Albatron KM18G Pro Inledning Specifikationer I förpackningen Layout & integrerade funktioner BIOS, stabilitet & överklockning Testsystem & drivrutiner Prestandatester: grafikkortet Prestandatester: generella Slutsats

Tack till Albatron som gjorde denna recension möjlig.

Inledning

Den produkt från Albatron vi nu ska ta en titt på heter KM18G Pro och är ett socket A-moderkort som baseras på NVIDIAs nForce2-chipset. Något som är speciellt och ovanligt med detta moderkort är att tillverkaren valt att använda sig av IGP-varianten av nForce2 med integrerat grafikkort, samt att man valt att tillverka moderkortet i det mindre microATX-formatet. Dessa två saker kan göra detta moderkort till ett bra val då man vill bygga en till dimensionerna liten dator där man inte har extrema krav på grafikprestandan, men ändå vill ha möjlighet att i övrigt göra datorn kraftfull.

Specifikationer

Låt oss inleda vår analys av denna produkt med att titta på dess specifikationer.
 

Storlek	24,4 x 24,4 cm (H x B)
Processorstöd	Upp till Athlon XP 3000+ (333 MHz busshastighet)
Nordbrygga	NVIDIA nForce2 IGP
Sydbrygga	NVIDIA nForce2 MCP
AGP-stöd	AGP 8X (bakåtkompatibelt med AGP 4X)
PCI-platser	3 stycken
Minnesplatser	3 stycken
Minnesstandard	DDR200/266/333/400
Maximal minneskapacitet	3 GB (2 GB om dubbla kanaler används)
IDE-standard	ATA/133
IDE-kontakter	2 stycken
USB-portar	4 stycken (2 via extrapanel)
USB-standard	2.0
Lediga fläktuttag (3-pin)	2 stycken
Grafik	NVIDIA GeForce 4 MX
Grafikminne	Delas med internminnet, valbart mellan 8 och 128 MB.
Ljud	Realtek ALC650
Nätverk	NVIDIA MCP 10/100
RAID	Saknas
Serial ATA	Saknas
FireWire (IEEE1394)	Saknas
PCB-revision	2.0
BIOS-revision	R1.00

Tillverkaren har gjort ett ganska tveksamt val gällande sydbryggan: de har valt den billigare MCP-bryggan istället för den mer avancerade MCP-T. Den väsentliga skillnaden mellan dessa är att MCP inte har integrerat stöd för NVIDIAs utmärkta Soundstorm-ljudsystem. En annan skillnad är att MCP inte har integrerat stöd för dubbla nätverkskontrollers. Kortet finns dock i en dyrare variant som heter KM18G Pro II istället för bara KM18G Pro. Skillnaderna är att Pro II levereras med FireWire-stöd med hjälp av en krets från Texas Instruments, samt är utrustad med just den dyrare MCP-T-nordbryggan.

Valet att använda nordbryggan med inbyggt grafikkort och samtidigt anpassa kortet för microATX-standarden gör att kortet (oavsett variant) hursomhelst kan vara ett bra val för de som vill bygga en liten och billig dator och klarar sig utan extrem grafikprestanda. Att dra några sådana slutsatser får dock av naturliga skäl vänta till slutet av denna recension.

Albatron ger tre års garanti på alla sina moderkort, vilket är ovanligt bland moderkortstillverkare. Den normala garantitiden brukar ligga på runt ett år. Att garantitiden är så lång är mycket trevligt, inte minst med tanke på att moderkort tveklöst hör till de komponenter som oftast går sönder i en PC.

I förpackningen

När vi öppnade förpackningen fann vi, förutom moderkortet självt, följande:

• En IDE-kabel.

• En floppy-kabel.

• En bakpanel med två USB-portar.

• En bakpanel med två TV-utgångar (S-Video + Koax).

• En manual (och ett kort tillägg till denna).

• En CD-skiva.

Gällande de medföljande artiklarna så är det främst två saker som förbryllade oss. För det första har man valt att endast skicka med en IDE-kabel vilket är tämligen snålt. Tyvärr är detta inte ovanligt, ändock är det tråkigt att en så respektabel tillverkare endast skickar med en enda IDE-kabel. Att skicka med en till hade troligtvis inte kostat många ören och hade säkerligen tillfredställt många av kundernas kabelbehov. För det andra så medföljer ingen form av kabel för TV-utgångarna. Att skicka med en sådan hade troligen inte heller varit någon ekonomisk belastning för tillverkaren, och det känns både tråkigt och beklagligt att kablar för den medföljande TV-utgången inte medföljer.

