|
Abit AT7-MAX2 |
 |
Tack till Abit som gjorde denna recension möjlig.
12/03-03 | Daniel Rufelt | xx@64bits.se
Layout & integrerade funktioner
 |
 |
Placeringen av ATX-kontakten är föredömlig. Placeringen mellan sockeln och minnesplatserna gör att man inte behöver dra ATX-kablarna över kylflänsen, och det blir enklare att göra en optimal kabeldragning i chassit.
AGP-platsen är inte helt optimalt placerad. Den sitter ganska högt upp på moderkortet och med ett normallångt grafikkort isatt så blir det omöjligt att sätta in eller få ur minnen ur minnesplatserna utan att ta ur grafikkortet. Troligen beror denna placering på de många integrerade funktionerna, men det är onekligen en nackdel. AGP-platsen är för övrigt försedd med ett så kallat AGP-lås, för att se till att grafikkortet inte hoppar ur sin plats, eller flyttar sig några milimeter. Med tanke på att ledarna sitter väldigt tätt på AGP-kontakten så är det mycket viktigt att grafikkortet sitter perfekt, och AGP-låset hjälper till med detta.
Placeringen av IDE-kontakterna är genomtänkt, man är inte tvingad att ta ut grafikkortet för att komma åt dessa. Floppy-kontakten sitter nere vid IDE-kontakterna för RAID-kontrollern, en godkänd placering även om det hade varit trevligt att ha floppy-kontakten uppe vid de andra IDE-kontakterna.
 |
 |
Det är ganska imponerande att tillverkaren lyckats förse kortet med fem PCI-platser, med tanke på mängden integrerade funktioner. Vissa moderkort idag är utrustade med hela sex PCI-platser, men dessa brukar vara mycket spartanska gällande mängden integrerade funktioner. Med fem PCI-platser och de integrerade funktioner som detta moderkort faktiskt har så kan jag inte tänka mig något scenario då PCI-platserna inte skulle räcka till. Moderkortet är inte utrustat med någon CNR/AMR-plats, vilket tydligt markerar att målgruppen för detta moderkort inte är OEM-tillverkare, utan datorentusiaster och hemmabyggare.
Området runt processorsockeln är ordentligt rensat från komponenter för att det inte ska vara något problem att montera stora kylare. Tillverkaren har inte valt att ta bort de fyra hålen runt sockeln, dessa hål ingick från början i AMDs riktlinjer för socket A-moderkort men togs bort för runt ett halvår sedan. Att hålen finns på detta kort är naturligtvis en fördel, de allra flesta vattenblock och en del luftkylare monteras genom dessa hål, och avsaknaden av dessa skulle säkerligen gjort att många valt bort moderkortet till förmån för ett med dessa hål. Alpha PAL8045, som hör till de kylare som är svårast att montera på marknaden p g a dess massiva storlek, gick utan att problem att montera på detta moderkort. Detta indikerar att tillverkaren lyckats med att rensa upp runt sockeln för att ge plats åt stora kylare.
 |
 |
Det märks tydligt att tillverkaren har arbetat med strömförsörjningen till processorn, de stora kondensatorerna ser till att hålla spänningen på en stabil nivå. Möjligheten att ansluta en så kallad ATX12V-kabel finns även. Denna kabel introducerades när Pentium 4 såg dagens ljus, men särskilt använd på AMD-plattformen har den inte blivit. Syftet med att koppla in denna kabel är att man då ger moderkortet möjlighet att driva strömförsörjningen till processorn på 12 V tillsammans med de vanligen använda 5 respektive 3,3 V. Den klara fördelen med detta är moderkortet då kan ta ström från två (ibland tre) olika spänningar. Detta kan vara mycket användbart då man har höga krav på strömförsörjningen till processorn, till exempel då man ska överklocka mycket. En annan fördel med detta är om man har ett nätaggregat som inte klarar av att ge tillräckligt med ström på 3,3- och 5 V-"linorna", då kan moderkortet också ta ström från 12 V-"linan" och således klara av att mata processorn med en tillräcklig effekt.
För att mäta temperaturen på processorn sitter det en temperatursensor monterad i sockeln. Anledningen till att tillverkaren inte valt att utnyttja den temperatursensor som finns inbyggd i processorn är troligen därför att denna tenderar att fungera mindre bra i vissa lägen. Moderkortet avläser dock hela tiden temperaturen som sensorn ger, för att kunna bryta strömmen till processorn om temperaturen plötsligt skulle stiga kraftigt. Moderkortet har således skydd mot direkt överhettning, d v s då kylaren inte är korrekt monterad och processorn riskerar att bli förstörd inom några sekunder. Kombinerat med varningsfunktioner i BIOS har detta moderkort mycket goda funktioner för att förhindra missöden med överhettade processorer.
Kylaren som kyler nordbryggan har en ganska enkel konstruktion med få blad, och en medelkraftig fläkt för att kyla ner kylflänsen. Mellan kylare och nordbrygga fann vi ett lagom tjockt lager kiselbaserad kylpasta. Även om kylarens design kan ifrågasättas, så klarade den utan problem av att kyla nordbryggan i hastigheter en bra bit över 166 MHz. Ljudet från fläkten är ganska lågt men något vinande. I ett normalt system kommer den troligen knappt höras, men i riktigt tysta datorsystem så kan den uppfattas som störande. Kylaren är för övrigt fastsatt med vanliga monteringspinnar, och går således enkelt att byta ut mot en effektivare alternativt en passiv kylare om man så önskar. På moderkortet finner vi även fyra lediga fläktuttag, vilket är förhållandevis många. Dessa känns välplacerade; en är placerad nere vid SATA-kontakterna, medan de andra tre finns på övre delen av moderkortet.
 |
 |
Till höger om PCI-platserna hittar vi floppy-, IDE-RAID-, och SATA-kontakterna. De två IDE-RAID-kontakterna är kopplade till en krets från HighPoint med namnet HPT374. Denna krets är förhållandevis avancerad, i alla fall med tanke på vad som brukar sitta integrerat på moderkort. Denna ger stöd för fyra enheter, och RAID 0, 1 och 0+1. Är du osäker på vad RAID innebär föreslår vi att du tar en titt på följande artikel om RAID. Valet att använda HighPoints krets istället för en motsvarande krets från t ex Promise anser vi vara ett bra val. HighPoints drivrutiner brukar i regel fungera bättre än de från Promise.
