Innehåll

ABIT IS7-G

Inledning
Specifikationer
I förpackningen
Layout & integrerade funktioner
BIOS, stabilitet & överklockning
Prestandatester
Slutsats


Ett stort tack till ABIT som bistod med produkten för denna recension.

10/07-03 | Niclas Alfinson | nizenco(at)64bits.se

Utskriftsvänligare versionUtskriftsvänligare version


BIOS, stabilitet & överklockning

Som brukligt när det gäller BIOS på moderkort från ABIT så används AwardBIOS från Phoenix. Enda skillnaden på det BIOS:et som finns på ABIT:s kort och standard BIOS:et som tillhandahålls av Phoenix är att ABIT har flyttat om och döpt om huvudalternativen något.

Den meny i BIOS som ABIT har valt att lägga först är passande nog ”SoftMenu Setup”. Det är i denna del av BIOS man skall ändra inställningar för att överklocka sitt system. Att ABIT har lagt denna del först kan vara ett tecken på att ABIT riktar det här moderkortet mot överklockare och så kallade tweakers som vill ha full kontroll över sin hårdvara.

Väl inne i ”SoftMenu” kan man ändra klockhastigheten på både minnet och processorn. Systembussen går att ändra ända upp till 412 MHz med steg på 1 MHz. Detta bör mer än väl räcka för de flesta. En systembuss över 270 MHz är det mycket få som uppnår, att komma upp i 412 och över är mer eller mindre omöjligt med dagens utrustning.

Spänningen till processorn går öka ända upp till 1,9 V i steg om 0,025 V, alltså betydligt mer än vad en hälsosam överklockning kräver. Att ha en spänning på över 1.7 V på dagens Pentium 4-processorer är inte bara onödigt, utan också farligt. Detta eftersom processorn helt enkelt kan gå sönder, och en högre spänning resulterar nästan aldrig i en högre överklockning. Till minnet kan man också ändra spänningen, här upp till 2.8 V i 0,05 V-steg. Här känns det lite snålt, framförallt med tanke på att en del minnesmoduler kräver runt 2.9 V för att man skall uppnå den garanterade hastigheten.

Förhållandet mellan systembussen och minneshastigheten går att ställa in i flertalet olika inställningar. Man kan köra minnet i samma hastighet som systembussen, långsammare eller snabbare. Man kan manuellt välja vilken sorts processor man har vilket gör att man kommer åt alla möjliga inställningar. Man kan till exempel välja att man har en processor med busshastigheten på 400 MHz QDR (100 MHz) fast man egentligen har en 533 MHz QDR (133 MHz) kompatibel processor. Detta gör att man kommer åt inställningen ”3:4” vilket man annars inte hade gjort. Den inställningen gör att man kan köra sin processor i originalhastigheten av 533 MHz QDR (133 MHz) och minnet kan gå i 354 MHz DDR (184 MHz ((133/3)*4)).

Här under ser ni en tabell där alla möjliga inställningar för processor-/minnesförhållandet.

Processorns busshastighet Minneshastighet BIOS-inställning
400 MHz DDR266 3:4
533 MHz DDR266 1:1
DDR333 4:5
800 MHz DDR266 3:2
DDR320 5:4
DDR400 1:1

En annan mycket viktig del i BIOS är den del där man kan se de olika temperaturerna, hur snabbt ens fläktar snurrar och andra aspekter av hur datorn ”mår”. Denna del kallas ”PC Health Status” i just det här BIOS:et. En intressant inställning man kan göra här är att sänka hastigheten på ens fläktar, ända ner till 60 % av originalhastigheten. Fläktarna börjar sedan snurra i sin normala hastighet när temperaturen på processorn har stigit till den nivå man har valt. Man kan alltså sänka ljudnivån på ens dator samtidigt som man har kvar all kylningsförmåga när man verkligen behöver den.

Under den del som heter ”Advanced Chipset Features” görs bland annat inställningar för minnet. Det är också här man aktiverar ”GAT”. Man kan antingen välja ”Street Racer” eller ”F1” varav den senare är något snabbare.

Nu är det dags att testa moderkortets överklockningspotential i praktiken. Till detta använde vi oss av en Pentium 4-processor på 2,4 GHz och som hade en busshastighet på 800 MHz. Minnet var två moduler av TwinMos 256 MB PC3200 DDR-SDRAM med Winbond-kretsar. Kylning var en Alpha PAL8942 med en 20 CFM-fläkt. Under alla tester var HTT och GAT (Street Racer) aktiverat. För att testa om systemet var stabilt kördes 3DMark2001 SE och Prime95 oavbrutet i runt en dag. Klarade systemet av denna behandling klassades det som stabilt.

Den högsta stabila hastigheten vi lyckades uppnå var med en systembuss på 256 MHz. Detta gjorde att processorn gick i hela 3,1 GHz. Spänningen till processorn var inställd på standard, alltså 1, 525 V. Ökade vi enbart systembussen med en ynka MHz resulterade det i att Prim95 stannade efter några timmar, att öka spänningen till processorn hjälper inte. Under alla tester var det relativt varmt i rummet vilket kan göra att överklockningen inte blev optimal på grund av temperaturproblem. Men det var varken några problem med stabiliteten i den överklockade hastigheten eller i originalhatigheten. Datorn kunde stå på i flera dagar utan att stöta på några problem.


« Föregående Nästa sida »


10/07-03 | Niclas Alfinson | nizenco(at)64bits.se

Utskriftsvänligare versionUtskriftsvänligare version

Diskutera denna recensionen i vårt forum!