Asono/a> som
gjorde denna recension möjlig.
05/01-05 | Niclas Alfinson | nizenco alfakrull 64bits.se
Utskriftsvänligare version
Spelaren
Rent formmässigt är Asono Eight ganska lik majoriteten av spelare ute på marknaden med sitt rektangulära yttre. Den största skillnaden är dock åt vilket håll spelaren är tänkt att hållas. På de flesta andra spelare är det meningen att man skall ha den som en pistol i handen när man använder den, Eight håller man ungefär som en telefon. Detta leder till att handhavandet av spelaren blir betydligt lättare eftersom knapparna hamnar på ett mer ergonomiskt sätt. De spelare som man håller i ett pistolgrepp brukar ha sina knappar på långsidan, vilket gör att de kommer ganska långt ifrån varandra i det horisontella planet. Hos Eight kommer knapparna i samma plan, men istället i olika höjd. Eftersom vi är mer vana att sköta produkter med den utformningen (fjärrkontroller, telefoner, mobiltelefoner med flera) blir det mer intuitivt att använda Eight.
Utseendemässigt använder Eight ungefär samma färgkombination som JOS MP-130, svart och silver. Men som tur är blir Eight inte lika fort kladdig som MP-130. Den silvriga kanten runt Eight är inte blank utan har en mer ruggig textur vilket leder till att fingeravtryck och liknande inte syns alls här. Mittendelen som är blank svart plast har däremot en tendens att bli kladdig ganska fort, men det är inte alls lika illa som hos MP-130. Baksidan av spelaren är dessutom gjord i en spräcklig gråaktig plast vilket gör att smuts inte syns lika tydligt, på grund av att grundfärgen inte är enfärgad.
På framsidan av spelaren ser man vid en första anblick enbart en stor knapp (som används till play/pause och för att sätta igång spelaren), men vid en närmare inspektion ser vi att på den nedre delen av spelaren återfinns en styrspak (som används till all form av navigation). Tyvärr kan denna inte användas som en knapp utan bara för att förflytta sig åt vänster, höger, upp och ned. Vi ser också något som kan ha gett upphov till namnet Eight, åtta. Om vi tittar noga ser vi att konturerna av det svarta området faktiskt bildar en åtta! Vänder vi på spelaren hittar vi som brukligt ingenting över huvud taget.
De flesta knappar och reglage återfinns på spelarens högra sida. Här sitter totalt tre stycken knappar och ett reglage. Den översta av dessa knappar används för att starta en inspelning, knappen under är en så kallad A-B-knapp, med hjälp av den kan man alltså repetera valfritt stycke av ljudfilen. Den runda knappen som befinner sig ungefär mitt på spelarens högersida används för att välja funktion, uppspelning av musik eller radio. Det gör man genom att helt enkelt hålla inne knappen i ungefär en sekund. Om man istället trycker snabbt på knappen växlar man mellan de olika equalizer-inställningarna. Reglaget längst ner används för att aktivera och deaktivera knapplåset. På vänstersida av spelaren hittar vi bakom ett gummiskydd USB-porten. Förutom denna återfinns här också ytterligare en knapp. Med hjälp av denna kommer man in i menyn, eller i det så kallade utforskar-läget där man kan se exakt vad för filer som finns på spelarens minne. I spelarens topp hittar vi de två sista kontakterna, hörlurskontakten och linjeingången.
Menyn i spelaren är inte uppbyggd kring ikoner, utan istället navigerar man runt i den med hjälp av flikar. På spelare som Asono Opus med sin otroliga upplösning på skärmen fungerar ikoner mycket bra, men Eight (och många andra spelare) har inte alls en sådan upplösning, och då blir ikoner ofta otydliga. Det fliksystem som Eight använder sig av fungerar riktigt bra, det fungerar i princip på samma sätt som de lite äldre Ericson-telefonerna (till exempel T39 om ni känner till denna). Vilket system man gillar mest, ikoner eller flikar är upp till var och en, men ingen av de två är speciellt krångliga och man kommer troligen lära sig att hitta i båda systemen efter en tids användning.
