Men vad är fördelen med att bygga sin dator från grunden? En fördel är att man kan välja precis vilka delar man vill att datorn skall innehålla, man kan helt enkelt anpassa datorn till sina egna önskemål. Ytterligare några fördelar är att man lär sig mycket på att bygga eget istället för att köpa en färdig dator, och att det helt enkelt blir billigare, man behöver inte betala för att få datorn ihopbyggd. Ännu något fördelaktigt är att man kan välja precis vilken mjukvara man vill. Beställer man ett färdigbyggt system från till exempel Dell går det inte att välja bort operativsystemet. Skall man inte använda det betalar man alltså för något som man inte har användning för!
I denna artikel kommer ni således att få hjälp med att bygga ihop en egen dator helt från grunden. Artikeln kommer också att gå att använda för er som vill ha hjälp med att uppgradera den dator ni redan har.
Innan man kan bygga ihop sin dator måste man naturligtvis ha delar att sätta ihop. Vilka man skall välja och var man skall köpa dem är svårt att svara på. De flesta människor handlar antingen de olika delarna via en lokal datorhandlare eller via internet. De båda alternativen har sina fördelar. Fördelen med att köpa delar från den lokala affären är att det är lättare ställa och får svar på frågor. Oftast är det även lättare att få snabb hjälp om något skulle krångla. Fördelarna med att handla från någon av de otaliga datorbutiker som finns på Internet är att det tenderar att vara en del billigare. Det är inte heller ovanligt att det går snabbare att få hem sakerna fån en internetbutik än via den lokala datorhandlaren. Vilket alternativ som är bäst beror med andra ord helt och hållet på tycke och smak.De delar som behövs för att få en fullt fungerande och användbar dator är följande:
Vissa av dessa delar finns oftast integrerade på moderkortet. Vill man inte ha det allra bästa man kan få tag på räcker de integrerade enheterna oftast till. Ljudkort, nätverkskort och i vissa fall grafikkort är de enheter som man idag kan hitta integrerat på moderkortet. Vill man bara ha en så billig dator som möjligt och enbart använda den till ordbehandling och internetsurfning kan man alltså komma riktigt billigt undan genom att välja ett moderkort med så många integrerade enheter som möjligt. Men skall man använda datorn till spel och andra krävande uppgifter är ett AGP-baserat grafikkort ett måste. Ett PCI-baserat ljudkort kan också vara nödvändigt i de fall man vill få ut det lilla extra från ljudet, fast för de allra flesta duger det integrerade ljudkortet ypperligt.
Exakt vilka delar som man skall välja vid sitt datorbygge är inte praktiskt möjligt ge svar på, det varierar helt enkelt från fall till fall. Dessutom blir sådan information väldigt fort omodern. Att placera det i en artikel av det här slaget vore helt enkelt dumt. För att få svar på den frågan rekommenderar vi vårt forum som är perfekt för att ge svar på dessa frågor. I forumet kan man också få hjälp om något mot förmodan skulle krångla, ni hittar forumet här.
Det första man skall göra är att helt enkelt bestämma sig för hur mycket man är beredd att lägga ut på datorn, 5000 SEK eller 15000 SEK, skall skärm, tangentbord och mus ingå i det priset eller har man en extra budget för det? Ett tips kan dessutom vara att återanvända vissa delar från en dator som man redan har. Sådana delar kan vara skärm, tangentbord, mus, högtalare och liknande om man idag är nöjd med de delarna. Andra saker kan vara till exempel diskettstation och CD-brännare om de är någorlunda moderna. På så sätt kan man få ner priset på den nya datorn. Nackdelen med det är att den gamla datorn inte kommer att vara komplett och kanske inte gå att använda på det sätt man vill.
Vi ställer oss dessutom lite tveksamma till att återanvända en skärm om den har några år på nacken, det är trots allt skärmen som ni sitter och tittar på hela tiden. En skärm av bra kvalité kostar idag inte en förmögenhet. Vi kan varmt rekommendera en TFT-skärm för de som inte spelar allt för mycket, dels på grund av att de är betydligt skönare att titta på och avger mindre strålning, men också för att de tar upp betydligt mindre plats på skrivbordet.
Men olika delar i datorn påverkar naturligtvis dess prestanda på olika sätt och det är därför viktigt att lägga pengarna på rätt delar. Skall man använda datorn till mycket spelande är det egentligen alla delar som måste vara av bästa sort. Men det man framförallt bör lägga pengarna på är ett grafikkort eftersom det är främst det som belastas under spelande. Dessa kan kosta allt från några hundralappar och upp till över 5000 SEK. Att köpa det allra dyraste är i princip lika dumt som att köpa det allra billigaste, satsa hellre på ett grafikkort som ligger precis under det allra dyraste. Det presterar oftast i princip lika bra som det dyrare men kostar ofta betydligt mindre.
Processor
Processorn används i princip till allt, men används extra mycket till exempel vid rendering av film och ljud. Så om det är mediaredigering man skall hålla på med är det processorn man skall lägga pengarna på, och inte grafikkortet. Men att välja rätt processor är allt annat än lätt, även om man vet att man skall ha en av värsta sorten eller en lite billigare. En av orsakerna till det är att det finns flera olika processortillverkare och dessutom olika processortyper från varje tillverkare.
Processorkylare
Nu är det dags att välja kylning till processorn. Om man vill kan man köpa en så kallad ”boxad” processor. Med det menas att man får med en kylare i samma paket som processorn. Om så inte är fallet har man en mängd kylare att välja mellan, allt från riktigt dyra sådana till lite billigare. Det som har störst betydelse vid val av kylare är ljudnivån, prestandan och priset. För att få reda på exakt vilken man skall välja kan det vara en bra idé att läsa produkttester, antingen här på 64bits eller på någon annan Internetsida.
