|
Krinor Monolith MX-7010 |
 |
Tack till Krinor som gjorde denna recension möjlig.
29/09-04 | Niclas Alfinson | nizenco(a)64bits.se
Under det senaste året har vi sett att utvecklingen av så kallade MP3-spelare bytt inriktning. Företagen har länge jobbat med att göra dem mindre, lättare och framför allt implementera större lagringsutrymmen. Men nu har vi nått en nivå när alla dessa tre aspekter är minst sagt godkända, och man har i stället börjat fokusera på en hel del andra områden. En av dessa är utseendet, enheterna har gått från att vara fula plastiga apparater till att vara gjorda i aluminium, ha färgskärm, inbyggda speglar och mycket mera. MP3-spelare har helt enkelt blivit en modepryl, precis som mobiltelefonen. Idag räcker det inte att göra en spelare med mycket minne, bra ljudkvalité och stort lagringsutrymme. För att nå ut till den stora massan måste spelaren även vara estetisk tilltalande.
InledningEtt av de företag som enligt många har lyckats bäst med detta är Jens Of Sweden. Trots att de inte tillverkar sina spelare helt och hållet själva så har de lyckats att hålla estetiken på topp i alla sina modeller, och detta har lönat sig. De har inte funnits speciellt länge på den svenska marknaden men har idag en betydande marknadsandel. Ett annat svensk företag som börjat med samma affärsidé, eleganta MP3-spelare, är Krinor. De har precis lanserat sin första spelare, Monolith MX-7010, på den svenska marknaden och vid en första anblick ser den ut att vara en fullträff. Men hur bra är den egentligen och hur står den mot sin största konkurrent, Jens Of Swedens spelare? Detta och mycket mera skall vi idag ta reda på, så läs vidare!
I tabellen nedan hittar ni en sammanställning av spelarens specifikationer.
| Storlek | 78,0 x 39,0 x 15,0 mm (LxBxH) |
| Vikt | 65 g (batteri inkluderat) |
| Lagringskapacitet | 256 MB och 512 MB |
| Stöd för | MP3 och WMA |
| Batteri | Inbyggt, 690 mAh |
| Batteritid | Cirka 19 timmar |
| Överföring | USB 1.1 |
| Upplösning på skärmen | 96 x 64-pixlar |
| Uteffekt | 13 mW + 13 mW (vänster- respektive högerkanal). |
| Övrigt | Borstat aluminiumhölje, diktafon, stöd för spellistor, alarm, tidtagare, ljudingång, OLED-display med två färger. |
| Pris | Cirka 2195 och 2795 (256 respektive 512 MB) med moms. |
Spelaren är relativt stor och tung om man jämför med dess konkurrenter. Till exempel har Jens Of Sweden MP-130 måtten 79,5 x 31,0 x 14,8 mm och väger 43g vilket båda är betydligt nättare än hos Monolith MX-7010. Det är främst på bredden som skillnaden i storlek skiljer, men den är trots allt inte så pass stor så den blir jobbig att ha med sig. Skillnaden i vikt beror troligen på att MP-130 är gjord i plast medan MX-7010 är gjord i 1,55 mm-tjockt aluminium.
 |
Monolith MX-7010 använder sig av en relativt ny skärmtyp, OLED (Organic Light Emitting Display). Den största skillnaden på den här skärmen mot de som vanligtvis brukar återfinnas på andra enheter är att den inte enbart är begränsad till en färg, utan faktiskt klarar av att visa två stycken. Tyvärr är dessa låsta så att man inte kan blanda färgerna fritt över skärmens yta. Den översta fjärdedelen av skärmen är orange, och resterande har en blå-grön nyans. Detta är dock inget större problem, utan menyer och liknande är upplagt så det fungerar mycket bra. Den första spelare som använde en sådan här skärm hos oss var JOS MP-130, och att fler tillverkare nu börjar använda den är troligen ett tecken på att den var lyckad. Det intressanta är att både MP-130 och MX-7010 har exakt samma färgnyanser på skärmen, orange och blå-grön, så frågan är om dessa är någon form av standard hos dem som tillverkar displayerna. Dock är de två displayerna inte helt identiska, upplösningen och den fysiska storleken skiljer sig en hel del åt, och även ljusstyrkan. Vi tycker att MX-7010 har betydigt högre kontrast och den känns inte lika ljussvag som MP-130.
Alarmet gör att man kan vakna till sin favoritmusik enligt den medföljande dokumentationen. Men detta förutsätter dock att man har ett par hörsnäckor eller hörlurar på sig när man sover vilket kanske inte är speciellt skönt. Ett annat alternativ är att koppla in ett par externa högtalare, men då blir det helt plötsligt betydligt mer komplicerat. Alarmfunktionen är för de flesta med andra ord totalt värdelös. Ytterligare en funktion som inte heller känns speciellt genomtänkt är tidtagaren. Vi har länge efterfrågat en sådan på MP3-spelare vilket är mycket användbart när man till exempel använder spelare vid en joggingrunda och man vill veta hur lång tid man har sprungit. Men man kan inte spela upp musik samtidigt som man använder sig av tidtagaren, alltså är även den här funktionen totalt värdelös!
En annan nyhet är att man kan importera egna bilder och animationer för att använde dem som skärmsläckare och liknande. Men här ställer färgbegränsningen till med en del problem, det är svårt att åstadkomma något riktigt snyggt med de begränsningar som skärmen ger. Men lägger man ner en del tid och energi på det hela kan man faktiskt få fram något vettigt, även om det känns ganska onödigt att ha dessa på spelaren över huvud taget.
Vi har gnällt på det tidigare när vi testat MP3-spelare och vi gör det igen, var är USB2-stödet? Detta hade i teorin kunnat öka överföringen till spelaren från datorn, vilket hade minskat väntetiden. Den troliga orsaken till att man valt att inte lägga till stöd för det är att minneskretsarna i spelaren helt enkelt inte klarar av att skyffla data snabbare än vad det vanliga USB-gränssnittet klarar, vilket gör att USB2-stöd blir totalt onödigt. Att flytta över 256 MB musik som det är nu tar runt fem minuter, vilket är helt klart överkomligt, även om det inte är någon racerfart vi pratar om.
Ytterligare en sak som några säkerligen kommer att sakna är stöd för Ogg Vorbis-formatet. Vi ser dock inte detta som något större problem.
| Nästa sida » |
Utskriftsvänligare version
Diskutera denna recensionen i vårt forum!