Gigabyte GA-8KNXP Rev. 2

Inledning
Specifikationer
I förpackningen
Layout & integrerade funktioner
BIOS, stabilitet & överklockning
Prestandatester
Slutsats

Tack till Gigabyte som gjorde denna recension möjlig.


23/01-03 | Niclas Alfinson | nizenco(at)64bits.se

Inledning

Intels nästa processor, Prescott, lanseras snart och det har en längre tid diskuterats på Internet vilka moderkort som kommer att gå att använda och vilka som inte kommer att vara kompatibla. Många moderkortstillverkare har sagt att just deras moderkort kommer fungera tillsammans med Prescott för att i nästa stund ta tillbaka sitt uttalande. För att helt säkert veta vilka av alla de moderkort ute på marknaden som kommer att gå att använda får vi nog helt enkelt ta och vänta till den andra februari i år då Prescott släpps. Det finns dock en del undantag, ett av dem är Gigabyte GA-8KNXP Rev. 2 som garanterat skall gå att använda tillsammans med en Prescott-processor. Gigabyte har till och med gått ut med en lista och beskrivit exakt vilka moderkort, som stödjer Prescott vilket underlättar mycket för konsumenterna.

Gigabyte har utvecklats mycket de senare åren, från att ha varit ett företag som enbart inriktat sig på OEM-marknaden till att tillverka entusiastkort med många lyckade funktioner såsom DPS (dual power system), dubbla BIOS-kretsar, RAID och mycket mera.

Kortet vi idag skall utvärdera är naturligtvis ett Gigabyte GA-8KNXP Rev. 2. Vad mer är speciellt med detta kort förutom Prescott-stödet?

Specifikationer

Här under kommer en tabell med specifikationerna för moderkortet:

Processorstöd Sockel 478-baserade, Northwood och Prescott, med 400-, 533- och 800 MHz-buss.
Nordbrygga Intel 875P.
Sydbrygga Intel ICH5-R.
Revisionsnummer 2.0.
BIOS-version FG.
PCI-platser 5 stycken.
AGP-platsen AGP PRO 8X (bakåtkompatibel med AGP 4X).
Minnesplatser 6 stycken.
Minnesstandard Dual Channel DDR200/266/333/400.
Maximal minneskapacitet 4 GB.
IDE-standard 2 stycken ATA-100-kanaler.
USB-portar 4 stycken.
USB-standard 1.1/2.0
Max antal USB-portar 8 stycken.
Ljud 6-kanalsljud (Realtek ALC658).
Nätverk Intel CSA Gigabit LAN.
Serial ATA (SATA) 4 stycken SATA-150-portar, (Intel ICH5-R).
RAID Ja, RAID 0 och RAID 1.
Övrigt IDE-RAID, dubbla BIOS-kretsar, DPS2.

Det mest intressanta med det här moderkortets specifikationer är det uttalade stödet för Prescott, de sex minnesplatserna och de dubbla BIOS-kretsarna. En annan intressant sak är DPS2. Detta är ett extrakort man monterar på moderkortet och genom det får stabilare strömöverföring till alla moderkortets delar. Om det verkligen fungerar är svårt att säga, men jag tror inte Gigabyte skulle utrusta sina kort med något som inte fungerar över huvud taget.

De dubbla BIOS-kretsarna är en mycket intressant funktion. Man har helt enkelt monterat två BIOS-kretsar på moderkortet och satt det ena som backup. Blir huvudkretsen defekt av någon anledning kommer den andra kretsen ta över och man har fortfarande ett fungerande moderkort. Man behöver alltså aldrig mer vara orolig när man omprogrammerar sitt BIOS!

I förpackningen

Det första som man lägger märke till när moderkortet levererats är att lådan är mycket tung, den väger nästan dubbel så mycket som ett vanligt moderkort gör vid leverans. När man sedan öppnar paketet förstår man varför det är så tungt, alla tillbehören!

