hölls amigamässa, denna gång på Djurgården. Till skillnad från de tidigare mässorna som varit i början av 90-talet så var det inte en köpfest med skojiga rabatter utan faktiskt en massa intresserade personer som ville se vad som var på gång i branschen. Det var t.o.m. så organiserat att chat-kanalen #AmigaSWE fick ett utställarbås mot att vi tog på oss att rigga mässans internetkoppling. Det var rätt skoj att prata med folk som inte förstod vad vi sålde i vår monter (vi hade lite banderoller typ: #AmigaSWE - vänner du slipper se!) men de tyckte oftast det verkade trevligt att vi tog oss tid att berätta om vår hemskt inofficiella organisation. 1998 gjordes ett nytt ryck och samma lokal togs i anspråk igen, men intresset var långt mindre. De som hade rest land och rike för att komma på mässan 1997 tyckte väl att de redan sett "allt" förra gången, så den vart lite av en besvikelse. Trots att coola PPC-acceleratorkort fanns att visa så hade ändå den mesta luften gått ur amigan, mycket beroende på att de märkliga ägarförhållandena gjorde att utveckling på OS-biten blev i princip omöjlig.

Samtidigt jobbade jag på KTH och körde unix dag ut och dag in, vilket gjorde att jag dels såg hur mycket av amigaOS som faktiskt liknade unix mer än nåt annat OS, men också hur underbart det är att ha stabila fungerande OS med hög prestanda trots låg MHz. Eftersom vi hade säkerhetsflaggan på topp där jag jobbade blev det naturligt att ramla in på OpenBSD när jag skulle prova unix på amigan. Jag hade kört en del Linux-m68k på den, men det kändes inte riktigt rätt. Då fanns bara NetBSD och OpenBSD som alternativ för amigan, och eftersom båda hade full support för min hårdvara (NetBSD hade då som nu mer stöd än OpenBSD) så valde jag den säkra av de två och fastnade för BSDns enkelhet och charm. Så istället för att ge upp min stackars amiga så gick jag över till att köra ett modernt OS på den, även om moderna OS krävde en hel del mer av hårdvaran än amigaOS hade gjort. Sen blev det OpenBSD mer och mer, och efter lite jobbyte och annat så började jag bidra mer och mer till OpenBSD för att främja just amiga. Dess maintainer var mer och mer upptagen med annat, så platsen var mer eller mindre vakant så jag klev fram och erbjöd mig att ta över rollen. Visserligen var jag inte helt anonym för OpenBSD-teamet och jag jobbade med en person ur det, vilket definitivt hjälpte till. Men under ett par releaser var jag i alla högsta grad involverad, och lärde mig enormt mycket om att driva stora projekt med frivilliga medhjälpare, vilket inte alls är så lätt som man skulle kunna tro. Den beryktade Theo de Raadt är hård men orättvis men får trots allt sitt OS att fungera och håller fortfarande flaggan i topp vad gäller säkerhet. Ju mer man syltade in sig, desto mindre nytta fann jag för mina surt förvärvade amigakunskaper. Jag hade ju så att säga myglat mig in i projektet genom att kunna en massa om amiga, m68k osv, men det är förvånansvärt mycket på BSD som är generiskt för alla plattformar och skrivet i C, så mycket av jobbet gjordes från en jobb-pc trots allt. Nu är jag fast på x86 som alla andra, även om jag fortfarande kör OpenBSD, men det har fått stå tillbaka lite grann och amigan kommer på väldigt sällan, Och varje gång man ska göra nånting avancerat så minns man hur bra allt var på amigan jämt. Man glömmer det dåliga, precis som lumpen såhär tio år efter bara var alla roliga bus, knasiga norrlänningar och svettiga fötter. Man lyckas på nåt vis förtränga allt det dåliga. Alla bootblocksvirus, alla gånger OS:et drogs ner av en endaste applikation, alla sunkiga demos man skrev där en endaste liten kodbugg kunde göra att man fick välja mellan att vänta bokstavligen (4 miljarder / 50) sekunder eller boota om nu och tappa senaste sourcen till sitt asm-hack. Man minns inte de sunkiga SCSI-kontrollerna som gjorde 700k/s eller XT-interface:t till min första 20Meggare som gjorde 100k/s vilket var en enorm förbättring jmf med floppyn som bara grejade 22k/s som bäst. Man minns förmodligen inte hur lång tid saker tog, hur lång tid det skulle ta att från scratch få igång ett användbart system om man fick en amigakartong med en splitter ny amiga och de 4-5 disketterna OS:et kom på. Man blir så bortskämd med alla gigabytevis med fri kod som finns idag, OS som vet att nätverk hör till och 1600x1200 i fullcolor på en laptopdisplay.

