POV GeForce FX 5600 XP
Inledning
Specifikationer
I förpackningen
Layout
Kylning & ljudnivå
Överklockning
Prestanda
Slutsats
|
POV GeForce FX 5600 XP |
|
Tack till Point of View som gjorde denna recension möjlig.
Datorvärlden är dock en värld av snabba förändringar, och idag har inte POV en särskilt stor andel av den svenska grafikkortsmarknaden längre. De har dock inte legat på latsidan vad gäller att lansera produkter, och deras senaste grafikkort som fått skåda dagens ljus heter PoV GeForce 5600 XP och är naturligtvis som namnet antyder baserat på NVIDIAs grafikkrets GeForce FX 5600. Som ni säkerligen anar så är det detta kort denna recension ska behandla.
GeForce FX 5600 är som kanske bekant den grafikkortskrets som NVIDIA tillverkar för det lukrativa medelklassegmentet på grafikkortsmarknaden, alltså det segment som riktar sig till köpare som är beredda att spendera i runda svängar 2000 kr på ett grafikkort. GeForce FX 5600 finns även i en så kallad Ultra-variant, vilket är en dyrare variant som i gengäld dels har en mer optimerad kretskortslayout vilken tillåter högre frekvenser samt dels en GPU som arbetar i en högre klockfrekvens. GPU:n hos den vanliga varianten arbetar i normalfall på 325 MHz medan GPU:n hos Ultra-varianten har en standardfrekvens på 400 MHz. Vidare så ligger motsvarande siffror hos minnena på respektive variant på 275/550 MHz (200/400 MHz för 256 MB-varianten) respektive 350/700 MHz för Ultra-varianten. Dessa frekvenser är dock endast de som NVIDIA själva rekommenderar; grafikkortstillverkarna kan och får välja andra frekvenser för just sina kort. POV har exempelvis inte valt att följa NVIDIAs specifikationer till punkt och pricka, de har valt en högre minnesfrekvens på det grafikkort vi tittar på i denna recension.Utan att avsluta för mycket så går vi vidare och tar en titt på POV GeForce 5600 FXs specifikationer:
| Rekommenderat pris | 1850 kr** |
| Tillgänglighet | Obefintlig (nylanserad produkt) |
| GPU | GeForce FX 5600 (NV31) |
| Tillverkningsprocess (GPU) | 0,13 µ |
| GPU-hastighet | 325 MHz |
| AGP-standard | 3,0/8X (bakåtkompatibelt med 2,0/4X) |
| Minnesbuss | 128 bit |
| Minnestyp | DDR-SDRAM, BGA-format |
| Minneshastighet | 325/650 MHz (Hynix 2,8 ns) |
| Minnesbandbredd (teoretisk) | 10,4 GB/s |
| Minnesmängd | 128 MB |
| Utgångar | D-SUB, DVI och S-Video |
| Övrigt | DirectX 9.0-kompatibelt. Samma kretskortsdesign som FX 5600 Ultra. |
**Detta pris är det som tillverkaren rekommenderar i vanliga butiker. Priset hos de stora onlinebutikerna kommer med stor sannolikhet att bli lägre.
Som synes har man valt en minnesfrekvens som ligger 50/100 MHz över den frekvens som NVIDIA rekommenderar.
För mer djupgående information om GeForce FX-serien rekommenderar vi att ni tittar på vår tidigare recension av Albatron FX5200 Ultra 128 MB.
Grafikkortet levererades i en butiksanpassad förpackning. I denna fann vi, förutom grafikkortet självt, följande:Två manualer.
Tre stycken CD-skivor.
En DVI till D-SUB-adapter.
En composite-kabel.
En S-Video till composite-adapter.
 |
 |
 |
 |
Som ni ser ovan så medföljer inte direkt mängder med tillbehör och mjukvara, utan snarare det allra mest väsentliga; allt för att hålla priset på en så låg nivå som möjligt. Möjligtvis saknar vi en S-Video-kabel samt en 4-pins Y-kabel för att ge grafikkortet ström (för de med nätaggregat som inte har särskilt många 4-pin-kontakter), men i övrigt medföljer det man kan tänkas kräva. DVI till D-SUB-adaptern kommer väl till pass då man vill använda två vanliga D-SUB-skärmar, och det är trevligt att tillverkaren valt att skicka med en sådan. Dessvärre är det vanligt att grafikkortstillverkare slarvar med att skicka med.
 |
 |
Mjukvarupaketet är tämligen spartanskt; tre skivor medföljer varav en av dessa är den obligatoriska skivan med nödvändiga drivrutiner och dylikt. På den andra skivan finner vi Aquanox, som är ett förhållandevis gammalt sci-fi-spel. På den sista skivan finner vi en fullversion av det populära DVD-programmet PowerDVD. Vi kan direkt konstatera att detta grafikkort inte är ämnat för de som ser ett medföljande brett mjukvarupaket med en uppsjö av spel som något självklart. Detta grafikkort är snarare avsett för den prismedvetne spelaren som vill få så mycket 3D-prestanda till så lite pengar som möjligt.