Den medföljande manualen är skriven på både engelska och mandarin, och tar upp det mest väsentliga gällande anslutningarna, specifikationerna, BIOS-inställningarna och andra väsentligheter. Ska vi ge dokumentationen ett omdöme så är den helt klart godkänd, dock hade det varit trevligt med lite mer ingående information om många av de mer avancerade inställningarna. En van användare behöver troligtvis inte manualen, men för de mindre erfarna hade detta onekligen varit trevligt.

En CD-skiva följer även med moderkortet. På denna skiva fann vi, förutom det självklara såsom drivrutiner och dylikt, följande:

• PC-cillin 2002 Antivirus: Ett enkelt men effektivt program för att, som namnet antyder, hålla systemet rent från program med onda avsikter.
   
• Adobe Acrobat Reader 5.1: Vad detta program används till är troligtvis bekant för de flesta. Om någon mot förmodan inte skulle känna till programmets användningsområde så kan vi berätta att det används för att läsa dokument sparade i det populära PDF-formatet.

Ett tämligen spartanskt mjukvarupaket, dock är mjukvaran knappast det första man tittar på när man väljer moderkort. Det hade självklart varit trevligt med lite mer licenserad mjukvara, men samtidigt påverkar inte mjukvarupaketet vårt slutomdöme om moderkortet särskilt mycket, helt enkelt eftersom de flesta användare inte brukar fästa någon stor vikt vid den medföljande mjukvaran.

Layout & integrerade funktioner

Eftersom moderkortet är riktat till bland annat datorentusiaster och hemmabyggare så har även Albatron hoppat på trenden med färgglada moderkort, naturligtvis i tron att det ska locka till sig mer köpare. Själva kretskortet är i grunden blått, medan minnesplatserna blivit gröna och lila. AGP-platsen har gjorts blå, och IDE-kontakterna har fått bli röda respektive vita. I övrigt avviker inte färgerna på de andra delarna.

Om vi tittar på specifika detaljer i layouten kan vi börja med ATX-kontakten, som i detta fall inte alls är särskilt bra placerad. Dess placering gör att man i de flesta fall kommer blir tvingad att dra den tjocka ATX-kabeln förbi sin processorkylare. Man kommer således sannolikt att försämra kylningen en del på grund av att man helt enkelt hindrar luftflödet genom kylflänsen. Även det generella luftflödet i chassit riskerar att försämras. En bättre placering hade helt klart varit mellan sockeln och minnena, eller till höger om minnesplatserna. Tyvärr är det vanligt att moderkortstillverkare placerar ATX-kontakten vid detta område på moderkortet, troligtvis av designskäl. I och med att det finns moderkort som inte är särskilt stora, där tillverkaren gjort en bättre placering av kontakten, så kan vi inte direkt försvara tillverkarens ickeoptimala placering genom att skylla på moderkortets knappa dimensioner.

De tre minnesplatserna är dock välplacerade, och i och med att dessa är placerade på ett lagom avstånd från sockeln så förefaller risken för att en kylare inte går att montera med minnen i minnesplatserna vara liten, i varje fall med normalstora kylare. IDE- och floppykontakterna känns också de välplacerade, även om det möjligtvis hade varit trevligt att ha IDE-kontakterna överst eftersom floppy-kontakten knappt används längre.

Om vi tittar på AGP-platsen så är den, med allt vad det innebär, belägen på sin vanliga plats. Följden av att tillverkaren inte valt att flytta ner den är att det inte går att montera minnen om det sitter ett normalstort AGP-kort monterat. Detta bedömmer vi dock inte lika hårt som vanligt, dels beroende på att kortet faktiskt är ett microATX-kort, samt att det har ett integrerat grafikkort, vilket innebär att alla faktiskt inte kommer använda sig av ett vanligt grafikkort. Hade man flyttat ner AGP-platsen hade man dessutom gått miste om en av de tre PCI-platserna. Allt detta gör att man förstår att tillverkaren fått kompromissa lite.