Å andra sidan minns jag nu allt det goda också, ramdiskar som precis var så stora att de rymde det som lagts på dem och inte krävde att man angav en storlek i förhand, en bootmanager i "bios:et" så man slapp ha en marknad för kommersiella bootmanagers som på x86, ett system så enkelt att man kunde lära sig massor av magisk kunskap om det som privatperson på sin fritid, ett system med datatyper så att applikationer kunde få support för massor av bildformat på en och samma gång om det bara lärde sig använda datatyper och usern installerade nyutgivna datatyper och ett jävligt snålt system som gav mycket till sina användare. Det kommer jag alltid sakna.

Hur många GHz datorerna kommer få kommer det alltid vara så att den som skriver fort på tangentbordet upplever type-ahead på officepaketen.
Man kommer alltid klicka på avbryt-ikoner och få vänta 3-4-5 sekunder på att knappfan ska "agera" så man vet att det tog. Varför vet jag inte, men när det händer så minns man att på Den Gamla Goda Tiden(tm) så kunde amigan rendera om avbryt-gadgeten från OS:et, och sen fick applikationen läsa av när det passade, men usern visste att det hade tagit iallafall. Responsen var oftast fantastisk, även om maskinen egentligen inte var det i sig. Men nåt magiskt i den fick de 7 futtiga MHz:en att göra rätt för sig, vilket mina nuvarande 1000 inte alltid verkar vilja. Det mina nuvarande 1000 däremot kan är att köra UAE så att jag kan se på gamla demos så det kommer en liten tår i mitt öga. Det var en magisk tid på många vis, och minnena och låtarna kommer alltid finnas i bakhuvudet. Det var bättre förr. Ju förr dess bättre.
Oh give me a clone, my very own clone,
with the Y chromosome changed to X!
And since she's my own, of my own flesh and bone,
she'll be thinking of nothing but sex!
User avatar
DraGon
Posts: 101
Joined: 2003-05-21 12:49:14
Location: TraNåS

Post by DraGon »

Hmm ska man orka läsa allt det där ?!?
PIII 550 384 MB Ram. GF 2 MX 32 MB DDR. 80 GB HD. OS WIN XP Pro SP 1.
User avatar
Jonas Axman
Übertomte
Posts: 8138
Joined: 2002-02-13 22:25:41
Location: Göteborg
Contact:

Post by Jonas Axman »

DraGon wrote:Hmm ska man orka läsa allt det där ?!?
utan tvekan

Underbar artikel icepic! Det var en ljuv läsning.
"I have come here to chew bubblegum and kick ass"
"... and I am all out of bubblegum"
User avatar
Peter Wall
Hedersbit
Posts: 7026
Joined: 2002-03-08 0:52:56
Location: Stockholm
Contact:

Post by Peter Wall »

Vilken artikel.. Tack IcePic, bra jobbat! :)
Diplomerad webbutvecklare
Microsoft Certified Professional Windows 2003
Microsoft Certified Technology Specialist Windows Vista
"Did you know kidneys and applesauce are a delicacy in Sweden? I'm gonna get my applesauce back!"
User avatar
mkk
Posts: 5084
Joined: 2002-03-08 0:04:08
Location: Gefle
Contact:

Post by mkk »

Mmmysigt. Jag levde länge en modemlös tillvaro med min Amiga500, så det dröjde innan jag tog klivet över till en PC med modem. Hade förvisso en tidig 286-modell ståendes på skrivbordet, men det gick ju inte att göra något med den, kändes det som. Grafiken var kass och ljudet obefintlig, för att inte tala om Windows 3.0. Men förändringen kom med en 386sx som jag i sinom tid "extrautrustade" med ett häftigt (ja, prislappen på 2400kr var det åtminstone) SoundBlaster-16 ljudkort och ett 14,4 modem. Undrar vilket årtal det kan röra sig om... Omkring '90 kanske. Tidsaxeln däromkring känns väldigt luddig må jag erkänna.