Internminne
När man skall köpa internminne så tycker vi att man helt enkelt skall köpa så mycket man har råd med (upp till en viss gräns). Man kan aldrig ha för mycket. Ett förslag är att helt enkelt kolla hur mycket minne som sitter i de datorer som Siba, OnOff och liknande affärer säljer, dubblera sedan den mängden så har ni en lämplig minnesmängd att arbeta med.
Att välja rätt sorts minne är inte så lätt som man först kan tro, trots att det i dag enbart finns en minnestyp i praktiken, DDR-SDRAM. Svårigheten är att välja rätt hastighet. PC2700 (DDR333, 166 MHz) och PC3200 (DDR400, 200 MHz) är de två vanligaste hastigheterna idag, det finns naturligtvis både snabbare och långsammare. Det hela beror på om man skall överklocka och vilken processor man skall använda sig av. Men prisskillnaden mellan de två sorterna är i princip obefintlig så att inte köpa PC3200-minnen är ganska dumt.
Moderkort
Har ni tyckt det varit svårt hitintills? Nu blir det ännu värre, då det är dags att välja moderkort. När man valt vilken processor man vill ha skall man först och främst välja ett moderkort som stödjer den processorn. När det är gjort är det dags att börja fundera på vad man vill ha integrerat på moderkortet. Vi tycker att de nätverkskort och ljudkort som idag finns integrerade på moderkorten duger till det allra mesta. När man även har gjort det valet återstår ändå en hel mängd med moderkort. Hur man skall välja rätt är svårt att svara på, det bästa är helt enkelt att läsa diverse tester som finns ute på Internet (bland annat här på 64bits) och på olika forum för att bilda sig en uppfattning av vilket moderkort som passar en själv.
Hårddisk
Nu har vi kommit fram till valet av själva hårddisken. Skall man bara använda datorn till ordbehandling och surfning kan man i princip välja vilken hårddisk som helst, alla som idag säljs har mer än tillräckligt utrymme för detta ändamål. Det finns dock två olika sorters hårddiskar, IDE/SATA och SCSI. Har ni inte hört talas om SCSI behöver ni inte ens bry er om att finns eftersom det främst är riktat åt specialister. Skillnaden mellan IDE (den äldre typen, även känd som ATA och PATA) och SATA är att den sistnämnda är en ny standard av IDE. Den enda reella skillnaden är egentligen att SATA-hårddiskar använder smidigare kablar. Men enligt oss är det värt att lägga till några ynka kronor och köpa en SATA-hårddisk eftersom den äldre IDE är på väg att fasas ut från marknaden. Detta gäller dock enbart om det finns stöd för SATA-enheter på det moderkort man tänkt köpa. Men det skall inte vara några större problem då i princip alla nya moderkort har det.
Optisk enhet
Den optiska enheten används till att få information på externa skivor in i datorn och även tvärt om (så kallade brännare). Idag kan man hitta en DVD-brännare för en billig peng så att satsa på en sådan kan vara ett relativt smart drag. Då kan man både läsa och skriva alla de vanligaste skivorna som idag finns på marknaden. Men känner man att man aldrig använder sig av DVD-standarden kan man köpa en vanlig CD-brännare istället, dessa kostar i princip ingenting idag.
Som redan nämnts är det ganska svårt att i denna artikel nämna exakt vilka delar man bör välja utan vi hänvisar istället till vår expertis som finns på forumet, och till våra recensioner.
När man har valt vilka delar man skall ha och har fått hem alla skall man absolut inte slita upp alla paketen på en gång. Det första man bör göra är att granska kartongerna efter fraktskador så man inte har fått några defekta delar. När det är gjort rekommenderas det starkt att man läser igenom de manualer man fått med de olika produkter, kanske inte från pärm till pärm, men i alla fall skumma igenom dem så man får ett hum om vad det är för något och hur man skall installera det.Nästa steg innan man börjar bygga är att välja arbetsplats. Här är det viktigt att välja en plats som är tillräckligt ljus för att man skall se vad man håller på med och stor nog så att man får plats med alla delar. Tänk också på att flytande vätska inte skall finns i närheten, till exempel glas med vatten, en läskburk och liknande. Det vore mycket tråkigt om man spiller något över sina nya delar så att de inte går att använda. Så vänta med all form av ätande och drickande till pauser, ät och drick inget i närheten av delarna!
 |
 |
ESD (Electro Static Discharge), statisk elektricitet är något som kan skada all form av elektronik. För att de delar som används till datorer inte skall ta skada av ESD levereras de allihop i så kallade antistatpåsar. Dessa är ofta silvriga till färgen och är lite styvare än vanliga plastpåsar. Låt med andra ord delarna ligga kvar i dessa påsar så länge som möjligt och packa enbart ur dem precis innan ni skall montera dem (vi har dock gjort annorlunda, men det är enbart för illustrativt syfte). För att undvika ESD under själva datorbyggandet finns det speciella armband och mattor att köpa. Är man bara försiktigt och försöker att enbart ta i kanterna (rör aldrig de svarta kretsarna) på sina komponenter skall man ha väldigt otur om något skall gå sönder på grund av ESD. Tänk också på att det kan vara en bra idé att ha rena händer och att ha på sig bomullskläder när man bygger datorn. Det senare eftersom sådana kläder inte ger upphov till lika mycket statisk elektricitet. Men vill man vara på den säkra sidan rekommenderas ett ESD-armband. Det fungerar på så sätt att man sätter ena änden runt sin handled och andra i jord, till exempel ett element.
De delar vi har använt till det här bygget är följande:
Det är alltså en Pentium 4-dator (socket 478) som vi skall bygga ihop. Men det enda som skiljer sig åt mot till exempel en Athlon XP eller Athlon 64 är själva installationen av processorn och hur man gör det kommer naturligtvis att nämnas för alla tre typerna i den här artikeln.
 |
Det sista man behöver göra innan man börjar med själva byggandet är att ta fram de verktyg som behövs. Oftast är det bara en stjärnskruvmejsel och en vanlig dito som behövs, sax kan dock vara till hjälp i vissa fall, till exempel vid öppnandet av kartonger och påsar.