AGP-platsen är för övrigt försedd med ett så kallad AGP-lås, för att se till att grafikkortet inte hoppar ur sin plats eller flyttar sig några millimeter vid till exempel transporter. Med tanke på att ledarna sitter väldigt tätt på AGP-kontakten så är det mycket viktigt att grafikkortet sitter perfekt, och AGP-låset hjälper till med detta.

AGP-lås är något som finns på de allra flesta moderkort idag. Idén blev verklighet för några år sedan efter påtryckningar från OEM-byggare, som hade tröttnat på köpare som fraktat hem sina datorer och sedan fått frakta tillbaka dem i tron att dem var defekta. I själva verket var det i de flesta fall så att grafikkortet hade flyttat sig några milimeter under frakten, och således inte fick ordentlig kontakt med alla ledare i AGP-platsen. Albatron har valt en egen konstruktion av sitt AGP-lås som vi faktiskt inte sett på några andra moderkort, men låset fungerade utmärkt och var lättanvänt.

Området precis runt processorsockeln är rensat från komponenter som kan hindra montering av en stor processorkylare, och även stora utrymmeskrävande kylare bör gå att montera utan några problem. Tillverkaren har dock valt att inte förse kortet med de fyra monteringshål som tidigare var en del av AMDs rekommendationer för socket A-moderkort. Det finns idag en del kylare på marknaden som utnyttjar och kräver dessa. Ändock känns det svårt att anmärka särskilt hårt på detta då man troligtvis inte behöver någon tung och högpresterande kylare i ett system byggt runt detta moderkort, eftersom det varken är lämpat eller anpassat för överklockare. Har man dock idéer om en stor passiv kylare eller dylikt så hade det naturligtvis varit trevligt om dessa hål fanns tillgängliga, men som sagt så kommer detta troligtvis inte vara något bekymmer för de allra flesta användare.

För att mäta processorns temperatur sitter det en temperatursensor monterad i sockeln. Anledningen till att tillverkaren inte valt att utnyttja den temperatursensor som finns inbyggd i alla Athlon XP-processorer är troligen därför att denna tenderar att bete sig underligt i vissa lägen. Moderkortet läser dock enligt uppgift av temperaturen från processorns interna diod hela tiden, och bryter strömmen om processorn plötsligt skulle bli överhettad. Detta innebär att processorn troligtvis inte tar skada vid direkt överhettning, till exempel om processorkylare skulle vara felaktigt monterad.

Strömförsörjningen är inte särskilt påkostad, men eftersom moderkortet inte direkt är avsett för överklockning så innebär detta inget problem i praktiken. Den numera ganska vanliga ATX12V-kontakten lyser lite med sin frånvaro, men inte heller denna är direkt nödvändig om man inte ska överklocka.

Som kylare till nordbryggan har tillverkaren valt en ganska kraftfull kylare som består av en normalstor aluminiumkylfläns kombinerad med en 40 mm-fläkt. Det kan tyckas konstigt att man inte väljer att kyla nordbryggan passivt eftersom moderkortet inte är avsett för överklockning, men anledningen är helt enkelt att IGP-varianten av nForce2 kräver aktiv kylning på grund av det integrerade grafikkortet. Fläkten höll hursomhelst inte en särskilt hög ljudnivå, men det ganska högfrekventa ljudet från den kan uppfattas som störande i mycket tysta system.

När vi tog bort kylaren noterade vi att tillverkaren valt att använda en så kallad "Thermal Pad" som värmeledare mellan nordbryggan och kylflänsen. En "Thermal Pad" kan liknas vid en kudde med värmeledande material, som smälter då den värms upp. Alternativet till en "Thermal Pad" är vanlig kylpasta, och det hade helt klart varit ett bättre alternativ. Ett lagom tjockt lager hederlig kylpasta hade med all sannolikhet kunnat överföra värmen bättre, och hade troligen inte kostat något extra för tillverkaren. En smärre miss som simpelt skulle kunna åtgärdats med lite tankekraft från tillverkarens sida.