Några år senare kunde man känna att man riktigt flög fram, ungefär som när man surfar med bredband idag. Då var det tack vare en Cyrix Pentium-klon med 28,8 modem och operativet OS/2 Warp(installerat från ca20 disketter) som galant multitaskade alla nödvändiga DOS-program samt i många fall hade egna bra alternativ. Allt med bara 8MB RAM. Det var strax innan Win95 kom ut, som med tiden skulle få många att ge upp kampen för alternativ och gå över till den onda sidan. Jovisst var det bättre förr. ;)
Tyst dator: i5-3570K @ 4.1GHz, HR-02 Macho, Sapphire HD7950 boost, MSI Z77A-G45, Fractal Design Define R4 chassi, medföljande fläktar som insug och TY-140 som utblås, 2st SSD + 1st Seagate 4TB. Seasonic X-650.
User avatar
xX
Hedersbit
Posts: 1576
Joined: 2002-03-10 15:19:53
Location: Stockholm

Post by xX »

Alltid lika intressant att läsa din alster. Inser nu att jag helt enkelt föddes för sent ;)
User avatar
poller
Hedersbit
Posts: 4387
Joined: 2002-03-11 10:33:23
Contact:

Post by poller »

xX wrote:Inser nu att jag helt enkelt föddes för sent ;)
Känner igen det. ;)

Sista delen? Jag vill ha mer, underbar läsning.
Kid Paul
Posts: 413
Joined: 2002-10-16 8:16:36
Location: GÖTEBORG

Post by Kid Paul »

Ahh den gamla goda tiden. visserligen var jag aldrig någon riktigt coder eller något satt mest och spela och lekte lite med amos i smyg ;).

Men ack va go amiga tiden var. det är ju nästan så man ;( när man läser det här.

för övrigt så kommer jag ihåg när bror min byte sitt 9.6 modem mot ett 14.4 fan va snabbt det gick =).
Det finns många gudar.
Men den största av dom alla är Google.
Google är den allsmäktiga och har aldrig fel.
Google ska dyrkas och bes till i tider av okunskap.
Om Google inte svarar så tillber man någon mindre Gud som t.ex IMDB
User avatar
ballkula
Posts: 2473
Joined: 2002-05-03 23:42:04
Location: Västerbotten

Post by ballkula »

En lustig iakttagelse... Många av de som förr var amiganördar rackade ju ned på dos primitiva kommandoprompt. Idag kör många av dessa amiganördar *nix eller BSD. Då är plötsligt ett av argumenten den kraftfulla kommandoprompten? :) Iofs så kan man förstås göra enormt mycket mer i ett *nix-shell än i dos, men det är ändå lite komiskt hur det kan svänga när man varit med i över 20 år.

Amigan var verkligen ett rejält startskott för mig, även om jag hade suttit med pc, c64/20, spectrum etc många år innan Amigan dök upp. Plötsligt fanns det annat än bara programmering och spel, t.ex 3d-grafik, video och ljud att pyssla med.
Samtidigt så minns man förstås mest det trevliga, och glömmer att Amigan inte var särskilt stabil (operativet), men då booten gick på en grisblink så var det inte till samma besvär som Windows ;)
Processor: Core 2 Quad QX9650
Grafikkort: Asus Geforce 8800GTS 512MB
Minne: 8192MB DDR2-800MHz
HD: 2xRaptor 150GB, 2x1TB Samsung F1
Moderkort: Asus P5E X38
User avatar
Gnuet
Posts: 3736
Joined: 2003-04-06 14:20:38
Location: Savannen, Stockholm
Contact:

Post by Gnuet »

Asså, inse. Det va inte bättre förr. Det har kommit så mycket nytt bra (och dåligt också för den delen) så man kan omöjligen säga att det va bättre förr. No way.
iDon't care about your problems.
User avatar
IcePic
Hedersbit
Posts: 6061
Joined: 2002-03-08 16:09:38

Post by IcePic »

ballkula wrote:En lustig iakttagelse... Många av de som förr var amiganördar rackade ju ned på dos primitiva kommandoprompt. Idag kör många av dessa amiganördar *nix eller BSD. Då är plötsligt ett av argumenten den kraftfulla kommandoprompten? :) Iofs så kan man förstås göra enormt mycket mer i ett *nix-shell än i dos, men det är ändå lite komiskt hur det kan svänga när man varit med i över 20 år.
Fast det är ju skillnad. Både amigashell (CLI) och unixprompterna är ju ljusår
kraftfullare än vad MSDOS nånsin blev på 20 år. Dessutom kunde de olika
programmen samarbeta mycket mer, på amigan t.ex via ARexx och på unixen
via pipes. (Jo, amiga hade pipes med)

