Scythe Kamakaze Inledning Specifikationer I paketet Kylflänsen Fläkten Montering Resultat Slutsats

Tack till PCB Distrubition som lånade ut produkten för recension.

Inledning

Vi ska nu testa en kylare från Scythe vid namn Kamakaze. Scythe är ett, i Sverige, ganska okänt bolag som har sitt huvudkontor i Tokyo. De tillverkar inte bara kylare utan även tangentbord och chassin. Kylaren vi ska testa idag är tillägnad de som är ute efter ett så tyst system som möjligt, men ändå värderar kylning högt. Om den lyckas återstår att se, men på vägen dit får den hjälp av en vridpotentiometer.

Specifikationer

Låt oss börja med att kika på kylarens specifikationer.

I paketet

Kylaren levererades i en svart kartong beklädd med obegripliga japanska tecken. Mycket mer än "P4 Hyper-Threading" och "Kamakaze" går inte att utläsa utan vidare språkliga talanger. Någon vadering på kartongens insida finns inte, utan allt ligger direkt mot kartongen. Detta är lite synd, för några kronor extra hade de kunnat förpacka kylaren på ett säkrare sätt och minskat risken för eventuella skador på kylaren.

• 1 st. Kylfläns.
• 1 st. Fläkt.
• 1 st. Kylpasta.
• 1 st. Vridpot.
• 1 st. Fästanordning.

Konstigt nog ser jag ingen bruksanvisning som hjälper mig att montera kylaren på ett korrekt sätt. Man får helt enkelt slita sig i håret och på egenhand montera kylaren för någon instruktion på Scyhtes hemsida finns inte. Detta är lite synd då monteringen inte är helt trivial.

Kylflänsen

Kylaren är tillverkad i aluminium och koppar. Botten som har kontakt med processorns kärna är gjord i koppar, medan resterande del av kylaren är tillverkad i aluminium. Denna kylare använder inte "fins" som de tidigare P4-kylarna jag testat. Istället har man valt att använda "pins", dvs pinnar som står vertikalt från kylarens botten. Andra kylare som använder "pins" är till exempel Swiftechs MCX-4000-kylare och Alphas PAL8942T-kylare. Denna kylare har närmre 500 stycken "pins", 490 stycken för att vara exakt. Det som mest skiljer Kamakaze från Swiftech- och Alpha-kylarna är att Kamakaze har ovala "pins". De är visserligen inte mer än nämnvärt ovala, 2x1,5mm enligt tillverkarens upplysning. Tillsammans med kylarens botten skapar de en vikt på hela 690 gram. Det är alltså inget snack om att Kamakaze är en tung kylare.

Till vänster ser vi enbart kylarblocket utan dess tillhörigheter och till höger ser vi kylarblocket tillsammans med staget för fläkten. Som vi ser är det en kopiös mängd med "pins". Tyvärr var många av dem böjda när kylaren anlände till mig för recension. Detta kan vara värt att beakta när vi senare kikar på kylarens prestanda.

Fläkten

Kamakaze-kylaren använder sig utav Scythes egen 80 mm-fläkt. Fläkten är inte dekorerad med LED:s, krom eller liknande, så alla som gärna visar sin dators innandömme genom ett fönster kommer säkert att bli besvikna. Scyhte-fläkten har dubbla kullager vilket ger den längre livstid än de med enkelt kullager. För att själv kunna bestämma kylning efter den aktuella belastningen har Scythe valt att skicka med en vridpotentiometer. Med hjälp av vridpotentiometern kan användaren ställa in varvtalet mellan 1300 och 3400 RPM (varv per minut). För att fläkten inte ska belasta moderkortet i onödan har man valt att driva den på en 4-pins Molex-kontakt. Tyvärr kan man inte hålla koll på vartalet då fläkten ligger på en 4-pins Molex-kontakt men det har Scythe löst genom att ha en separat 3-pins-kabel till moderkortet. Som ni säkert förstår blir det många kablar då ett par ska till kontaken för att hämta spänning, ett annat par till vridpotentiometern och ett tredje till moderkortet. Därför kan det vara smidigare att montera fläkten efter man monterat kylaren för att slippa störas av kablarna. Tyvärr finns det inga uppgifter på hur många CFM fläkten klarar av att leverera. Ljudnivån var förhållandevis låg på såväl låga som höga varv, tyvärr hade jag ingen chans att mäta ljudnivån.