I/O-portarna på moderkortet följer helt standardlayouten, och någon så kallad I/O-plåt medföljer således inte. Här finns det mesta man kan önska sig och vi fann inga direkta överraskningar, förutom att en av de seriella portarna ersatts med en vanlig VGA-anslutning (D-SUB). En extraplåt med två USB-portar medföljer, vilket gör det totala antalet till fyra. Detta bör räcka för de allra flesta användare, men personligen hade jag gärna sett att man gått ifrån standardlayouten och ersatt den seriella porten med två extra USB-portar.

En extraplåt med TV-utgångar medföljer även. Två kontakter finns på denna: en av S-Video-typ, och en vanlig koaxanslutning. Bildkvalitén då TV-utgången användes var helt klart godkänd.

Likt de flesta moderkort idag har detta moderkort en integrerad ljudkrets, närmare bestämt den mycket vanliga kretsen ALC650 från Realtek. Denna krets stöder bland annat sexkanaligt ljud. Tyvärr finns finns det inga separata ljudutgångar om man använder sexkanaligt ljud; signalerna skickas istället ut via ingångarna då surroundljudet aktiveras, och man kan således inte använda någon av ingångarna för exempelvis en mikrofon. Detta är naturligtvis tråkigt, speciellt med tanke på att många spelare vill använda både sexkanaligt ljud samt mikrofon samtidigt för att kunna tala med sina medspelare. En mycket enkel lösning på problemet hade varit att skicka med separata utgångar för center/subwoofer- samt bakhögtalarna, och vi har svårt att förstå tillverkarens val att inte skicka med några sådana kontakter. Detta åsido så håller dock ljudkretsen på detta moderkort hög kvalité, även om den naturligtvis inte kan konkurrera med dyrare lösa ljudkort vad gäller funktioner och ljudkvalité.

De inbyggda nätverksfunktionerna står sydbryggan för, vilket är ett tämligen bra val. Att använda sig av sydbryggan hos nForce2 har i tester visat sig ge både låg processorbelastning och goda resultat i överföringstester. Kretsen stöder hursomhelst 10/100 Mbit samt full duplex, och fungerade klanderfritt under vår testperiod.

En sak som dock gjorde oss rejält besvikna var upptäckten att BIOS-kretsen var fastlödd på moderkortet. Detta kan få katastrofala följder om BIOS:et av någon anledning skulle bli förstört, till exempel till följd av ett virus eller en "felflashning". Eftersom moderkortet saknar funktioner för att återställa BIOS:et till dess ursprungliga form, till exempel så kallat "Dual BIOS" eller någon annan form av lösning, så kan detta innebära att man helt enkelt inte kan använda moderkortet om BIOS:et skulle bli förstört. Hade BIOS-kretsen varit monterad i en sockel hade det varit teoretiskt möjligt att avlägsna denna och programmera om den hos exempelvis en lokal datorbutik. Valet att varken förse kortet med någon form av återställningsfunktion, eller montera själva kretsen i en sockel ställer vi oss mycket tveksamma till. Att i varje fall placera kretsen i en sockel hade med all sannolikhet inte kostat mer än några ören, och man hade i varje fall delvis kunnat reducera den sedvanliga oron vid eventuell omprogrammering av BIOS. Värt är nämnas är dock att det naturligtvis går att löda bort kretsen och programmera om den, men detta kräver både kunskap och erfarenhet utöver det normala och är dessutom riskabelt.

Ska vi sammanfatta layouten så finns det först och främst en brist som troligtvis beror på att moderkortet är tillverkat i microATX-formatet: DIMM-platserna är placerade för nära AGP-platsen, och minnen går således inte att montera med ett AGP-kort monterat. Detta är dock inte en särskilt stor nackdel; trots allt så monterar normalanvändaren inte minnen särskilt ofta. Om vi istället går in på lite mer väsentliga nackdelar så hittar vi ATX-kontaktens placering, att hål saknas runt sockeln, att det inte finns separata utgångar då sexkanaligt ljud används och sist men inte minst att BIOS-kretsen är fastlödd och inte monterad i en sockel. Hur man värderar dessa nackdelar och om de verkligen har någon betydelse är naturligtvis upp till var och en, men vi anser att många av nackdelarna med layouten enkelt skulle kunnat avhjälpts om tillverkaren skulle lagt ner lite mer tankekraft på layouten. Om vi kontrar med lite positiva saker så är både IDE- och floppy-anslutningarna välplacerade, och det finns trots allt plats för stora kylare som inte använder sig av de fyra monteringshålen.