Det var ju hela tricket med miljön. Inte att alla program skulle vara som
netscape med inbyggd mailklient, chatklient, newsklient, browser, instantmessagingklient,
htmleditor och tusen andra saker utan att man hade en port/pipe till ett program
som faktiskt GÖR sin bit bra. Tittar man på MSDOS så är det först och främst
i princip omöjligt att multitaska varpå hela den idén faller pladask. Till det
kommer att själva miljön för användaren är kass och typiskt användarfientlig i MSDOS. Dvs, oavsett hur kommandots miljö är när det
väl exekveras så behöver inte användarens miljö vara eländig.

Det amigaägarna invände mot var ju "ni har bara en textmiljö och den suger fett",
medans på amigan hade man både gfx-mod och "textmod". Inte ens mac:en
hade ju båda alternativen tills MacOSX kom. =)

Att man sedan föredrar ett shell framför den grafiska miljön (när man kör
blandat) beror ju på uppgiften oftast. Att döpa om 3000 filer via musklick
blir ju rätt tröttsamt, och innan win32-folket letat upp en rename~1.exe på
download.com som funkar har jag scriptat klart det med en oneliner i shellet.
Oh give me a clone, my very own clone,
with the Y chromosome changed to X!
And since she's my own, of my own flesh and bone,
she'll be thinking of nothing but sex!
User avatar
nem
Hedersbit
Posts: 4678
Joined: 2002-04-12 15:48:33
Location: Lund

Post by nem »

Vadå sista? Jag vill läsa mer!

;)
"Rightful liberty is unobstructed action according to our will within limits drawn around us by the equal rights of others."- Thomas Jefferson
User avatar
SBeaver
Posts: 266
Joined: 2002-03-07 23:32:13

Post by SBeaver »

Är det ändå inte nix-nix som är det användarfientliga OSet?
Jag är inte lika gammal så att jag hann ha Amiga särskilt länge och jag är mest uppvuxen på DOS så jag kommer väl överens med DOS.
Linux däremot verkar vara gjort för att förstöra för mig och tvinga mig att lära en massa ologiska sätt att utföra saker som inte alls är samma som DOS utan bara vill störa och vara annorlunda och dumma sig.
Windows är ju bra och så på vissa sätt, men att bygga upp stora feta program eller OS (windows då) eller vad du vill bara för att man inte kan klara av att göra felfria små effektiva program som gör samma saker bättre (DOS) är ju lite dumt.
Det är ju den enorma floran av hårdvara som sätter stopp och att alla ska ha så pass olika datorer men det går ju.
User avatar
jarlen
Posts: 36
Joined: 2002-07-15 18:56:40
Location: Eskilstuna
Contact:

Post by jarlen »

Kid Paul wrote:Ahh den gamla goda tiden. visserligen var jag aldrig någon riktigt coder eller något satt mest och spela och lekte lite med amos i smyg ;).

Men ack va go amiga tiden var. det är ju nästan så man ;( när man läser det här.

för övrigt så kommer jag ihåg när bror min byte sitt 9.6 modem mot ett 14.4 fan va snabbt det gick =).
känner igen det där. det enda jag kunde var att spela o kopiera spel, o knacka töntiga oanvändbara program i Amos.

känns som man missat en massa som man kunde gjort. men jag var väl också lite sent född (-84)..

kul läsning tycker jag.
//JARLEN :: SHUTTLE SN85G4 | ATHLON64 3000+ S754 | 1024MB PC3200 CAS2.5 | SAPPHIRE X800 PRO | 2x120GB MAXTOR SATA-RAID0 | SB LIVE! 5.1 DIGITAL |

//NUMBER2 :: ASUS P4P800 DELUXE | P4 NW 2.8C HT | 512MB PC3200 | 40GB FUJITSU | SB 128 PCI | ASPIRE 500W |
User avatar
enix
Posts: 3511
Joined: 2002-04-16 17:41:11
Location: Stockholm

Post by enix »