Tänk också på att ta det lugnt och sansat när ni bygger ihop er dator. Jäkta inte och ta god tid på er, risken är annars att ni gör något fel och får bygga om hela datorn eller ännu värre, skadar någon del. Ta det alltså lugnt, läs hellre i manualen och denna artikel en gång för mycket än en gång för lite.
Det första vi skall börja med är att packa upp chassit som datorn skall husera i. Det som skall göras med chassit innan installationen av några komponenter är att skruva fast de distanser som moderkortet skall sitta fast i och sätta dit den I/O-plåt som moderkortskontakterna skall sticka ut genom på baksidan av chassit.Distanserna och alla skruvar till montering av hela datorn skall ha följt med vid köp av chassit, leta reda på dessa och dela sedan upp innehåller i olika högar, en för distanser, en för varje sorts skruv och så vidare. Anledningen till att det finns olika sorters skruvar är att det till exempel behövs en tjockare skruv till att montera hårddiskar än till att montera moderkortet i distansera. För att får reda på vilken man skall använda vid ett specifikt tillfälle får man helt enkelt prova sig fram.
De distanser som skall skruvas fast i själva chassit brukar ofta vara guldfärgade. Här under ser ni en bild på hur de ser ut.
 |
 |
 |
 |
Hur många distanser som skall skruvas fast och var det skall sitta beror på moderkortet. Ta alltså en god titt på moderkortet och leta reda på alla de hål som ser likadana ut som på bilden ovan. Räkna dem och lägg sedan fram så många distanser som det finns hål. Nu är det dags att skruva fast dem i chassit. I den plåt som moderkortet skall ligga över finns det redan gängade hål som distanserna skall sitta i. Men som ni kanske har märkt finns det fler hål i plåten än på själva moderkortet eftersom alla moderkort inte ser likadana ut. Därför är det viktigt att skruva fast distanserna i rätt hål så att de inte kommer fel och på så sätt kortsluter moderkortet genom att få kontakt med dess baksida. Var därför mycket noga med att sätta distanserna på rätt ställe!
 |
 |
När alla distanser är fastskruvade är det dags för I/O-plåten. Den skall sitta i det stora rektangulära hålet som finns på baksidan av chassit. Det första man skall göra vid installationen av denna plåt är att se vilket håll den skall sitta på. Det görs enklast genom att helt enkelt jämföra de utstansade hålen i plåten med de kontaktern som finns på moderkortet. När man har kommit fram till vilket håll plåten skall sitta på trycker man helt enkelt fast den inifrån, att slå med baksidan av en skruvmejsel i hörnen av plåten kan behövas eftersom den kan vara ganska svår att få fast.
Nu har vi förberett chassit för installation av datordelarna, nästa steg är att montera processorn på moderkortet.
Det första man bör göra vid installationen av processorn är att packa upp moderkortet ur dess antistatpåse. Gör det försiktigt och lägg sedan moderkortet med dess undersida på den antistatpåse som moderkortet levererades i. När det är gjort är det dags att leta upp processorsockeln på moderkortet. Den sitter i regel uppe till vänster på moderkortet och är vit till färgen och fyrkantig med massa hål i. Exakt hur en sådan ser ut till Intel Pentium 4 (socket 478) ser nu här under. Notera också att sockeln inte är helt symmetrisk utan att det fattas några hål i ena hörnet. |
 |
 |
 |
När ni har lokaliserat sockeln ser ni en spak på sockelns ena sida, dra i den så att spaken står rakt upp i luften. När det är gjort är det dags att packa upp processorn. Packa upp den ur dess förpackning och ta försiktigt i dess hörn. Vänd sedan försiktigt på den så att piggarna på undersidan pekar uppåt. Notera i vilket hörn som det fattas piggar, titta sedan på sockeln på moderkortet och se vilket hörn som det fattas några hål i. Installera sedan processorn genom att försiktigt lägga den på sockeln (var noga med att hörnet på processorn där det fattas piggar och hörnet på sockeln som det fattas hål i kommer ovanför varandra). Nu skall processorn sjunka ner i sockeln väldigt lätt, man skall alltså inte behöva trycka speciellt mycket för att få ner den. När processorn sitter där den skall böjer ni ner spaken som fortfarande står rakt upp, böj ner den till det läge som den var när ni packade upp moderkortet. När det är gjort sitter processorn säkert i sockeln.
Nu är det dags att installera själva kylningen till processorn. Ta upp den kylare ni har tänkt använda och kolla på dess undersida. Finns det redan någon färgad kletig substans där behöver ni inte lägga på kylpasta på processorn. Är undersidan helt blank bör man lägga kylpasta mellan själva processorn och kylaren. Detta är inte helt nödvändigt men rekommenderas för att man skall få så bra kylning av processorn som möjligt. Kylpastan köper ni antingen separat eller så medföljer det till er kylare.
 |
 |
Att lägga på kylpasta är inte speciellt komplicerat. Lägg helt enkelt en mycket liten mängd direkt på processorkärnan. Nu kan ni ta antingen ett visitkort eller något annat hårt och fördela ut kylpastan jämt över hela kärnan (notera att det är enbart på själva kärnan ni skall applicera kylpastan, inte över hela processorn!). Det skall vara ett mycket tunt lager kylpasta på processorn, helst så tunt som möjligt. När det är gjort är det dags att installera själva kylaren, och det är här det skiljer de olika processorerna åt.