BIOS, stabilitet & överklockning

Gällande minnesinställningar, strömsparuinställningar och dylikt så går det mesta att ställa in, och det var inget som vi direkt saknade eller något som hörde till det onormala. I och med att det integrerade grafikkortet inte har något eget minne så kan man dock välja en viss mängd av internminnet som ska tilldelas det integrerade grafikkortet. Denna inställning går att välja mellan 8 och 128 MB.

Efter febrilt letande i BIOS fick vi dock, till vår stora förvåning, konstatera att moderkortet nästan helt saknar överklockningsfuktioner. Möjligheten att ändra busshastigheten upp till 200/400 MHz i 1 MHz-steg finns, men eftersom inga möjligheter att ändra varken processorspänning, minnesspänning eller multiplier finns så innebär detta att man inte kan överklocka särskilt bra med moderkortet. Med vår testprocessor, en Athlon XP 2500+, lyckades vi höja busshastigheten till 185 MHz utan att systemet blev instabilt. Troligtvis klarar moderkortet av högre busshastigheter med tanke på att det är nForce2-baserat. Samma processor i ett annat moderkort nådde precis samma busshastighet (om inte spänningen ökades), vilket gör antagandet om att det var processorn som hindrade en högre busshastighet troligt. Möjlighet att ändra förhållandet mellan busshastighet och minneshastighet finns emellertid, likaså goda möjligheter till att anpassa minnesinställningarna efter eget tycke.

Är du intresserad av att veta exakt vilka inställningar som går att göra i BIOS:et rekommenderar vi dig att ta en titt på i moderkortets manual, som finns för nerladdning här.

Skulle man ha valt sådana BIOS-inställningar att man inte får bild på skärmen, och således inte har möjlighet att rätta till inställningarna, så är man tyvärr tvingad att nollställa CMOS (det minne där alla BIOS-inställningar lagras). Detta görs enklas genom att, när datorn är avstängd och moderkortet inte har ström, flytta en bygel och kortsluta ett par pinnar under några sekunder. Detta medför dock att man måste öppna sitt chassi, och det hade naturligtvis varit smidigare med någon form av nollställning som inte involverar fysiskt arbete. En del moderkorts BIOS ignorerar de valda BIOS-inställningarna om en viss knapp trycks ner under uppstart, och en sådan lösning hade varit perfekt på detta moderkort. Troligen går en sådan funktion att implentera i BIOS, och vi kan inte annat än hoppas att tillverkaren väljer att göra det i en framtida BIOS-uppdatering. I och med att moderkortet knappt har några överklockningsfunktioner känns inte avsaknaden av detta som något allvarligt, men det hade helt klart varit trevligt om moderkortet haft någon form av lösning för att komma runt detta problem.

Moderkortets stabilitet var mycket hög och vi hade inga som helst problem med att datorn hängde sig eller liknande även fast vi körde 3DMark03, som belastar datorn mycket hårt, flera dagar i sträck. Detta är något man givetvis ska förvänta sig och kräva från ett moderkort, men som givetvis är viktigt att testa. Många moderkort brukar ha stabilitetsproblem och/eller prestandaproblem då man har minnen monterade i samtliga minnesplatser. Vi provade att montera tre stycken enkelsidiga 256 MB PC3200 DDR-SDRAM-minnen på moderkortet med framgång, moderkortet var lika stabilt som med en modul monterad och vi kunde inte uppmäta någon nämnvärd prestandaförsämring.

Ska vi sammanfatta det hela så finns det mesta man kan önska sig i BIOS, förutom en rad överklockningsfunktioner som lyser med sin frånvaro. Väsentligheten i avsaknaden av dessa funktioner kan naturligtvis diskuteras med tanke på att moderkortet har integrerat grafikkort och är av microATX-storlek och således inte direkt är tänkt att sitta i system som ska överklockas, men det hade trots allt varit trevligt med i alla fall de fundamentala överklockningsfunktionerna. Något som vi också saknar är en form av återställningsfunktion då man valt inställningar som gör att man inte kan starta datorn. I övrigt så är BIOS:et i vår mening både välorganiserat och lättnavigerat.