Trevlig läsning, i want more ;D
Workstation: Core i5 750 2.66GHz, 4GB DDR3, 3TB HDD, HD4890 1GB, Windows7 Pro x64
Laptop: AMD Athlon64 X2 QL-60 1.90GHz, 3GB DDR2, 250GB HDD, HD3450 256MB, Windows Vista Home Premium x86
iPhone 3G 8GB | PS3 40GB | XB360 20GB | Wii 8GB | PSP 2GB | PS2
User avatar
ballkula
Posts: 2473
Joined: 2002-05-03 23:42:04
Location: Västerbotten

Post by ballkula »

IcePic wrote:Fast det är ju skillnad. Både amigashell (CLI) och unixprompterna är ju ljusår kraftfullare än vad MSDOS nånsin blev på 20 år. Dessutom kunde de olika programmen samarbeta mycket mer, på amigan t.ex via ARexx och på unixen via pipes. (Jo, amiga hade pipes med)

Det amigaägarna invände mot var ju "ni har bara en textmiljö och den suger fett",
medans på amigan hade man både gfx-mod och "textmod". Inte ens mac:en
hade ju båda alternativen tills MacOSX kom. =)
Jo, jag håller med, och skrev ju också att det är/var en rejäl skillnad. Det var mer tänkt som en ytlig betraktelse :)

Själv hade jag fötterna 50/50 i PC och Amiga under hela Amigans storhetstid, så jag var aldrig fanatisk anhängare av endera. Är glad att jag har kvar nästan alla mina Amigor, från A1000 till A4000T via 500:an och 2000.

Då 486:orna gjorde sitt intåg började jag inse att Amigan var rätt begränsande, då jag mer och mer arbetade med 3d-grafik. Även den vassaste Amigan började bli långsam och fruktansvärt dyr jämförelsevis. Samtidigt var det frustrerande att boota i dos, köra 3d studio, boota Win3.11 och köra Photoshop. Räddningen blev OS/2, även om man förlorade en hel del prestanda vid emulering.
Processor: Core 2 Quad QX9650
Grafikkort: Asus Geforce 8800GTS 512MB
Minne: 8192MB DDR2-800MHz
HD: 2xRaptor 150GB, 2x1TB Samsung F1
Moderkort: Asus P5E X38
User avatar
stealth
Hedersbit
Posts: 3364
Joined: 2003-03-11 13:33:10
Location: Göteborg
Contact:

Post by stealth »

Otroligt bra, ljuv läsning på en varm sommardag. =)
Grundare av webbyrån We made you look http://wemadeyoulook.at
User avatar
olaa2618
Posts: 43
Joined: 2002-04-29 13:48:52
Location: Götet
Contact:

Post by olaa2618 »

Gnuet wrote:Asså, inse. Det va inte bättre förr. Det har kommit så mycket nytt bra (och dåligt också för den delen) så man kan omöjligen säga att det va bättre förr. No way.
Allt utvecklas i takt med att tekniken förfinas! Vad man menar med "bättre" är ju olika. Ok. prestandan var inte bättre förr, men det är väl inte så konstigt ::) ? Fan, vem mins inte tiden framför 386:an då man satt å spannade diskar i PKZIP för att försöka föra över något som var större än 1.4mb :D , eller då man satt å pillade snygga dosmenyer i basic... Nä, nu förtiden tycker jag att fartmonstrena är rätt så dåliga på att klämma ut den kraft som finns... Min PSU har ju nästan mera beräkningskraft än min mac classic ::) , men på classicen kunde jag tom. köra QuarkXpress...
Nejdu, den ljuva tiden med DOS, Qbasic, 512kb Cirrus Logic, floppys och EGA grafik håller jag varmt om hjärtat ;) ...
User avatar
rdj
Posts: 241
Joined: 2002-03-25 17:16:42
Location: /home/Göteborg/
Contact:

Post by rdj »

xX wrote:Alltid lika intressant att läsa din alster. Inser nu att jag helt enkelt föddes för sent ;)
Samma här. :-/
rdj.se
[url=http://rdj.se/lotgd/Legend of the Green Dragon[/url]
User avatar
nem
Hedersbit
Posts: 4678
Joined: 2002-04-12 15:48:33
Location: Lund

Post by nem »

SBeaver wrote:Är det ändå inte nix-nix som är det användarfientliga OSet?
Jag tror att jag ramlar av stolen. *nix är de enda användarvänliga systemen jag någonsin använt.
"Rightful liberty is unobstructed action according to our will within limits drawn around us by the equal rights of others."- Thomas Jefferson
User avatar
IcePic
Hedersbit
Posts: 6061
Joined: 2002-03-08 16:09:38

Post by IcePic »

nem wrote:
SBeaver wrote:Är det ändå inte nix-nix som är det användarfientliga OSet?
Jag tror att jag ramlar av stolen. *nix är de enda användarvänliga systemen jag någonsin använt.
Jag håller med. Alla andra system verkar ha gått ut på att anpassa usern efter miljön och inte tvärsom. Det funkar ju för PalmOS o dyl, men inte om jag ska jobba med det dagligen.