Socket 478 (Pentium 4, Celeron)
Att installera kylaren till en Pentium 4 är riktigt enkelt om man använder sig av originalfästningen och den boxade kylaren (den som medföljer processorn). Då lägger man helt enkelt kylaren på plats över processorn och trycker ner de båda armar som finns i ytterkanten på kylaren. När man gör detta skall fyra piggar i kylaren åka in i lika många hål som finns i plastramen runt sockeln. Sedan är det bara att dra över de två vita armarna till andra sidan av kylaren så är det klart. Nu är det bara till att koppla in kontakten från processorkylaren till moderkortet, glöm inte detta för då kommer fläkten inte att snurra och processorn inte kylas tillräckligt.
 |
 |
 |
 |
Ett annat vanligt sätt att montera kylaren till Pentium 4-processorer är att använda de fyra hålen som finns i moderkortet. Det är främst högprestandakylare som använder sig av denna metod. Det första man gör då är att ta bort den plastram som finns runt sockeln på moderkortet, då skall fyra hål runt sockeln friläggas. Nu skruvar man fast fyra muttrar i dessa hål, sedan lägger man kylaren på processorn och skruvar sedan fast fyra skruvar genom kylaren och ner i de muttrar som sitter fast i moderkortet.
 |
 |
Notera att ni kanske skall installera er kylare på något annat sätt, läs manualen som följde med er kylare för att ta reda på exakt hur er installation skall gå till.
Socket A, 462 (Athlon XP, Duron)
Processorer med socket A-anslutning är betydligt svårare att installera kylningen till än socket 478-processorer. Monteringen av processorn och appliceringen av kylpasta (lägg dock enbart kylpasta på processorkärnan, alltså den svarta fyrkanten mitt på processorn) är däremot precis likadan.
Svårigheten med att installera kylningen till socket A-processorer beror dels på att kärnan på processorn är mer ömtålig och fästanordningen är betydligt krångligare.
Även till den här processortypen är det två fästanordningar som är dominerande. En av dem använder sig av fyra hål i moderkortet och installeras på precis samma sätt som socket 478-kylare som använde sig av de fyra hålen.
 |
 |
 |
 |
Den andra dominerande fästanordningen använder sig av piggar i själva sockeln som processorn är installerad i. Det hela går ut på att man lägger kylaren försiktigt över processorn. Nästa steg är att fästa ett metallspänne på ena sidan av sockeln, när det är gjort är det dags att fästa spännet på andra sidan och det är här svårigheterna börjar. Oftast måste man använda sig av något verktyg, till exempel en skruvmejsel för att få kraft nog att få ner metallspännet. Har man otur här och slinter kan man förstöra moderkortet om man träffar det med skruvmejseln. En annan risk är att man belastar spännet snett så att kylaren krossar processorkärnan. Att någon av dessa två saker skall inträffa är dock ganska osannolika och tar man det bara lugnt skall troligen allt gå fint. Glöm ej heller här att ansluta kabeln från fläkten till moderkortet.
Socket 754 (Athlon 64)
Installationen av en kylflänsen till socket 754, Athlon 64, är en blandning mellan socket a- och socket 478-installationen vid installation av den medföljande flänsen till de boxade processorerna. Det första man gör är att lägga flänsen över processorn och sedan trycker man ner metallspännet på den sidan av flänsen där plastarmen inte är. Nästa steg är att trycka ner metallspännet på andra sidan, var också noga med att plastarmen är i sitt mellersta läge, annars kommer metallspännet inte gå att trycka ner. Båda metallspännena kan vara ganska svåra att få ner, känner man att man inte orkar kan man ta hjälp av en flat skruvmejsel. Det sista steget med installationen av flänsen är att vrida ner plastarmen i låsläget, när det är gjort sitter flänsen på plats. Var också noga så att ni verkligen ansluter kontakten till fläkten på moderkortet.
 |
 |
 |
 |
Även till Athlon 64 finns det kylflänsar som använder sig av hålen i själva moderkortet. Men på Athlon 64-moderkorten är dessa enbart två till antalet. Installationen av en sådan fläns går till på samma sätt som till de andra processorsorterna.
Det sista vi skall göra innan vi monterar moderkortet och de förmonterade delarna i chasssit är att installera internminnet. |
 |
Det första som skall göras är att lokalisera minnesplatserna på moderkortet, hur de ser ut ser ni här ovan på bild. När ni har lokaliserat dem är det dags att trycka ut fästanordningarna så att det är möjligt att installera minnesmodulerna. Nästa steg är att plocka fram minnesmodulerna ur dess antistatpåsar och se vart urfasningen på själva kretskortet som minnena sitter monterade på är. Titta nu ner i minnessockeln och se vart den uppstående piggen är, och vänd sedan minnena så att urfasningen i minnet och piggen i minnessockeln är åt samma håll. Placera minnesmodulen i sockeln så att den ligger och vilar i den. Sätta nu tummarna på varje ände av minnesmodulerna och tryck hårt tills de vita fästanordningarna i själva minnessockeln hakar fast i de två urfasningarna i minnesmodulernas sidor. När det är gjort är minnesmodulen installerad. Fortsätt sedan tills alla minnesmoduler är installerade.
 |
 |
 |
 |
Notera att man bör montera minnesmodulerna i den minnessockeln med lägst nummer, alltså DIMM0, minnesmodul nummer två monteras i DIMM1 och så vidare. Detta gäller däremot inte om ni använder er av ett moderkort med dubbelkanaligt minne, Dual channel DDR, hur ni då skall installera beror på moderkortet och vi hänvisar till manualen som medföljer moderkortet. Oftast skall minnet installeras i DIMM0 respektive DIMM2 för att få dubbelkanaligt minne, men detta stämmer dock inte på alla moderkortstyper.