Det som återfinns inuti lådan förutom moderkortet är följande:

Det medföljer som sagt en hel mängd tillbehör och mängden kablar går knappast att klaga på. I vanliga fall brukar man på sin höjd få en ATA-kabel och två SATA-kablar, men det här moderkortet får man hela tre respektive fem stycken! Det enda som vi egentligen saknar är en diskett med drivrutiner till SATA-kretsarna. Anledningen till det är att man är tvungen att ha en sådan om man till exempel skall installera Windows av någon form på en SATA-hårddisk.

På CD-skivan hittar man förutom drivrutinerna en del gratisprogram men även Norton Internet Security 2003 vilket i sig kostar runt femhundralappen ute i affären. I programpaketet ingår både ett antivirusprogram och en brandvägg vilket vi tycker alla skall ha i dagens läge.

Alla de manualer som medföljer är av högsta kvalité och i princip allt man behöver veta går att hitta i dem. Något extra trevligt är att Gigabyte har valt att så noggrant beskriva funktionerna på de båda RAID-kretsarna. Så även om man aldrig har använt någon form av RAID innan bör det inte vara några problem att få det till att fungera i alla fall.

Layout & integrerade funktioner

När man packar upp moderkortet för första gången är det första man lägger märke till den mängd färger som återfinns på kontakterna, grönt, rött, lila, orange, svart, vitt, rött, gult med flera. Detta tillsammans med att själva kretskortet är blått gör inte bara att det ser trevligt ut, man ser också kontakterna mycket lättare. Så rent estetiskt finns det inget att klaga på.

Vi börjar med att granska moderkortets layout längst upp till vänster. Här uppe hittar vi som vanligt själva sockeln som processorn skall sitta i. På denna del av moderkortet hittar vi också kontakten som man monterar DPS2-enheten i. Tyvärr sitter ATX12V-kontakten precis mellan processorsockeln och DPS2-kontakten vilket gör att man måste dra dess kabel på ett ganska dumt sätt. Det hade varit betydligt bättre om denna kontakt satt uppe till höger som vi har sett på en del andra kort vi har testat. Men troligen sitter den på denna plats eftersom den här är nära tre väsentliga delar, processorn, grafikkortet och DPS2-enheten. Lite under allt detta sitter nordbryggan och på den en relativt stor kylfläns med en fläkt ovanpå. Men fläkten är väldigt tystgående och inget man stör sig på vid vanlig användning.

Går vi ett steg åt höger hittar vi de sex minnesplatserna och går vi ännu ett steg längre åt höger hittar vi två IDE-kontakter, en floppy-kontakt och ATX-kontakten, alla dessa kontakter återfinns allra längst ut på högersidan av moderkortet. Placeringen av dessa är väl inte mycket att orda om, de sitter bra där de gör och denna plats är också mer eller mindre standard att placera dem på.

I den nedre högra delen av moderkortet sitter en mängd kontakter och kretsar. Här hittar vi inte mindre än fyra SATA-portar, ytterligare två IDE-kontakter (som är kopplade till en RAID-krets), kretsar för alla RAID-funktioner, sydbryggan, kontakten för frontknapparna och frontdioderna, och mycket mera. Något intressant med kontakten för front-funktionerna är att den är färgkodad, det gör inkopplingen av dess små kablar betydligt enklare. Än så länge har vi bara sett denna funktion på Gigabyte-moderkort med det blir förhoppningsvis ändring på det inom kort.

Portar som återfinns bak på moderkortet är fyra stycken USB 2.0-portar, två stycken PS/2-portar, en nätverksingång, två COM-portar, en LPT-port och diverse ut- och ingångar tillhörande ljudkortet. Tyvärr är kanske antalet USB-portet något lågt, men eftersom Gigabyte skickar med en bakpanel med extra sådana bör de räcka till för alla ändamål.