"Om allt du har är en hammare så riskerar du att se alla problem som spikar".
Folk som "klagar" på unix brukar ofta komma med argument i stil med:
"En skruvmejsel är ju så sämst på att slå in spik med", för att referera till det
som jag citerade precis ovan.
Oh give me a clone, my very own clone,
with the Y chromosome changed to X!
And since she's my own, of my own flesh and bone,
she'll be thinking of nothing but sex!
User avatar
ballkula
Posts: 2473
Joined: 2002-05-03 23:42:04
Location: Västerbotten

Post by ballkula »

IcePic wrote:Jag håller med. Alla andra system verkar ha gått ut på att anpassa usern efter miljön och inte tvärsom. Det funkar ju för PalmOS o dyl, men inte om jag ska jobba med det dagligen.

"Om allt du har är en hammare så riskerar du att se alla problem som spikar".
Folk som "klagar" på unix brukar ofta komma med argument i stil med:
"En skruvmejsel är ju så sämst på att slå in spik med", för att referera till det
som jag citerade precis ovan.
Det viktiga att poängtera är att detta är enormt beroende på vad man arbetar med.

Ett exempel:

För några år sedan så jobbade en polare till mig i Wavefront, och visade hur suveränt enkelt det var att editera material i textfiler (Irix). Bara det att jag gjorde samma sak i 3ds/Lightwave i grafisk miljö ungefär 10-20ggr fortare och kunde dessutom se vad jag höll på med i previewfönster. Det är alltså långt ifrån en självklarhet att en prompt är så effektiv eller vettig i alla sammanhang, vilket en del verkar mena.
Processor: Core 2 Quad QX9650
Grafikkort: Asus Geforce 8800GTS 512MB
Minne: 8192MB DDR2-800MHz
HD: 2xRaptor 150GB, 2x1TB Samsung F1
Moderkort: Asus P5E X38
User avatar
nem
Hedersbit
Posts: 4678
Joined: 2002-04-12 15:48:33
Location: Lund

Post by nem »

ballkula wrote:För några år sedan så jobbade en polare till mig i Wavefront, och visade hur suveränt enkelt det var att editera material i textfiler (Irix). Bara det att jag gjorde samma sak i 3ds/Lightwave i grafisk miljö ungefär 10-20ggr fortare och kunde dessutom se vad jag höll på med i previewfönster. Det är alltså långt ifrån en självklarhet att en prompt är så effektiv eller vettig i alla sammanhang, vilket en del verkar mena.
Just därför måste båda alternativen finnas, både ett vettigt grafiskt skal och en vettig kommandorad.

Men enligt min mening går det nästan inte att bygga bra program utan att ha tillgång till ett bra CLI eftersom att det är svårt att få programmen att prata med varandra på ett bra sätt. Alltså måste ett bra GUI byggas på ett bra CLI, annars kommer systemet aldrig att bli användarvänligt, i mina ögon.
"Rightful liberty is unobstructed action according to our will within limits drawn around us by the equal rights of others."- Thomas Jefferson
User avatar
whiz
Hedersbit
Posts: 5154
Joined: 2002-02-14 22:43:32
Contact:

Post by whiz »

Använder AutoCAD i skolan, och där finns även ett slags CLI-interface. Eftersom det oftast är många funktioner att hålla reda på känns det smidigare att komma ihåg kommandot i sig, än var det finns (eller hur ikonen ser ut). Ska man använda knapparna blir arbetsytan väldigt plottrig och man får inte mycket yta kvar att arbeta på (1024x768).

Problemet är att det inte alls är speciellt bra integrerat. Vissa fundamentala funktioner (enligt min åsikt då) som att kunna tabba fram kommandon, något liknande 'apropos' saknas också. Det hade kunnat göra programmet och själva arbetet mycket lättare. Tyvärr verkar det som det finns någon inbyggd åsikt att kommandogrännsnitt är uråldrat, smutsigt och allmänt fel. Väldigt trist.
» the empire never ended
Post Reply