Installation av moderkortet i chassit
Ta försiktigt tag i kortsidorna på moderkortet med varje hand och lyft försiktigt ner moderkortet i chassit. Var noga med att portarna bak på moderkortet hamnar rätt vid I/O-plåten och att inga distanser är nedskruvade på fel ställe i chassit. Ta nu fram de skruvar ni har lagt åt sidan och skruva fast moderkortet i distanserna. Var noga med att skruva ned en skruv i varje hål på moderkortet så att det sitter fast riktigt. Får ni inga skruvar över ur den hög ni tidigare har förberett sitter alla distanserna där de skall göra och moderkortet är korrekt installerat.
 |
 |
Nästa steg i installationsprocessen är att koppla in de kontakter som kommer från fronten på chassit till moderkortet. Det är dessa kablar som gör att knapparna och lysdioderna på chassits framsida kommer att fungera. Var och hur dessa kablar skall installeras på moderkortet är moderkortsberodende så än en gång är det dags att leta fram moderkortsmanualen. Det bör stå på själva kontakterna vad de är till för, till exempel ”Power”, ”Reset” och liknande. Dessa kontakter är relativt krångliga att installera eftersom de kan sättas fast på två olika sätt, vilket som är rätt går inte att ta reda på, man får helt enkelt testa sig fram. Kopplar man fel skadar man inget utan det enda som händer är att knappen inte fungerar eller lysdioden inte lyser.
Nu sitter moderkortet där det skall göra, processorn, dess kylning och internminnet är alla installerade, dessutom skall även frontknapparna och lysdioderna vara inkopplade. Det är nu dags för att installera grafikkort, hårddiskar, optiska enheter och andra expansionskort.
Installation av AGP-/PCI- kort
Innan man kan installera någon av sina expansionskort måsta man ta bort ett skydd som sitter bakom den AGP-/PCI-plats man har tänkt använda. Hur man gör beror på vad för chassi man har köpt, men oftast är det bara att lossa på en skruv och sedan lyfta ur skyddet. Var dock noga med vart ni placerar skruven eftersom den kommer att behövas senare. Till vissa chassin levereras alla skydd redan avmonterade och ligger i samma låda/påse som skruvarna och distanserna levererades i.
 |
 |
 |
 |
Vi börjar med att installera grafikkortet, det första ni skall göra är att avlägsna skyddet från ert chassi som är placerat rakt bakom AGP-platsen. Detta eftersom kontakterna från grafikkortet skall kunna sticka ut på baksidan av chassit. När det är gjort kan ni ta och packa upp grafikkortet ur dess låda och antistatpåse. När ni lyfter ur grafikkortet var då noga med att ni enbart tar i kortets övre hörn, använd också båda händerna och grip tag med ena handen på kortets övre vänstra hörn och med andra handen på kortets övre högra hand. För nu försiktigt grafikkortet till AGP-platsen på moderkortet. Placera först kortet löst på AGP-platsen, sedan trycker ni med båda händerna rakt nedåt så att kortet sjunker ner och bottnar i AGP-platsen och metallbiten på kortets ovansida slår i chassit. När det är gjort tar ni er en titt längst ner på grafikkortet för att se att inga av guldfingrarna på grafikkortets kontakt syns. När det är gjort och kortet sitter i som det skall är det bara att skruva fast det i chassit med den skruv ni avlägsnade skyddet med.
 |
 |
Grafikkortet är nu installerat som det skall och det är dags för PCI-korten. Installationen av dessa går till på exakt samma sätt som grafikkortet, enda skillnaden är att man använde PCI-platserna istället för AGP-platsen. Tänk dock på att man helst inte skall använda PCI-platsen allra närmast grafikkortet och AGP-platsen, detta av två anledningar. Det första är att de två platserna oftast delar diverse resurser vilket kan ställa till problem om man har otur, den största anledningen är dock att man hindrar luftflödet runt grafikkortet vilket kan göra att det överhettar. Nämnas bör att det inte är säkert att man behöver installera några PCI-kort över huvud taget, använder man sig av ett moderkort med inbyggda nätverks- och ljudkort har man egentligen redan allt man behöver.
Till vissa moderkort medföljer det så kallade ”brackets”, detta är en plåt med extra USB-, Firewire-, eller andra extraportar. Dessa installeras på samma ställe som PCI-korten, man tar helt enkelt bort en skyddsplåt bak i chassit, skruvar fast den medföljande plåten och ansluter sedan kabeln till moderkortet. För att få reda på vart på moderkortet man skall ansluta kabeln hänvisar vi till moderkortsmanualen.
Installation av IDE-/SATA-enheter
För att förklara det lite enkelt kan vi säga att det i regel finns två IDE-kanaler på ett moderkort, en primär (IDE1) och en sekundär (IDE2). På varje kanal kan man ha som mest två IDE-enheter, en ”master” och en ”slave”. Vilken IDE-kanal man sätter sina enheter på behöver man inte bry sig om, däremot måste man hålla reda på vart man rent fysiskt på IDE-kabeln placerar sina enheter. Sätter man enheten längst ut på kabeln skall man bygla den som master, sätter man den på kontakten i mitten skall man bygla enheten som slave. Om man tycker det här är för krångligt kan man helt enkelt bygla alla sina enheter som ”cable select”, så behöver man inte bry sig om vart på kabeln man sätter enheterna. Men detta sätt kan ställa till med en del problem så vi rekommenderar varmt att man byglar sina hårddiskar för hand. Byglar man fel resulterar det bara i att datorn inte hittar enheten, då är det bara att bygla om den, så man riskerar inget om man byglar fel. Hur man gör för att bygla sina enheter står nästan alltid på en klisterlapp som sitter på själva enheten. Om det inte gör det så finns det med allra största säkerhet information om byglingen i manualen.
 |
På bilderna här under ser ni en SATA-hårddisk ovanpå en IDE-hårddisk, och ni ser tydligt skillnaden på kablarna.
Använder man sig av SATA-hårddiskar behöver man inte bygla dem eftersom det enbart går att sätta en enhet på varje SATA-kanal.
 |
 |
Nu är det alltså dags att installera alla IDE-enheter och vi börjar med hårddiskarna. Det första som skall göras är naturligtvis att plocka fram hårddisken som skall installeras och sedan bygla den. Eftersom det är första enheten som installeras skall den byglas som master. När det är gjort skall den installeras i själva chassit. Hur man gör är upp till var och en, det finns mängder av olika sätt, vi använde oss av NoiseControl NoVibes III. Detta är en ram med gummiupphängning till hårddisken vilket gör att hårddisken inte avger lika mycket ljud. Denna installeras i ett 5,25”-fack istället för 3,5”-fack som brukligt.
