Innehåll

ASUS P5AD2-E Premium

Inledning
Specifikationer
AI Proactive
I förpackningen
Layout & integrerade funktioner
BIOS, stabilitet & överklockning
Prestandatester
Slutsats

Tack till ASUS som gjorde denna recension möjlig.

21/01-05 | Niclas Alfinson | niclas alfakrull 64bits punkt se

Utskriftsvänligare versionUtskriftsvänligare version


Layout & integrerade funktioner

Det första man lägger märke till när man packar upp moderkortet är att man inte ser en enda fläkt! Medan andra tillverkare satsar på fler och fler fläktar för att kunna leverera ett moderkort med så hög överklockningspotential som möjligt har ASUS valt en helt annan väg. På nordbryggan har man placerat en stor kylfläns som skall klara av att kyla den utan hjälp av någon fläkt. Lite längre ner på sydbryggan har man också placerat en fläns, fast en betydligt mindre sådant. Uppe vid processorn har man också placerat ut en fläns, denna gång på de komponenter som levererar ström till processorn. Dessa har på senare tid börjat bli riktigt varma på grund av att processorerna kräver mer och mer ström. ASUS kallar sin lösning föga förvånande ”Fanless Design”, och är således perfekt för dem som vill ha en så tyst dator som möjligt.

Vi börjar med att granska moderkortets layout längst upp till vänster. Här uppe hittar vi som vanligt själva sockeln som processorn skall sitta i. Längst upp till vänster ovanför kylflänsen för strömförsörjningen hittar vi ATX12V-kontakten. Här sitter den relativt bra till och man behöver inte dra dess kabel över hela moderkortet för att nå fram till kontakten. Vi ser också att det är relativt rent runt processorsockeln så det bör inte vara några problem att montera dit en större kylfläns. Vi testade med en av de största kylarna som finns på marknaden idag, Zalman CNPS7700-Cu och den passade perfekt (men den sticker tyvärr ut nästan 1,5 centimeter ovanför moderkortet vilket kan ställa till med problem).

Går vi ett steg åt höger hittar vi de fyra minnesplatserna och går vi ännu ett steg längre åt höger hittar vi en av de tre IDE-kontakter, en floppy-kontakt och ATX-kontakten, alla dessa kontakter återfinns längst ut på högersidan av moderkortet. Placeringen av dessa är väl inte mycket att orda om, de sitter bra där de gör och denna plats är också mer eller mindre standard att placera dem på. Värt att nämna är också att minnesplatserna är placerade på ett sådant sätt att det är fullt möjligt att installera fler minnesmoduler utan att först behöva ta ut grafikkortet.

I den nedre högra delen av moderkortet sitter en mängd kontakter och kretsar. Här hittar vi inte mindre än fyra SATA-portar och ytterligare två IDE-kontakter. Den ena av dessa två sitter på moderkortets högra kant och är vinklad 90 grader. Detta gör att man kan dra flata IDE-kablar på ett mycket elegant sätt när kontakten inte sticker rakt upp i luften. Här sitter också Silicon Image- och ITE-kretsen som ger extra uttag för att ansluta hårddiskar och andra enheter. Precis till vänster om SATA-portarna sitter sydbryggan med sin kylfläns. Till vänster om denna, innan PCI-portarna, sitter två kontakter som ger tillgång till fyra extra USB-portar via bakplåtar. Kontakten för frontknapparna och frontdioderna, sitter som brukligt i moderkortets nedersta högra hörn och de är färgkodade för enklare installation. Längst ner på moderkortet i mitten hittar vi de sista fyra SATA-portarna (de kopplade till Silicon Image-kretsen), och precis till vänster om dessa hittar vi de två kontakter som ger tillgång till två extra Firewire-portar.

Till vänster om PCI-Express-16x-porten ser vi något udda, en fyrkantig metallbit. Under denna gömmer sig en av de två (den andra är precis under) kretsarna för WiFi:n.

Portar som återfinns bak på moderkortet är fyra stycken USB 2.0-portar, två stycken PS/2-portar, en nätverkskontakt, en LPT-port, en Firewire-port och diverse ut- och ingångar tillhörande ljudkortet. Tyvärr är kanske antalet USB-portar något lågt, men eftersom ASUS skickar med en bakplåt med extra sådana bör de räcka till för alla ändamål.

De integrerade funktionerna såsom ljudkort och nätverkskort håller båda två tillräckligt hög kvalité för vanligt bruk. De tre nätverkskretsarna som är integrerade håller allihop mycket hög kvalité. De två gigabit-anslutningarna är båda kopplade direkt på PCI-Express-bussen vilket gör att man kan utnyttja dess fulla potential, och WiFi-kretsen fungerar helt smärtfritt. Ljudkortet är inte lika bra, men det duger helt och hållet till vanlig användning såsom spelande och ljudlyssnande om man inte har exceptionellt höga krav. Dessutom är det betydligt bättre än dem som återfanns på förra generationens moderkort på grund av Intel High Definition Audio.

Något som i alla fall undertecknade irriterade sig på var Firewire-funktionen. De drivrutiner som medföljer moderkortet till den här funktionen fungerar helt perfekt, med ett undantag. När man skall gå in i ”Säker borttagning av maskinvara” och till exempel koppla bort en extern hårddisk klarar inte drivrutinen av att rapportera namnet på enheten, utan bara ett långt id-nummer. Med andra ord är det svårt att hålla reda på vilken enhet man kopplar bort, vilket i princip gör bortkopplingen helt meningslös. Utan drivrutinerna ser man namnen perfekt, dock är då hastigheten på enheterna kopplade via Firewire inget att hänga i julgranen.


« Föregående Nästa sida »


21/01-05 | Niclas Alfinson | niclas alfakrull 64bits punkt se

Utskriftsvänligare versionUtskriftsvänligare version

Diskutera denna recensionen i vårt forum!