Innehåll

iRiver iHP-100

Inledning
Vad är det vi har att göra med?
Spelaren i närbild
Stora displayer
Fjärrkontrollen
Radio och inspelning
Ljudkvaliteten
Filhantering och databaser
Överföringshastighet
Praktisk användning och uppgraderbarhet
Slutsats
Uppdateringar


Ett stort tack till IriverNordic/Directman som lånade ut spelaren för recension

18/10-03 | Illuwatar | illuwatar@techie.com

Utskriftsvänligare versionUtskriftsvänligare version


Fjärrkontrollen

En praktisk detalj som är nästan ett krav på en spelare av denna typ är fjärrkontrollen. Denna möjliggör full kontroll av alla funktioner utan att man behöver rota fram spelaren ur väskan eller fickan varje gång. Att det inte finns något media att byta under resans gång gör denna funktion än mer viktig eftersom det inte blir naturliga pauser där spelaren måste fram (som för CD-spelare och MiniDiscs till exempel). Här har iRiver lyckats mycket bra. Fjärrkontrollen till iHP-100 är inget mindre än en full replikering av den stora enhetens kontroller och display. Just detta gör att den sticker ut från mängden och tar ledningen. Ytterst få tillverkare sätter in en LCD i fjärrkontrollen, än färre ser till att alla funktioner kan hanteras därifrån. Displayen på fjärrkontrollen är av samma typ som på iRivers små flash-baserade spelare, vilket innebär full grafik och text i fyra rader. Dessutom är den bakgrundsbelyst med ett trevligt blått sken.


Fjärrkontrollen ansluts till huvudenheten med hjälp av en ganska lång kabel med en specialkontakt. När man använder fjärren måste hörlurarna anslutas till denna eftersom hörlursuttaget på själva spelaren blockeras av fjärrens kontakt. Effekten av detta är att det kan bli lite mycket kabel att hålla reda på eftersom både fjärrkontrollens och lurarnas sladdar är ganska långa. Använder man andra lurar än de som följer med är risken stor att kontakten inte passar i fjärrkontrollen. Hålet runt kontakten är nämligen lite litet för de flesta pluggarna. Detta har iRiver löst genom att skicka med en liten adapterkabel.

Kontrollerna på fjärren är ganska många men mycket bra (bättre än på själva spelaren). Play/stop-knapparna är det ingen tvekan om var de sitter. Dessa dubblerar dessutom som on/off-knappar. Utöver dessa finns ett knapplås samt tre vipphjuls-reglage för alla övriga funktioner. Dessa vipphjul är mycket bra lösningar som är lätta att använda. Man väljer funktion genom att vippa hjulen i sidled. För att aktivera funktionen eller bekräfta ett val trycker man in hjulet. Hjulen är räfflade vilket ger ett bra grepp trots att de inte är så stora.


Displayen på fjärrkontrollen är lite unik genom att den kan visa allt som den stora på huvudenheten. Allt visas bara i ett mindre utförande. Här ser man ännu tydligare behovet av ett mindre typsnitt. Det är inte mycket man ser av filnamnen när man försöker navigera runt bland allt som kan rymmas på disken. Det typsnitt som används i inställningsmenyerna skulle fungera bra för låtarna också (som ett alternativ till det ordinarie typsnittet).

Under tiden musik spelas Navigationsmenyn
"File Explorer" WinAmp-spellistor
Konfigurationsmenyn Ljudinställningarna

Radio och inspelning

Utöver möjligheten att lyssna på musik från hårddisken finns lite annat att göra med spelaren. Tröttnar man på den musik som man har med sig eller om man vill följa nyheterna eller sporten finns det en FM-radio att tillgå. Denna radio är som man är van vid med digital stationssökning (både manuell och automatisk), 20 programminnen (spelaren kan söka och programmera kanalerna automatiskt) och stereomottagning. Som antenn används hörlurssladden. Ljudkvaliteten är som sig brukar hos dessa integrerade mottagare, skaplig utan att höja några ögonbryn. Vill man få bra mottagning med full stereo gäller det att inte sitta i en allt för mörk radioskugga. Känsligheten hos mottagaren är inte bland de bästa (dock inte sämre än andra inbyggda mottagare och små bärbara radioapparater som jag har testat). Är man ute efter att lyssna mycket på radio är inte denna spelare ett förstahandsval, speciellt när man inte kan spela in från radion till hårddisken.


Om man nu vill utöka sin samling mp3-filer utan att ha tillgång till en PC för kodningen finns även denna möjlighet. iHP-100 har nämligen försetts med en inspelningsfunktion som kan ta emot tre olika signaltyper: monomikrofon, analog stereo linjesignal och optisk digital SPDIF-signal. Mikrofonen är huvudsakligen tänkt för röstinspelning och kvaliteten blir därefter. Det är inget som passar för live-inspelningar. Vill man göra detta får man skaffa sig en extern mikrofonförstärkare och använda line-in i stället. Just denna ingång tillåter inspelning från i princip vad som helst som kan lämna en passande signal. Vilket innebär att man kan exempelvis rippa sina vinyl via ett passande försteg och få dessa som mp3-filer. Den digitala ingången gör samma sak men i den digitala domänen. All utrustning som kan ge ifrån sig en 16 bit/ 44.1 kHz alternativt 16 bit/48 kHz bitström enligt SPDIF-standarden går att spela in från. Det enda som man inte kan spela in från är den inbyggda radion, vilket är en miss. Möjligheterna här med det stora lagringsutrymmet hade varit idealiska för att "banda" långa radiosändningar.

Valet på inspelningsformat är rätt så fritt. Man kan spela in till mp3-filer med bitraten 40 kbps upp till 320 kbps samt till 16 bits WAV-filer med samplingshastigheten 44.1 kHz eller 48 kHz. Tyvärr så kan man inte namnge de inspelade filerna i själva spelaren. Detta får man göra när man har fört över dem till sin PC. Man kan inte heller radera filer från hårddisken direkt i spelaren, vilket kan bli en nackdel om man spelar in mycket och inte har en dator inom räckhåll.

Utöver dessa två extrafunktioner finns en bonus: man kan läsa textfiler på displayen. Helt vanliga textfiler (utan formattering) läggs i en speciell katalog på hårddisken som spelaren sedan kan läsa ifrån. Detta är dock inget att läsa långa böcker med eftersom för få tecken får plats på bredden, vilket skapar jobbiga radbrytningar. Även här skulle man ha nytta av ett mindre typsnitt. För små minnesanteckningar fungerar det dock bra. Man kan förstås inte skriva in text på spelaren, allt måste skrivas utanför i en PC och sedan föras över.

Textläsarläget Direkthopp på bytenivå


« Föregående Nästa sida »


18/10-03 | Illuwatar | illuwatar@techie.com

Utskriftsvänligare versionUtskriftsvänligare version

Diskutera denna recensionen i vårt forum!