Innehåll

ABIT DigiDice

Inledning
Specifikationer
Förpackningen
Layout/Design
Montering/Installation
Användningsområden
Prestanda/Multimedia
Slutsats


Tack till ABIT som gjorde denna recension möjlig.

11/11-03 | Niclas Alfinson | nizenco@64bits.se

Utskriftsvänligare versionUtskriftsvänligare version


Layout/Design

Höljet på lådan är gjort av både aluminium och plast, varav det senare materialet återfinns i själva fronten. Plasten är silverfärgad så man ser ingen större skillnad mellan den och aluminiumet, men tyvärr känner man en stor skillnad dem emellan. Vi hade mycket hellre sett att ABIT valt att göra hela lådan i aluminium på grund av dess hållbarhet, som det är nu känns det som att fronten när som helst kan gå sönder, framförallt är det luckan framför 5,25”-enheterna som är i riskzonen.

Fronten av lådan är som redan nämnts gjord helt i plast och har en lucka. Denna lucka är så finurligt utformad så att man kan öppna den och sedan skjuta in den i själva chassit så att den inte syns. Därför kan man välja om man vill dölja sina 5,25”-enheter bakom luckan eller helt sonika gömma luckan. Att gömma 5,25”-enheterna är inte nödvändigt med tanke på att det framför dem finns luckor i chassit så att man inte ser deras egna frontar vilket blir betydligt snyggare. Dock blir chassit enligt oss betydligt stilrenare om man har luckan stängd.

Till vänster om själva luckan sitter LCD-displayen, fyra knappar och en ratt. De fyra knapparna kan användas till olika saker, till exempel kan man enbart med en knapptryckning kopiera en CD/DVD-skiva vilket är behändigt.

LCD-displayen sitter placerad uppe till vänster och ger ifrån sig ett blått ljus när den är igång. Tyvärr kan man inte använda LCD:n till vad man vill utan enbart till det ABIT har valt vilket gör användningsområdet något begränsat. En riktigt LCD som man kunnat programmera själv hade varit mycket bättre enligt vår mening. Då hade man till exempel kunnat göra så att det visas vilken musik eller film som spelas just nu i displayen, detta är tyvärr inte möjligt som det är nu. Detta gör att LCD:n mer är en leksak än något riktigt användbart eftersom den bara kan visa information såsom processorhastighet, temperaturer och liknande. Ratten som hör till displayen är mycket enkelt att använda, man vrider den mot- eller medsols för att manövrera menyerna och trycker in ratten för att bekräfta, mycket enkelt.

Lite åt höger hittar vi den inbyggda minneskortsläsaren vilken många kan ha nytta av. Man kan till exempel ta sitt minneskort från digitalkameran, koppla in det i DigiDice:en för att visa de nyss tagna bilderna för släkt och vänner.

Snurrar vi sedan lådan 180 grader och tar oss en titt på baksidan är det mest udda vi hittar här ett stort hål ovanför portarna. Detta hål är till för att en del av processorkylaren skall kunna sticka ut på baksidan. I övrigt ser allt normalt ut, hål för en utsugsfläkt, kontakter och fläkt tillhörande nätaggregatet och så vidare.

Första gången man egentligen förstår hur litet chassit faktiskt är, är när man avlägsnar höljet och blottar innandömet och ser hur otroligt lite utrymme det är i lådan. Det första man ser är de två racken för 3,5”- och 5,25”-enheterna. När man skruvat bort dessa börjar man få ett utrymme som man kan arbeta med, fast allt är fortfarande riktigt trångt.

Moderkortet som är installerat är chassit heter IS-50. Dess layout är tämligen standardmässig förutom att det sitter portar både på vänster och höger sida. Annars är allt placerat normalt, IDE- och SATA-portar nere till höger, minnesplatserna uppe till höger där också ATX-kontakten sitter. Uppe till vänster sitter ATX12V-kontakten och processorsockeln. På nordbryggan sitter det en stor fläns istället för en fläns-fläkt-kombination vilket är trevligt med tanke på att man då får en rörlig del mindre i lådan.

Vart de olika interna kontakterna sitter på moderkortet är något man knappast bör bry sig om eftersom alla kablar kommer färdigkopplade och dessa kablar har även perfekt längd.

En enorm designmiss med den här produkten är ljudnivån som enligt oss är öronbedövande. Man kan dock med hjälp av mjukvaran få ner ljudnivån till en nivå (vilket är gjort som standard genom BIOS) som gör att man kan använda datorn, men så fort den blir utsatt för hårt arbete och temperaturen sticker kommer ljudnivån att öka till det ”normala” eftersom fläktarna börjar snurra i full fart. Enligt oss gör denna miss den här lådan oanvändbar för många av de ändamål den är tänkt till. Att ha den som en multimediamaskin i vardagsrummet är inte möjligt eftersom den kommer att överrösta allt annat och att sätta den vid TV:n för att använda som HTPC (Home Theater PC) är heller inte något som vi rekommenderar. Om man dock inte sätter i allt för mycket värmeavgivande hårdvara kan man lyckas hålla ljudnivån nere genom att fläktarna inte går igång i full fart och i detta läge är ljudnivån på en rimlig nivå för att användas som HTPC, arbetsmaskin eller liknande.

En av de bidragande orsakerna till den höga ljudnivån är att ABIT valt att använda mycket små fläktar, två 40 mm och två 60 mm. De allra minsta, 40 mm-fläktarna, går inte att göra så mycket åt, men dessa avger heller inte så mycket ljud, det är de två 60 mm-fläktarna som är boven i dramat. Båda dessa hade gått att ersätta med två 80 mm-fläktar utan större problem. Utsuget bak som nu sköts av en 60 mm-fläkt hade kunnat göras större så en 80 mm-fläkt hade kunnat placerats där och att montera en tystare 80 mm-fläkt på processorkylaren hade också gått att ordna utan allt för stora uppoffringar. Naturligtvis kan man modifiera lådan själv för att uppnå en lägre ljudnivå, men detta tycker inte vi skall behövas.


« Föregående Nästa sida »


11/11-03 | Niclas Alfinson | nizenco@64bits.se

Utskriftsvänligare versionUtskriftsvänligare version

Diskutera denna recensionen i vårt forum!