Testsystem & drivrutiner

Processor: AMD Athlon XP 2500+ (1833 MHz)
Moderkort: Albatron KM18G Pro (BIOS: R1.00) och Abit NF7-S 2.0 (BIOS: 1.4)
Minnen: 2 stycken TwinMOS 256MB PC3200 CL2.5
Grafikkort: Albatron GeForce 4 Ti4200 128 MB@300/700 (250/500 under grafiktesterna)
Hårddisk: Seagate 7200.7 120 GB 8MB
Nätaggregat: Thermaltake Silent PurePower 480W PFC
Minnesinställningar: 2,5-3-3-8-2T ("By SPD")
Ljudet var avaktiverat under samtliga tester.

Operativsystem: Windows 2000 Professional SP3 + alla tillgängliga uppdateringar
Grafikkortsdrivrtuiner: Detonator 44.03
Chipset-drivrutiner: nForce UDP 2.03

Alla tester kördes tre gånger, och sedan togs medelvärden fram.

Prestandatester: grafikkortet

Vi börjar med att titta på prestandan i benchmarkingprogrammet 3DMark2001 SE (build 330). Siffrorna anger antal poäng, och högre värden ses som bättre sådana.

Här ser vi direkt att det integrerade grafikkortet inte kan konkurrera med ett GeForce 4 Ti4200-baserat kort, men prestandan är inte fy skam med tanke på hur integrerade grafikkort brukar prestera.

Vi går vidare och tittar på prestandan i den nya versionen av programmet, 3DMark03 (build 330). Siffrorna anger antal poäng, och högre värden ses som bättre sådana.

Här ser vi en dramatisk prestandaskillnad, dock ska man ta i beaktning att denna skillnad till viss del beror på att det integrerade grafikkortet endast kunde köra ett av de fyra grafiktesterna, medan det andra grafikkortet kunde köra tre av de fyra testerna (vilket beror på att det integrerade grafikkortet saknar fullt stöd för DirectX 8). Det går således inte att dra några säkra eller rimliga slutsatser utifrån poängen i detta program.

Vi fortsätter och tittar på prestandan i Quake III Arena. Demo001-sekvensen kördes, och High Quality-inställningar användes. Poängen anger antal bilder/sekund, och högre värden ses som bättre sådana.

Här ser vi återigen att det integrerade grafikkortet presterar lite drygt 40 % av vad det GeForce 4 Ti4200-baserade kortet presterar. Vi ser också att det integrerade kortet får betydligt sämre resultat då upplösningen höjs. Det Ti4200-baserade grafikkortet presterar visserligen också sämre då upplösningen höjs, men inte i lika stor grad eftersom minnesbandbredden inte är lika begränsande hos detta kort som hos det integrerade.

Nästa program vi testar prestandan med är demoversionen av Unreal Torunament 2003. Vi använde oss av siffrorna från Flyby-testet. Poängen anger antal bilder/sekund, och även här ses högre värden som bättre sådana.

Även här ser vi ungefär samma tendenser: de integrerade grafikkortet presterar ungefär 40 % av vad det GeForce 4 Ti4200-baserade gör, och vi ser en större prestandaförsämring vid ökning av upplösningen då vi använder det integrerade grafikkortet.

Ska vi sammanfatta det integrerade grafikkortets prestanda så presterar det ungefär 30-45 % av vad det GeForce 4 Ti4200-baserade kortet gör. Om man anser att detta är acceptabla prestanda eller inte är naturligtvis upp till var och en att avgöra, men för att vara en integrerad grafikkrets så är inte prestandasiffrorna dåliga, snarare godkända med beröm om vi ska tala i betygstermer :-).

Prestandatester: generella

Vi börjar med att titta på den exakta busshastigheten, eftersom denna tenderar att inte hamna exakt på 166,666 / 333,333 MHz. Mellan vissa moderkort finns det ganska stora skillnader, och dessa skillnader är väsentliga att känna till när man drar slutsatser om prestandaskillnader moderkorten emellan. För att titta på den exakta busshastigheten använde vi oss av WCPUID 3.1a.