Själva installationen av enheten är inga större problem. Om man installerar den i ett vanligt 3,5”-fack skjuter man helt enkelt in den i en plats tills skruvhålen i hårddisken kommer i samma position som hålen i facket. Sedan skruvar man helt sonika fast hårddisken med fyra skruvar (som medföljer chassit). Värt att nämna är dock att skruvarna man använder till att montera fast hårddiskarna brukar vara av en annan typ än de som används i övriga chassit. Så det är viktigt att man håller isär de två typerna. Enklaste sättet är helt enkelt att ta en skruv och testa att skruva ner den i hårddisken, passar den har ni hittat rätt skruv. Sedan upprepar man proceduren med byglingen och fastskruvningen lika många gånger som man har hårddiskar.
 |
 |
Nästa steg är att installera CD- och DVD-enheterna. De installeras på ungefär samma sätt som hårddiskar. Först byglar man dem och sedan skruvar man fast dem i chassit. Hur man fäster dem i chassit är svårt att svara på eftersom olika chassin har olika fästanordningar. Till ett av de vanligaste chassina ute på marknaden (Chiftecmodellerna) skruvar man fast en skena på varje sida av enheten och skjuter sedan in hela kalaset från framsidan tills det klickar till. Ett annat vanlig sätt att sätta fast sina 5,25”-enheter är att skjuta in enheten från framsidan och sedan skruva fast dem direkt i själva chassit, på samma sätt som vi gjorde med hårddisken.
 |
 |
 |
 |
Om man som oss använder NoVibes till sina hårddiskar är det på ovanstående sätt som hårddiskarna installeras, alltså i ett 5,25”-fack.
Vill ni ha en diskettstation i er dator är det nu ni skall installera den. Man gör precis på samma sätt som med CD- och DVD-enheterna, dock med den skillnaden att man inte behöver bygla diskettstationen och att man använder en annan kabel (medfölja vanligtvis moderkortet) och en annan kontakt på moderkortet.
Alla interna enheter sitter nu monterade där de skall och det sista vi skall göra innan vi kan starta vår dator är att koppla ihop allt med hjälp av diverse sladdar.De första sladdarna vi börjar med att koppla in är IDE-kablarna till IDE-enheterna. För detta behöver vi naturligtvis IDE-kablarna så ta fram dessa så ni har dem lätt tillgängliga. Det brukar medfölja en eller två sådana till moderkortet, om det inte gör det så behöver man naturligtvis köpa sig dessa, de kostar runt hundralappen styck så det är inga större summor.
 |
Med dagens moderna kablar och enheter kan man bara sätta IDE-kablarna åt ett håll i enheterna. Men använder man sig av äldre produkter kan man sätta kablarna på två sätt och det är enbart det ena som fungerar. På alla IDE-enheter saknas det ett stift i kontakten, och på nya kablar är det hålet som sitter precis framför det ”saknade” stiftet igenfyllt vilket gör att man inte kan vända kontakten fel. Men på äldre saker finns inte detta ”skydd”. Då har man två möjligheter, antingen chansar man och testar sig fram tills enheten fungerar. Sätter man kabeln fel kommer datorn inte att hitta enheten vid uppstart, man skadar alltså inget genom att sätta kabeln fel. Vill man vara säker att man gör rätt direkt skall man ta sig en titt på kabeln. Det skall nämligen vara markerat på kabeln vilken sida som stift nummer ett befinner sig på, vanligast är att den yttersta tråden är rödmarkerad på den sidan. Nästa steg är att ta sig en titt på själva enheten och ta reda på vilken sida av den som stift nummer ett sitter på. Det brukar vara markerat med en liten pil, antingen på klisterlappen som sitter på enheten eller på plasten precis vid kontakten. Sedan är det bara att koppla kabeln så stift nummer ett i enheten kopplas ihop med stift nummer ett i kabeln.
Något annat man skall tänka på när man kopplar in dessa kablar är att den enhet man byglat som master skall kopplas till kontakten längst ut på kabeln, slave skall kopplas till kontakten mitt på kabeln.
När enheterna är anslutna till kabel är det dags att koppla in den till moderkortet. Vilken av de båda IDE-kontakterna på moderkortet man väljer spelar ingen roll, dock skall man vara noga så man vänder kontakten rätt om inte kabeln och kontakten är av den nyare typen så de bara går att sätta på ett sätt.
 |
 |
Nu skall vi koppla in strömkablarna till alla enheterna. Men innan vi kan göra det måste vi naturligtvis installera nätaggregatet i chassit. Ni som fick chassit levererat med nätaggregatet redan monterat kan hoppa över detta steg och gå rakt på nästa. För att få reda på exakt hur nätaggregatsinstallationen går till hänvisar vi till den manual som ni fick till chassit eftersom alla chassin inte ser likadana ut. Men oftast är det bara till att sätta nätaggregatet inifrån vid den stora rektangulära öppningen längst upp på chassit och sedan skruva fast det.
När det är gjort kan ni ta och leta upp den allra största kontakten ni hittar som kommer från nätaggregatet, den kallas ATX-kontakten och skall kopplas till moderkortet, den går bara att sätta dit på ett enda sätt så ni behöver inte vara oroliga att ni skall vända den fel, detsamma gäller för alla strömkontakter vi skall koppla in här nedan.