De integrerade funktionerna såsom ljudkort och nätverkskort håller båda två tillräckligt hög kvalité för vanligt bruk. Nätverkskortet är till och med riktigt bra eftersom det använder Intels CSA-teknik vilket enkelt förklarat gör att nätverkstrafiken inte behöver ta en omväg utan kommer direkt dit den skall. Ljudkortet är inte lika bra, men det duger helt och hållet till vanlig användning såsom spelande och ljudlyssnande om man inte har exceptionellt höga krav. Den integrerade ATA-RAID-kretsen är lite udda, nu för tiden brukar moderkortstillverkarna enbart utrusta sina moderkort med RAID-kretsar till SATA-enheterna.

BIOS, stabilitet & överklockning

Precis som alla andra entusiastkort använder Gigabyte ett BIOS från Award till det här moderkortet. Så man känner igen sig direkt när man går in i BIOS:et för att ändra värden och andra inställningar. En sak som dock är lite udda är att många alternativ är dolda som standard, bland annat minnesinställningarna. För att få fram dem skall man trycka Ctrl+F1. Detta kan vara lite förvirrande för vissa, men det står klart och tydligt i manualen vad man skall göra för att få fram alla de avancerade inställningarna, problemet är bara att det inte är så många som läser manualen.

Den del man går in i för att överklocka sitt system kallar Gigabyte för ”Frequency/Voltage Control”. I denna del kan man ändra hastighet på minnet och processorn, ändra spänningen till samma delar och även AGP-platsen.

Systembussen går att ändra mellan 100 och 355 MHz i steg om 1 MHz vilket får anses vara standard. Förhållandet mellan minnets och processorns hastighet går att ställa in i tre lägen, 1:1, 3:2 och 5:4. Förändringen av spänningen till processorn går att ändra mellan 0,8375 och 1,75 V vilket får anses vara mer än tillräckligt. Den allra lägsta inställningarna tror jag inte många kommer att ha nytta av, men de finns i alla fall där. Minnesspänningen går att ställa in till max 2,8 V vilket idag är standard. Något högre inställningsmöjligheter hade å andra sidan inte skadat.

För övrigt är allt i detta BIOS standardmässigt, allt man förväntar sig hitta finns där, varken mer eller mindre.

Vad gäller stabiliteten så var den överlag god. Vi råkade aldrig ut för någon systemkrash över huvud taget under den tid vi utvärderade kortet, och något annat vore rent ut sagt varit riktigt dåligt! Något som vi dock hade problem med ett tag var att moderkortet hade vissa problem vid uppstarten. Om man startade om datorn hängde den sig när den letade efter IDE-enheterna. Man var då tvungen att stänga av datorn helt och sedan starta den igen för att man skulle kunna komma in i Windows. Det visade sig att problemet var vår hårddiskkonfiguration. Moderkortet gillade inte att vi hade två IBM 180 GXP-diskar kopplade till en och samma IDE-kanal. Så fort vi kopplade bort en av dem startade moderkortet utan problem. Det var dock inga problem att koppla en hårddisk och till exempel en CD-brännare på en och samma kanal, inte heller två CD-brännare på samma kanal ställde till problem. Vi tog upp detta problem med Gigabyte och testade mängder av olika BIOS-versioner med lyckades aldrig lösa problemet med just våra hårddiskar. Men vi testade med två andra hårddiskar på en och samma kanal och då fungerade det utan problem. Om felet ligger hos Gigabyte eller IBM (Hitachi) är svårt att säga, men det mest trolige är det förstnämnda eftersom vi testat mängder av moderkort utan problem med våra två hårddiskarna.

För att utvärdera överklockningspotentialen av detta moderkort använde vi oss en Intel Pentium 4 2,4 GHz med en busshastighet på 800 MHz, minnet var Corsair TWINX512-4000 och kylningen var Alpha PAL8942 med en 20 CFM-fläkt. PAT och HTT var aktiverat under alla stresstesterna och för att testa om systemet var stabilt körde vi 3D Mark 2001SE och Prime95 samtidigt i 24 timmar. Klarade systemet den här brutala behandlingen så klassades det som stabilt. Noteras bör att den processor vi använder inte klarar högre busshastighet är runt 260- 265 MHz vilket gör att den i princip är alltid processorn som säger nej när testar överklockningen.