Här ser vi att Albatron-kortet har en lägre frekvens än Abit-kortet vid standardbusshastigheten för vår testprocessor. Skillnaden är på lite drygt en halv procent, med andra ord är det ingen direkt enorm skillnad. Skillnaden kan emellertid hjälpa oss att förklara prestandaskillnader mellan moderkorten.

Vi börjar med att ta en titt på den teoretiska minnesbandbredden med hjälp av det mycket kända testprogrammet SiSoftware Sandra 2003 (2003.3.9.44). Detta program mäter hur moderkortet klarar av hantera olika typer av uppgifter, och är ett bra verktyg för att ställa moderkort mot varandra. Sifforna anger MB/s och högre värden ses som bättre sådana.

Här ser vi att båda korten presterar ungefär lika bra. Albatron-kortet presterar något sämre, men förklaringen till detta ligger sannolikt i skillnaden i klockfrekvens.

Vi fortsätter och tittar på hur korten presterar i PCMark2002. PCMark2002 är liksom Sandra ett program som testar hur datorn hanterar vissa specifika uppgifter. Vi har givetvis även här valt att titta på minnesbandbredden, eftersom det är det ända som egentligen skiljer moderkorten åt i program som dessa. Siffrorna anger antal poäng, och högre värden tolkar vi även här som bättre.

Här ser vi tydligt att Albatron-kortet presterar i princip lika bra som Abit-kortet, som absolut är ett högpresterande nForce2-kort.

Vi har även precis som vanligt testat moderkorten i benchmarkprogrammet 3DMark2001 SE (build 330). Vi har valt att inte använda den nya versionen av detta program, eftersom det har så höga krav på grafikkortet att det blir svårt att urskilja några prestandaskillnader mellan moderkorten med det grafikkort vi hade tillgång till. Siffrorna i diagrammet anger antal poäng och högre värden ses som bättre.

Även här ser vi i princip samma tendenser: korten presterar i princip identiskt, och den skillnad som finns mellan korten kan nästan fullständigt förklaras med skillnaden i klockfrekvens.

Vi har som vanligt även tittat på prestandan i Quake III Arena. Demo001-sekvensen kördes, och High Quality-inställningar användes. Siffrorna anger antal bilder/sekund och högre värden ses som bättre.

Här ser vi en skillnad på runt 1,5 %. Denna skillnad kan endast delvis förklaras med skillnaden i klockfrekvens, men prestandaskillnaden torde vara för liten för att märka den i praktiken.

Vi går vidare och tar en titt på hur korten presterar i demoversionen av Unreal Tournament 2003. Vi har använt oss av det så kallade flyby-testet. Siffrorna anger antal bilder/sekund och högre värden ses som bättre sådana.

Inte heller här ser vi någon nämnvärd prestandaskillnad mellan korten.

Vi har slutligen valt att undersöka hårddiskprestandan, eftersom denna kan skilja mellan olika moderkort. För att göra detta har vi använt oss av två i benchmarkingprogrammet HD-Tach 2.61.

Vi börjar med att ta en titt på överföringshastigheten. Siffrorna anger antal MB/s och högre värden ses som bättre sådana.

Här ser vi ingen nämnvärda skillnader, och de skillnader som finns ligger helt inom de felmarginaler som är normala vid hårddisktester.

Vi går vidare och tar en titt på processorbelastningen när hårddisken används hårt. Siffrorna anger antal procent, och lägre värden ses som bättre sådana.

Inte heller här ser vi någon nämnvärd skillnad. Skillnaden på en procentenhet är knappast en skillnad som märks i praktiken.

Ska vi sammanfatta prestandan så är den helt klart bra, och i klass med den prestanda som Abits nForce2-kort erbjuder. Det integrerade grafikkortet presterar naturligtvis inte lika bra som ett modernt löst grafikkort, men för att vara ett integrerat grafikkort så är prestandan helt klart godkänd.

Slutsats

Lägger man inte särskilt stor vikt vid dessa nackdelar så kan detta moderkort dock vara ett bra val. Ett exempel då detta moderkort kan vara ett trevligt val är om man vill bygga en till dimensionerna liten dator där man inte har alltför höga krav på grafikprestanda, men ändå vill ha en kraftfull dator i övrigt, och dessutom vill kunna komma tämligen billigt undan.