Nästa steg är att koppla in ATX12V-kontakten till moderkortet. Men alla moderkort har inte en sådan kontakt så det är inte säkert att ni kan koppla in denna kabel. Kontakten ni skall leta efter är en fyrkantig sådan, den brukar gå att hitta på moderkortets övre hälft runt processorsockeln. Exakt hur kontakten ser ut ser ni på bild här nedan. Om ni hittar den kontakten på ert moderkort skall ni koppla in kontakten som kommer från nätaggregatet till den. Hur kontakten som kommer från nätaggregatet ser ut ser ni här under, oftast är kablarna som går till den gula och svarta och de är enbart fyra till antalet vilket gör det relativt enkelt att hitta den.
 |
 |
 |
 |
Moderkortet har nu fått all ström den behöver, det är nu dags för IDE-enheterna. Till dessa skall man koppla in en så kallad molex-kontakt. Även den bör vara relativt enkel att hitta bland alla kablar som kommer från nätaggregatet eftersom det finns flest kontakter av just denna sort. När ni hittat den koppla in en till varje hårddisk, CD- och DVD-enhet. När detta är gjort är vissa personer nu klara med sitt bygge, andra inte. Det hela beror på om man har en strömkontakt på sitt grafikkort eller inte. Det är relativt vanligt att så är fallet på dagens kort i det lite högre prestandasegmenten. Har ni en strömkontakt på grafikkortet (kolla i er grafikkortsmanual) så skall ni naturligtvis koppla in den. Det finns i princip två olika sorters kontakter som används till grafikkort, antingen en molex-kontakt (en likadan som ni kopplade till hårddiskarna) eller en floppy-kontakt vilket är något mindre, hur en sådan ser ut ser ni en bit upp.
När även grafikkortet har fått sin kabel ansluten är datorn nu färdig och vi kan för första gången testa om den går att starta och om den hittar allt den skall. Var inte oroliga att datorn inte kommer starta som den skall vid första försöket, många gånger har man glömt någon liten sladd, byglat någon enhet fel eller något annat simpelt misstag. Men först skall ni kontrollera att alla kablar sitter som de skall och att ni inte glömt något, dubbelkolla alltså allt ni gjort för att vara på den säkra sidan. Förhoppningsvis kommer allt att fungera smärtfritt vid första försöket efter er dubbelkoll.
Koppla nu in tangentbord, mus, skärm och strömkabel till er nybyggda dator och tryck sedan på startknappen på chassit. Startar datorn och ni ser att den hittar de hårddiskar, CD- och DVD-enheter ni har kopplat in har ni gjort allt rätt och kan pusta ut. Om datorn startar som den skall men inte hittar allt som ni kopplat in har ni troligen byglat någon enhet fel eller så sitter inte alla kablar som de skall. Stäng då av datorn och kontrollera allt igen för att hitta felet. När ni gjort det så starta datorn igen, nu skall allt fungera som det skall.
Har ni riktigt otur startar datorn inte alls. Börja då först med att kontrollera så datorn för ström. Alltså att kabeln bak i nätaggregatet sitter som den skall och att den i andra änden sitter fast i ett strömuttag i väggen. Kontrollera sedan så att det inte finns en strömbrytare bak på nätaggregatet, om det gör det så var noga med att den sitter på On och inte på Off. Nästa sak som kan vara fel är kabeln som går från startknappen på fronten till moderkortet. Kontrollera så den sitter där den skall göra, om den gör det så testa att snurra på den 180 grader. Om allt detta är gjort så kommer datorn med allra största säkerhet att starta utan problem. Har man fortfarande problem kan man testa att nollställa BIOS, hur man gör det står i moderkortsmanualen.
Till sin hjälp med felsökningen om något krånglar är de ljud som moderkortet avger om något är fel. Om till exempel grafikkortet inte sitter i som det skall kommer datorn börja pipa och så vidare. Moderkortet har en mängd olika ljud som den kan avge och vad alla betyder brukar stå i manualen.
Om ni fortfarande har problem trots att ni gjort allt som står i stycket ovan gå då igenom allt väldigt noga igen, sitter minnet i som det skall, är alla kablar isatta på rätt sätt och så vidare. Vi kan också rekommendera vårt forum där ni kan få experthjälp väldigt snabbt om något mot förmodan skulle krångla.
Nu har ni förhoppningsvis en fullt fungerande egenhändigt byggd dator. Men det finns saker att göra för att ytterligare förbättra den. |
 |
En av dessa saker är att dra alla kablar på ett snyggt sätt och ”gömma” de som inte används. Vi tycker att alla bör ta sig tid att göra detta, inte bara för att det blir snyggt och ser mer professionellt ut, utan också för att man inte hindrar luftflödet lika mycket när man inte har en massa kablar hängandes huller om buller i chassit. Till hjälp kan man ta så kallade buntband och vanlig eltejp. Börja med att ta alla kablar som ni inte använder, vik ihop dem snyggt och dra sedan ett buntband runt dem, när det är gjort placera dem ovanpå nätaggregatet eller i ett ledigt 5,25”-fack så att de inte är i vägen. Nästa steg är att försöka bunta ihop de kablar ni använder och fästa i dem något. Vi hade en sådan tur att det i chassit fanns en balk som gick rakt igenom hela. Denna användes till att fästa de kablar som användes på ett snyggt sätt.
Det kommer naturligtvis att ta lite tid att få till kabeldragningen snyggt men när det är klart kommer man garanterat att bli nöjd över resultatet.
 |
 |
Något annat som kan vara vettigt att installera är extrafläktar, framförallt längst bak i chassit. De allra vanligaste fläktarna för detta ändamål är 80 mm-fläktar och de går att få tag på i princip överallt. En fläkt av bra kvalité kostar runt hundralappen och är enligt oss en bra investering. Den hjälper till att kyla alla enheter inne i lådan eftersom den ser till att luften hela tiden cirkulerar inuti själva chassit. Att installera en fläkt är inga problem, i chassit vi använde tryckte man bara fast den i en ram så satt den fast, i andra chassin kan man behöva skruva fast den med fyra skruvar. När fläkten sitter fastmonterad är det bara till att ansluta strömkabeln till moderkortet, sedan är fläktinstallationen klar.