Moderkortet har även som vi nämnde tidigare stöd för den nya IDE-standarden Serial ATA. Serial ATA är, som de flesta troligen känner till, en ny IDE-standard som beräknas bli dominerande under början av nästa år. Fördelarna med denna standard jämfört med den vanliga pararella IDE-standarden ("PATA") är en ökad teoretisk överföringshastighet från 133 MB/s tilll 150 MB/s, samt betydligt smalare kablar. SATA-kontakterna på detta moderkort sitter som ni ser precis under IDE-RAID-kontakterna, och är anslutna till varsin Marvel 88i8030-krets. Till varje kontakt går det att ansluta en SATA-hårddisk, och enheterna inkopplade i dessa styrs av samma BIOS som RAID-kontrollern använder sig av.
Något som medföljer är en SATA-till-IDE(PATA)-adapter som gör att det går att koppla en vanlig "PATA"-hårddisk till en SATA-kontakt. Förutom att detta medför att det går att koppla in fler hårddiskar som använder den vanliga IDE-standarden, så utlovar Abit en prestandaökning då denna adapter används jämfört med att koppla hårddisken till en vanlig IDE-kontakt. Vi kommer naturligtvis att undersöka om så är fallet.
 |
 |
I/O-portarna på baksidan av kortet har ett ganska ovanligt, men bra upplägg. Här trängs två stycken PS/2-portar tillsammans med hela sex USB-portar, två FireWire-portar, sex kontakter kopplade till ljudkortet och en RJ45-kontakt kopplad till det integrerade nätverkskortet. Ytterligare två USB-portar går att få tillgång till genom att koppla in den medföljande bakpanelen, alternativt koppla in sin Media XP/Media XP Pro om man köpt den dyrare varianten av moderkortet. Mer om Media XP senare, var inte oroliga :-). GamePort:en lyser med sin frånvaro, men eftersom Abit i sin MAX-serie strävar efter att avskaffa dessa "onödiga" portar som i princip inte används så är det kanske inte så konstigt att tillverkaren inte valt att förse moderkortet med en sådan kontakt. Avsaknaden av denna är inte direkt någon nackdel, i princip alla spelenheter idag ansluts via USB.
Det inbyggda nätverkskortet består av kretsen VT6103 från VIA, och stöder 10/100 Mbit. Denna krets utmärker inte sig på något sätt, men gör sitt jobb utan några problem. FireWire (IEEE1394)-stödet fås genom en krets från Texas Instruments, som stöder överföringshastigheter på uppåt 400 Mbit/s. Även om FireWire inte känns lika nödvändigt som det var förut (i och med introduceringen av USB 2.0), så finns det en hel del DV-kameror som använder sig av denna kontakt, och kontakter av denna typ finns på detta moderkort är bara en fördel.
Det integrerade ljudet står den sedvanliga kretsen ALC650 från Realtek för. ALC650 är numera standard bland moderkortstillverkare som är ute efter integrerat ljud, eftersom den erbjuder hyffsat ljud till ett lågt pris. Kretsen stöder 6-kanalers ljud, och dessa 6 kanaler fås inte genom att utnyttja endast tre portar. Många moderkortstillverkare brukar vara snåla och endast montera tre portar på moderkortet. Detta får till följd att det inte går att använda varken mikrofon- eller LineIn-ingången då de 6-kanaliga ljudet är aktiverat. På detta moderkort har var och en av de fem kontakterna en bestämd funktion, och det går att använda mikrofon eller dylikt även då det 6-kanaliga ljudet är aktiverat. En optisk utgång finns även på moderkortet, för de som har utrustning anpassad efter denna standard.
Tillverkaren har inte valt att utrusta moderkortet med någon form av lösning för att förhindra att BIOS på något sätt blir förstört (t ex dubbla BIOS-kretsar) genom t ex fel vid BIOS-flashningar eller virusattacker. BIOS-kretsen är dock lyckligtvis inte fastlödd i moderkortet, så möjligheten att använda ett separat BIOS-skydd eller att skicka in kretsen till någon butik som har möjlighet att "flasha" om den finns.
För att sammanfatta layouten hos detta moderkort kan vi säga att layouten är utmärkt, det finns gott om plats runt sockeln och layouten känns genomtänkt. Det enda som vi har att anmärka på att det inte går att sätta in eller ta ut minnen då ett grafikkort sitter monterat.
Gällande de integrerade funktionerna så tycker vi att tillverkaren lyckats med att skapa ett moderkort med mycket, och väsentliga, integrerade funktioner. Kretsarna man valt för dessa funktioner är inte av billigaste typ, faktum är att de alla håller relativt hög kvalitet och fungerade klanderfritt under den tid vi testade moderkortet.
| « Föregående | Nästa sida » |
Utskriftsvänligare version
Diskutera denna recensionen i vårt forum!