Efter ett tags testande kom vi fram till att den högsta stabila klockfrekvensen vi kunde uppnå var en systembuss på 264 MHz vilket resulterade i en klockfrekvens på runt 3,15 GHz. I denna hastighet körde vi minnet synkront, alltså i samma hastighet, det hjälpte inte att sänka hastigheten på minnet så det var helt enkelt processorn som inte klarade en högre hastighet. Spänningen till processorn i den här hastigheten var 1,550 V vilket är 0,025 V över standard.

Prestandatester

För alla testerna som redovisas längre ner på den här sidan användes följande system:

I det här prestandatestet har vi valt att ställa Gigabyte-kortet mot vårt referenskort, ABIT IC7-G. Vi valde just detta kort eftersom det både har visat sig snabbt och för att det är ett relativt vanligt kort ute på marknaden idag.

Mjukvaran som vi använde för att testa moderkortet var följande:

Här var det Default-testet vi körde, med andra ord ändrades inga som hellst inställningar. De båda resultaten är mycket likvärda och någon större skillnad är det inte.

Även i Aquamark använde vi oss av standardtestet och även här är skillnaden korten emellan är obefintlig.

I Quake III körde vi med inställningen High Quality med upplösningen av 800 x 600. De båda korten presterar i princip helt lika i det här testet, enbart en skillnad på 0,2 Fps.

I det här syntetiska minnestestet ser vi heller ingen större skillnad, ABIT-kortet presterar något bättre men skillnaden är mycket liten.

Även i HDTach är skillnaderna mer eller mindre obefintliga, några märkbara skillnader är det inte att tala om.

Som ni kan se presterar de båda korten nästan exakt likvärdigt vilket å andra sidan inte är så konstigt eftersom båda är baserade kring Intel:s 875P-krets. Dessutom är båda korten tillverkade av välkända företag vilket borgar för kvalité.

Slutsats

Gigabyte GA-8KNXP Rev. 2 är fullproppat med godbitar, både i form av tillbehör och funktioner. Man bör inte behöva köpa en enda kabel för att koppla in alla sina enheter, allt sådant medföljer. Ett trevligt tillbehör är bakplåten med SATA-kontakter. Det möjliggör inkoppling av till exempel SATA-hårddiskar externt. Eftersom de också har stöd för hot-swap kan man använda en helt vanlig SATA-hårddisk som externt lagringsmedium! De sex minnesplatserna kan också vara till nytta för de som vill ha kopiösa mängder minne, använder man sig av sex stycken 512 MB-moduler kommer man upp i hela 3 GB minne, och det utan att bli ruinerad. En funktion som vi verkligen gillar är de dubbla BIOS-kretsarna, varför har inte alla moderkortsvillerkare implementerat denna funktion vid det här laget?

Det enda som vi anser vara tveksamt rent layoutmässigt är placeringen av ATX12V-kontakten. Allt annat sitter lämpligt så på det hela taget är layouten mycket lyckad.

Kortet presterar i princip lika bra som ett ABIT IC7-G, så på prestandasidan finns det inget att klaga på.

Det här kortet kostar ungefär 2000 SEK med moms ute i handeln vilket vi tycker är lite i saftigaste laget. Å andra sidan får man med mjukvara som är värd runt 500 SEK och en massa tillbehör, men har man ingen användning av mjukvaran och tillbehören så är det svårt att försvara det höga priset. Man får idag ett moderkortet av mycket bra kvalité för en bra bit under 1500 SEK. Gigabyte GA-8KXP Rev. 2 är alltså i dyraste laget.

Fördelar Nackdelar
Tillbehören. Kompatibiliteten?
Stabiliteten. Priset.
RAID-möjligheterna.
Dual-BIOS.
Prestandan.


23/01-03 | Niclas Alfinson | nizenco(at)64bits.se