Er dator är förhoppningsvis helt färdigmonterad och allt fungerar som den skall. Men så som ni har dator just nu är den ganska meningslös, ni kan inte göra något alls med den, någon form av mjukvara måste naturligtvis installeras. Men innan man kan göra det måste man ställa in lite saker i moderkorts BIOS, en krets som håller reda på diverse inställningar.Vi börjar alltså med att gå in i BIOS och ändra diverse värden, exakt hur man kommer in i sitt BIOS är svårt att svara på, i vissa fall skall man trycka på F1, i andra fall delete-knappen. Kolla i manualen som medföljde moderkortet för att få reda på hur ni kommer in i just er BIOS, manualen är också ett måste när ni skall ändra olika parametrar i BIOS.
 |
 |
Det första vi skall ställa in är hastigheten på processorn. För att ställa in rätt hastighet måste ni ta reda på vilken busshastighet (i vissa fall även multipeln) som er processor använder er av. Denna information bör stå antingen på själva processorn eller på förpackningen den kom i. Om ni inte hittar informationen på någon av dessa ställen kan ni också leta efter den på tillverkarens hemsida eller fråga i vårt forum. När ni hittat den informationen ni sökt efter ändrar ni helt enkelt systembussen till det värde det skall vara (vanligtvis 100/133/166 eller 200 MHz). Tänk också på att den busshastighet som nämns av PR-syfte ofta inte är den riktiga hastigheten. Intel säger till exempel att deras systembuss för de nyare Pentium 4-processorerna ligger på 800 MHz. Men man skall ställa in 200 MHz för att processorn skall gå i rätt hastighet. Anledningen till att den annonserade siffran och den verkliga inte stämmer är att systembussen kan överföra fyra bitar varje klockcykel, 200 x 4 är som ni vet 800.
Vart i BIOS man ändrar får ni helt enkelt kolla upp i manualen, det brukar ofta finns ett mycket bra kapitel som tar upp vart man hittar alla saker i BIOS och även vad de betyder. I vissa fall måste man också ställa in multipeln, detta är gäller dock främst på äldre AMD-processorer, vilken multipel som skall användas hittar ni på samma ställe som ni hittade informationen om systembuss.
Nu har vi ändrat det viktigaste i BIOS, det finns mycket mer att göra, till exempel välja vilka integrerade funktioner man skall använda sig av, hastighet på minnet, och mycket mera. Var dock försiktiga när ni ändrar i BIOS, har ni otur kommer datorn vägra starta efteråt, men det löses genom att helt enkelt nollställa BIOS (hur man gör det står i manualen, oftast är det en bygel som skall ställas i ett speciellt läge). Något viktigt är dock att stänga av det integrerade ljudkortet om man har installerat ett sådant på en PCI-plats, det samma gäller nätverkskort.
Nu när ni startar er dator kommer den troligen meddela att den inte har något operativsystem installerat och det enda ni ser är en svart skärm med vit text på. Det är alltså dags att installera ett operativsystem. Det allra vanligaste på marknaden idag är Windows XP, köper man det samtidigt som man beställer alla delar till sin dator får man det till ett rabatterat pris, så det behöver inte kosta skjortan. Stoppa helt enkelt i Windows XP-skivan i CD- eller DVD-enheten så kommer datorn automatiskt att starta från skivan (om den inte gör det så får ni gå in i BIOS och välja att den skall boota från CD-enheten). Sedan är det bara att följa den guide som hela tiden kommer visas på skärmen och säga till er hur ni skall göra, att installera Windows bör inte resultera i några större problem. Enda gången det kan vara lite krångligt är om man vill installera Windows på en SATA-hårddisk. Då måste man precis i början av installationen trycka på F6-knappen när det står längst ner att göra så. Sedan får ni stoppa i disketten med SATA-drivrutiner som medföljer moderkortet. När installationen av de drivrutinerna är klara så kan man fortsätta med Windows-installationen som vanligt.
Detta gäller dock inte i precis alla fall. Om man använder sig av ett moderkort med den nyaste sydbryggan från Intel, ICH6-serien, så kommer Windows-installationen att hitta dina SATA-diskar utan att man behöver mata in några extra drivrutiner. Dessa sydbryggor finns på de moderkort baserade på 925- och 915-kretsarna, alltså i princip alla moderkort till Socket 775, LGA 775.
 |
När Windows är installerat och klart är det dags att lägga in drivrutinerna till alla enheter ni har monterat i datorn. Men först bör man ladda ner de uppdateringar som finns på Windows Update för att få ett så säkert och stabilt system som möjligt. När uppdateringarna är nerladdade kan ni fortsätta med att stoppa i skivan som medföljde moderkortet och installera drivrutinerna som ligger på den. Tag sedan skivan som hängde med grafikkortet och installera drivrutinerna till det och fortsätt sedan så tills ni har installerat alla drivrutinerna ni behöver. Men om ni vill kan ni ladda ner de nyaste drivrutinerna från tillverkarens hemsida, oftast är de drivrutiner som ligger på den medföljande CD-skivan ganska gamla så det kan vara en bra ide att göra så.
Nu är både hårdvaru- och mjukvaruinstallationen klar och ni har nu förhoppningsvis en både snabb och stabil dator. Att bygga en dator är som ni märkt inte alls lika svårt som många inbillar sig att det är. Ni har förhoppningsvis haft både roligt och lärt er massor genom att bygga datorn själva, dessutom har ni tjänat in de pengar som en datorfirma annars skulle ta för att bygga ihop en. Ni kommer även att ha nytta av den kunskap ni fått genom denna artikel långt framöver, inte bara när ni bygger er nästa dator, utan också när ni skall uppgradera er befintliga eller om något skulle krångla.Vill ni lära er mera kommer det senare här på 64bits fler artiklar/guider med samma tema, till exempel information om överklockningens grunder, alternativa operativsystem och mycket mera. Så håll ögonen öppna!
