|
Iwill K7S2 |
 |
Tack till MicroTech Nordic som gjorde denna recension möjlig.
06/04-03 | Daniel Rufelt | xx@64bits.se
Layout & integrerade funktioner
Iwill har följt trenden med färgglada moderkort, i varje fall vad gäller kretskortsfärgen, och moderkortet har fått bli blodrött. Båda IDE-kontakterna är blåfärgade, medan de övriga anslutningarna följer sina respektive standardfärger. Vad man tycker om trenden med färgglada moderkort är som alltid en smaksak, men vi tycker det är trevligt med detta, inte minst om man har ett chassi med plexiruta.
 |
 |
Om vi börjar med att titta på ATX-kontaktens placering så är denna föredömlig. Placeringen uppe i högra hörnet gör att det i de flesta fall blir lätt att gömma undan kabeln i chassit. Man blir inte heller tvingad att dra kabeln runt processorns kylfläns, vilket man faktiskt blir hos en hel del moderkort med dåligt placerade ATX-kontakter.
Placeringen av IDE-kontakterna nere till höger är godkänd, även om det hade varit trevligt om de hade varit vertikalt monterade istället för horisontellt. En vertikal montering av kontakterna hade helt klart underlättat vid kabeldragning. Placeringen av floppy-kontakten är mycket bra, även om vi gärna hade sett IDE-kablarna placerade vid denna goda plats, och vice versa, främst eftersom floppy-kontakten knappt används. Detta hade dock troligen gjort moderkortet något större.
 |
 |
En miss i layouten, som är mycket viktig att notera, är placeringen av chassianslutningarna, det vill säga anslutningarna för omstart- och startknappar, indikationsdioder och så vidare. På bilden ovan ser ni att dessa är placerade borta vid batteriet till vänster på moderkortet, vilket är en mycket underlig placering. Kablarna från chassit brukar hos i princip alla chassin komma in från högersidan av moderkortet, och placeringen av anslutningarna på detta moderkort kan vålla problem i många fall. I ett Chieftec-chassi, som för övrigt har förhållandevis långa kablar för chassianslutningarna, hade vi problem att ansluta alla kablarna. Kablarna för att starta datorn gick med nöd och näppe att få i, likaså kabeln som indikerar hårddiskanvändning, men de övriga kablarna var helt enkelt för korta för att kunna anslutas. Detta är en mycket allvarlig brist, och har man planer på att inhandla detta moderkort så är det mycket viktigt att kolla upp om kablarna från chassit är tillräckligt långa. I värsta fall kommer man inte kunna koppla in kablarna, och datorn kommer då inte gå att starta. Möjligheten att förlänga kablarna finns ju naturligtivs, men detta är inget som man som användare ska behöva göra.
Om vi går vidare och tittar på layouten ser vi att kortet är försett med fem PCI-platser, vilket bör räcka för de allra flesta användare. Kortet går visserligen bara att få med ljud och nätverk integrerat, men vi har trots det svårt att tänka oss ett scenario då de fem PCI-platserna inte skulle räcka till. När man funderar kring detta bör man även ha i åtanke att målgruppen, de som vill ha ett billigt moderkort att bygga en förhållandevis billig dator kring, generellt inte brukar ha särskilt många PCI-kort, om ens något.
Om vi tittar på AGP-platsen så är den förflyttad ett steg ner jämfört med vart den normalt brukar sitta på ett moderkort. Den stora fördelen med detta är att man då kan kan sätta in och ta in minnen utan att behöva ta ut grafikkortet, vilket är något som man faktiskt inte kan på många moderkort.
AGP-platsen är för övrigt försedd med ett så kallad AGP-lås, för att se till att grafikkortet inte hoppar ur sin plats, eller flyttar sig några millimeter, vid till exempel transporter. Med tanke på att ledarna sitter väldigt tätt på AGP- kontakten så är det mycket viktigt att grafikkortet sitter perfekt, och AGP-låset hjälper till med detta. AGP-lås är något som finns på de allra flesta moderkort idag. Idén blev verklighet för några år sedan efter påtryckningar från OEM-byggare, som hade tröttnat på köpare som fraktat hem sina datorer och sedan fått frakta tillbaka dem i tron att dem var defekta. I själva verket var det i de flesta fall så att grafikkortet hade flyttat sig några milimeter under frakten, och således inte fick ordentlig kontakt med alla ledare i AGP-platsen.
Iwill har valt ett ganska ovanlig konstruktion på sitt AGP-lås; en skena som förskjuts i horisontellt led. Detta system fungerade emellertid mycket bra, och var förhållandevis smidigt att använda.
 |
 |
Området runt processorsockeln är ordentligt rensat från komponenter, främst för att det inte ska vara något problem att montera stora kylare på processorn. Tillverkaren har även valt att förse moderkortet med fyra hål runt sockeln. De allra flesta vattenblock och en del luftkylare måset monteras genom dessa hål, och avsaknaden av dessa skulle säkerligen gjort att många valt bort moderkortet till förmån för ett med dessa hål. Alpha PAL8045, som hör till de kylare som kräver mest plats runt sockeln, gick utan att problem att montera på detta moderkort vilket indikerar att tillverkaren lyckats med att rensa upp runt sockeln för att ge plats åt stora kylare.
