ABIT IC7-G MaxII Advance Inledning Specifikationer I förpackningen Layout & integrerade funktioner BIOS, stabilitet & överklockning Prestandatester Slutsats

Ett stort tack till ABIT som bistod med produkten för denna recension.

05/06-03 | Niclas Alfinson | nizenco(at)64bits.se

Utskriftsvänligare version

---

Prestandatester

För alla tester nedan användes följande system:

• Intel Pentium 4 2,4 GHz, 800 MHz busshastighet.
  
• 2 * 256 MB TwinMos PC3200 minnen med Winbond-kretsar @ 2-5-2-2.
  
• Processor-/minnesförhållande: 1:1.
  
• 2 * IBM 180GXP 120 GB.
  
• Sapphire Radeon 9100 64 MB.
  
• Windows XP Professional SP1.
  
• ATI Catalyst 3.4.
  
• Intel Chipset Software Installation Utility 5.00.1012.

Mjukvaran som användes för att testa moderkorten var följande:

• 3DMark03 build 3.3.0.
  
• 3DMark2001 SE build 330.
  
• PCMark2002 build 100.
  
• SiSoftware Sandra 2003 Pro build 2003.1.9.26.
  
• Unreal Tournament 2003 build 2107.
  

Här under ser ni den hastighet som systembussen kördes i som standard när vi valde 200 MHz i BIOS.

Nu är det dags att de hur ABIT IC7-G presterar gentemot två andra moderkort, ett 865PE- och ett 875P-moderkort.

3DMark2001
Det första testet är det klassiska som tar reda på Direct3D-prestandan, 3DMark2001.

Skillnaden mellan de olika korten är marginella och helt klart inom felmarginalen. Att skillnaden knappt syns beror säkerligen på att grafikkortet har blivit en allt för stor flaskhals.

3DMark03
Nästa program som vi använder oss av är det betydligt nyare 3DMark03.

Här ser vi samma sak, att grafikkortet är flaskhalsen och att det i princip inte är någon skillnad alls mellan de olika korten.

PCMark2002, CPU
Nästa test på vår lista är PCMark och här tar vi oss en titt på CPU-poängen.

Än en gång är det ingen särskiljning korten emellan, de presterar nästan exakt lika.

PCMark2002, Memory
Här använder vi oss av samma program men tar en titt på minnespoängen.

Detta är det första testet som vi ser någon skillnad i. ABIT-kortet presterar något sämre än DFI-kortet, men skillnaden är knappt märkbar. 865PE-kortet ligger som det bör göra en bit efter, detta på grund av att det inte har PAT.

SiSoftware Sandra 2003
Följande test är Memory Bandwidth Benchmark i SiSoftware Sandra 2003.

Än en gång presterar ABIT-kortet snäppet sämre än DFI-kortet. Detta trots att båda har PAT aktiverat och att båda använder sig av samma chipset. Dock är skillnaden en bit under 1% så det är inom felmarginalen.

Unreal Tournament 2003
Nu går vi över till att testa OpenGL-prestandan. Till detta använder vi oss av Unreal Tournament 2003, flyby 1024*768.

Unreal Tournament 2003
Sista testet är Unreal Tournament 2003, botmatch 1024*768.

I Unreal Torunament 2003 testerna ser vi än en gång att det är grafikkortet som är flaskhalsen och att skillnaden mellan de olika korten är obefintlig.

Som ni kan se är skillnaden mellan de båda 875P-moderkorten i princip obefintlig, man ser dock en klar skillnad gentemot 865PE-moderkortet, dock enbart i minnestesterna. Detta har dock som redan nämnts att göra med att 865PE-moderkorten inte har PAT aktiverat.

Slutsats

ABIT IC7-G är ett mycket kompetent moderkort. Det formligen osar kvalité runt moderkortet och allt omkring det. Det presterar riktigt bra även om det inte riktigt når upp till DFI-kortets prestanda i alla lägen.

Den största nackdelen med detta moderkort är placeringen av IDE-kontakterna. De sitter alldeles för långt ner, och borde ha varit placerade till höger om minnesplatserna där de brukar sitta. Något bra med dem är dock att de är vinklade på ett sådant sått sätt att man lättare kan dra IDE-kablarna utmed kanten och bottnen av lådan. En annan nackdel relaterat till detta är att det inte medföljer en IDE-kabel som är lite längre. Har man nu placerat IDE-kontakterna långt nere på moderkortet tycker jag att man bör skicka med kablar därefter.

En annan nackdel är att det inte finns dubbla BIOS-kretsar på moderkortet. Detta bör enligt mig vara standard på alla moderkort, inte bara användarna tjänbar på det, utan också tillverkarna. Genom att montera dubbla BIOS-kretsar bör returerna av moderkort med defekta BIOS-kretsar minska radikalt. Men om du inte flashar ditt BIOS så ofta och inte heller tester olika modifierade BIOS-filer så är avsaknaden av dubbla BIOS-kretsar knappast en nackdel för dig.

Fördelarna med moderkortet är kvalitén, både på moderkortet självt och på tillbehören. Jag tycker ABIT har gått rätt väg när de enbart skickar med tillbehör av hög kvalité och inte skicka med massor med tillbehör av tveksam kvalité bara för att det ser bra ut. Andra fördelar är prestandan på kortet och dess överklockningspotential. Visst, det kommer inte upp i nivå på prestandan som DFI-kortet visar, men skillnaden mellan dem är marginella. Att komma upp i en hastighet på 262 MHz på systembussen är inte illa alls och det är antagligen inte många moderkort ute på marknaden som idag klarar av det. Detta tillsammans med en kylare på nordbryggan som knappt hörs gör det hela ännu mer spektakulärt. Ytterligare annan fördel är layouten på moderkortet som är mycket bra (med undantag av placeringen av IDE-kontakterna). Allt sitter där de skall sitta och ingen komponent blockerar någon annan.

Priset för detta moderkort är runt 2000 SEK inklusive moms. Det kan tyckas mycket för vissa men så skall ni veta att detta moderkort är ett av de bättre på marknaden. Visst det går att hitta bra moderkort för halva priset, men då får man göra avkall på både kvalitén, prestandan och mängden integrerade funktioner.

Men motiveringen ovan ger vi detta moderkort utmärkelsen "High Quality". Hade priset varit något lägre, det hade medföljt en längre IDE-kabel och det hade funnit dubbla BIOS-kretsar hade dock moderkortet fått en högre utmärkelse.

Fördelar	Nackdelar
Kvalitén.	Placeringen av IDE-kontakterna.
Prestandan.	I vissa fall priset.
Den nya kylaren till nordbryggan.
Överklockningspotentialen.
BIOS:et.
Mängden portar.

---

« Föregående

---

05/06-03 | Niclas Alfinson | nizenco(at)64bits.se

Utskriftsvänligare version

Diskutera denna recensionen i vårt forum!