Montering

Skruvar, stag och kablar, ja, pinaler så långt ögat kan se. Tyvärr är fästanordningen för P4 något av det sämsta jag sett. Inte nog med att man måste skruva dessa ynkliga skruvar man måste dessutom byta ut hela den svarta plast-sockeln för att kylaren ska passa. Detta gör att man dels riskerar att skada moderkortet under montage och dels är det tidsödande. Ett tips under installationen är att montera loss fläkten för att slippa ha en bunt kablar hängandes. Att tillverkaren valt att göra en kylare som passa för såväl P4- som AMD-system ser jag som ett genidrag. Däremot känns det som att de tappat ambitionen när det kom till att designa kylaren på ett sätt som passar dessa två standarder. Konstruktionen för P4 känns tafatt och kvalitetsintrycket ligger lågt. Att tillverkaren skryter med "Easy Installation" på sin hemsida tycker jag enbart är pinsamt.

Här ovanför ser vi alla stagen som tillhör kylaren. Delen närmast används vid montering på Socket A och den strax till höger används, som i det här fallet, för Socket 478 tillsammans med den svarta plastsockeln ovanför. För att montera kylaren som en Socket A-kylare använder man alltså staget närmast i bilden istället för plastsockeln och staget strax till höger. När man använder kylaren som en Socket A-kylare så används processorsockelns plastpiggar och inte de fyra hålen. Något som är konstigt med tanke på kylarens vikt.

Resultat

Samtliga tester utfördes på en Intel Pentium 4-processor med en hastighet på 2,4 GHz (533 MHz-buss) vilket, enligt Intels anvisningar, ska utveckla cirka 59,8 W. Vilotemperaturen togs fram efter att systemet fått stå orört i 2 timmar och testerna för full belastning togs fram efter att processorn max-belstats i minst 1 timme.

Och äntligen är det dags för kylaren att visa musklerna. Vi gjorde alla test med Titans egen kylpasta för att alla ska tävla på samma vilkor. Chassitemperaturen uppmättes till cirka 27 grader Celcius vid mättillfällena. För att max-belasta CPU:n på ett lämpligt sätt användes CPU-burn.

Som vi ser visar Kamakaze inga storstilade resultat på låga varv. På högre varv ser det lite bättre ut, men jag hade fortfarande väntat mig mer. Jag hade gärnat vela se den här kylaren med en kraftigare fläkt, då den säkert kunnat visa hela sin förmåga. Man ska dock komma ihåg att även vid fulla varv är det en någorlunda tyst fläkt.

Slutsats

Kamakaze var tänkt att gynna användare som är ute efter tysta system. Och visst, med fläkten på lägsta varv är den knappt hörbar, men å andra sidan presterar den inte heller speciellt bra vid låg luftomsättning. Jag tror att Kamakaze är en kylare som kräver en tämligen kraftig luftcirkulation för att den ska kunna visa sin fulla potential. Med en snabb Delta-fläkt hade denna kylare säkert visat häpnandsväckande resultat. Dessvärre är fästanordningen en enda stor besvikelse. Visst, när den väl är monterad så behöver man inte pinas mer, men vägen dit är svår. Fästanordningen på Kamakaze är nästan så långt från Titans konstruktioner man kan komma. Titan har nämligen en alldeles fantastiskt smidig fästanordning som du kan kika på här. Summan av kardemumman är alltså, Kamakaze är en bra kylare när du väl fått den på plats.