För att mäta temperaturen på processorn sitter det en temperatursensor monterad i sockeln. Anledningen till att tillverkaren inte valt att utnyttja den temperatursensor som finns inbyggd i processorn är troligen därför att denna tenderar att fungera mindre bra i vissa lägen. Tyvärr läser inte moderkortet av temperaturen från den i processorn inbyggda sensorn alls, och kan således inte förhindra direkt överhettning. Med direkt överhettning menar vi då man till exempel monterat kylaren fel, och temperaturen stiger till farliga nivåer sekunder efter man startat datorn. Skydd mot vanlig överhettning finns emellertid via BIOS, mer om detta senare dock.
Som kylare till nordbryggan har tillverkaren valt en förhållandevis stor passiv kylare. Fördelen med att ha en passiv kylare istället för en vanlig aktiv kylare med fläkt är att man slipper det vinande ljud som en aktiv kylare ofta avger. En annan fördel är att man får en slitningsdel mindre, och således en sak mindre som kan gå sönder. Fläktarna hos nordbryggekylare brukar dessutom överlag hålla rätt låg kvalitet, så valet att använda en passiv kylare är välkommet.
En nackdel med passiva kylare må vara att en sådan inte klarar av att ge likvärdig kylning som en aktiv. Är den passiva kylaren tillräckligt stor, som i detta fall, så klarar den emellertid att ge nästan lika bra kylning som en aktiv, men har de redan nämnda fördelarna att den inte avger något ljud, eller kan gå sönder. I detta fall räckte dock den passiva kylarens kylningskapacitet till med råge; kylflänsen blev inte särskilt varm vid tung belastning, trots att busshastigheter på över 166/333 MHz användes.
 |
 |
När vi tog bort den passiva kylaren noterade vi att tillverkaren valt att använda en så kallad Thermal Pad som värmeledare mellan nordbryggan och kylflänsen. En Thermal Pad kan liknas vid en kudde med värmeledande material, som smälter då den värms upp. Alternativet till en Thermal Pad är kylpasta, och detta hade helt klart varit ett bättre alternativ. Ett lagom tjockt lager kylpasta hade med all sannolikhet kunnat överföra värmen bättre, och hade troligen inte kostat något extra för tillverkaren.
Strömförsörjningen till processorn är inte särskilt påkostad, man har valt att förse moderkortet med ett så kallad 2-fas-system istället för ett 3-fas-system. 3-fas-system återfinns på lite dyrare moderkort, och har fördelen att kunna leverera mer effekt utan att komponenterna för strömförsörjningen blir alltför varma. Värme brukar leda till att komponenterna inte klarar av att ge stabila spänningsnivåer. Iwill har dock kompenserat detta med en hel del kondensatorer, som ska se till att hålla spänningen på en konstant nivå trots allt.
 |
 |
I/O-portarna på baksidan följer helt ATX-standarden, och någon så kallad I/O-plåt medföljer således inte. Vårt testmoderkort var inte utrustat med ett integrerat nätverkskort, man köper man varianten med detta så hamnar porten ovanför de två USB-portarna, vilket även detta är helt i enlighet med den rekommenderade ATX-standarden.
Köper man varianten med inbyggt nätverkskort står kretsen RTL8201 från Realtek för detta. Denna krets stöder 10/100 Mbit och utmärker sig inte på något sätt, men gör sitt jobb utan några problem.
Det integrerade ljudet står kretsen ALC202/A från Realtek för. Denna krets är väldigt ovanlig bland moderkort, och tyvärr stöder den endast 2-kanaligt ljud. Anledningen till att man valt denna krets istället för den vanligen använda ALC650 är troligen en kostnadsfråga, men prisskillnaden är så liten att vi ställer oss tveksamma till detta val. Om man bortser från att kretsen inte stöder 6-kanaligt ljud så är den dock ganska bra, och erbjuder ett förhållandevis högkvalitativt ljudsystem.
För att sammanfatta layouten så har vi delade känslor gällande denna. Bland fördelarna hittar vi det fakutm att det finns ordentligt med plats runt sockeln, att de fyra hålen finns runt sockeln finns och att ATX-kontakten och AGP-platsen är välplacerade. På den negativa sidan hittar vi främst den mycket underliga placeringen av chassianslutingarna, som kan vålla problem. Detta är en så allvarlig brist att vi hoppas att Iwill överväger att flytta chassianslutningarna en framtida revision. Görs inte detta kommer de med all sannolikhet att förlora en hel del kunder, eftersom dessa helt enkelt, oavsett hur mycket de vill eller inte, inte kan använda moderkortet i sina chassin.
Angående de integrerade funktionerna, som i och för sig inte är så många på detta moderkort, så har Iwill i vår mening gjort ett oklokt val gällande ljudkretsen. En 6-kanalig ljudkrets hade inte kostat många kronor mer än den 2-kanaliga ALC202/A, och hade säkerligen lockat till sig mer kunder än den ökade prislappen på några kronor hade skrämt iväg. Nätverkskretsen från Realtek hade vi tyvärr ingen möjlighet att testa, men vi har tidigare testat moderkort med denna krets, och då har denna fungerat ypperligt.
| « Föregående | Nästa sida » |
Utskriftsvänligare version
Diskutera denna recensionen i vårt forum!