Tillverkaren har inte valt att använda den vanliga kretskortslayouten som är standard för FX 5600-kort, istället har man använt sig av layouten från den dyrare Ultra-varianten. Detta medför två positiva och förhållandevis viktiga saker.Först och främst så medför detta val att strömförsörjningen till GPU:n och till minnena blir mer kraftfull och stabil, vilket kan vara en stor positiv faktor till hur bra grafikkortet går att överklocka.
 |
 |
Vidare medför detta val att minnen i det så kallade BGA-formatet måste användas. Minnen i det fyrkantiga BGA-formatet avger generellt mindre värme än motsvarande minnen i det vanliga TSOP-formatet, och överklockningspotentialen brukar även generellt sett vara bättre. Minnena på detta kort kommer från Hynix (före detta Hyundai) och är märkta med stämpeln 2,8 ns, det vill säga godkända för 357/714 MHz vilket är en bit över den frekvens på 650 MHz som minnena körs i från fabrik. Hynix-minnen brukar fungera mycket tillfredställande vid överklockning, och har i recensioner visat bevis på en överlag mycket god överklockningspotential. Summa summarum bör vi alltså ha ett grafikkort som lämpar sig alldeles utmärkt för överklockning.
 |
 |
Naturligtvis finns det dock nackdelar med att använda Ultra-layouten till fördel för den vanliga layouten. Den största torde vara att tillverkningskostnaden är något högre, men i slutändan handlar det egentligen inte om några större summor. En ytterliggare nackdel är dock att man blir tvingad att koppla in en vanlig 4-pins strömkontakt från nätaggregatet till grafikkortet. Detta för att försäkra att grafikkortet får ordentligt med ström. Anledningen till att man gått över till att ta ström från denna kontakt istället för från AGP-kontakten hos korten med mer avancerad strömförsörjning är för att förhindra stabilitetsproblem med en del moderkort som har klen strömförsörjning till AGP-platsen. Detta i sig är ju förvisso en fördel, men som samtidigt medför att man självfallet blir tvungen att dra en kabel till grafikkortet, vilket kan försvåra en snygg kabeldragning i chassit. Detta är dock knappast någon stor nackdel, och fördelen med kontakten är helt klart viktigare än denna nackdel. Ändock känns nackdelen helt klart väsentlig att nämna.
 |
 |
På baksidan av kortet hittar vi inga direkta överraskningar. Här finns de tre normala kontakterna: D-SUB för analoga skärmar, DVI för digitala skärmar och S-Video för att skicka ut bilden till exempelvis en TV.
Bortsett från att tillverkaren valt att färga hela kretskortet svart så följer layouten helt NVIDIAs referenslayout. Det är knappast en nackdel att tillverkaren inte arbetat fram någon egen layout; NVIDIAs layout brukar vara en bra balans mellan stabilitet, prestanda och överklockningspotential.
Som GPU-kylare har tillverkaren valt en ganska rejäl kylare tillverkad i koppar. Kylflänsen är ganska enkelt uppbyggd; med hjälp av kåpan tvingas luften att åka genom de smala kopparbladen som finns på utkanten av kylflänsen. Luften från fläkten är dessutom riktad så att luften passerar minneskylflänsarna. Denna kylare fungerade mycket bra, och hade inga som helst problem att kyla ner GPU:n till en acceptabel arbetstemperatur.Minneskylflänsarna är ganska rejält tilltagna, och bör inte ha några problem att kyla minnena. Kylflänsarna på minnena på baksidan är inte riktigt lika rejäla, men ändå fullt tillräckliga.
 |
 |
Något som är ovanligt och positivt med minneskylarna på detta kort är att de är fästa med vanliga fästen istället för fastlimmade. Detta medför att de enkelt går att avlägsna om så önskas.
 |
 |
När vi monterade av den ganska stora GPU-kylaren fann vi ett lagom tjockt och jämnt utspritt lager hederlig kiselbaserad kylpasta på GPU:n, vilket borgar för god värmeöverföring. Mellan minneskylflänsarna och minnena fanns det tyvärr ingen pasta applicerad. Detta är naturligtvis väldigt lättåtgärdat i och med att flänsarna är fästa med vanliga fästen, men det borda ha ordnats av tillverkaren från början.
GPU-fläktens ljudnivå upplevdes tyvärr som ganska hög, och vår gissning är att dess högfrekventa vinande uppfattas som störande av de flesta användare. Visst ger den ett förhållandevis stort luftflöde, men vi tror att en något tystare kylare med ett lite lägre luftflöde hade varit mer uppskattat. En trevlig kompromiss hade varit en annan design av kortets kylflänsar så att det hade gått att montera en större fläkt på kortet. Större fläktar kan som ni troligtvis känner till ge ett högre luftflöde i förhållande till ljudnivån, och man hade då kunnat ge samma luftflöde och kylningsförmåga till en lägre ljudnivå.
Då var det dags för den kanske mest intressanta delen av denna recension för många av våra besökare, nämligen överklockningstestet. I och med att kortet baseras på den mer kraftfulla Ultra-layouten, har Hynix-minnen godkända för 357/714 MHz, samt har en har en relativt kraftfull kylningslösning så hade vi ganska höga förväntningar på överklockningsresultaten.För att testa hur högt kortet gick att överklocka använde vi oss av de inbyggda överklockningsfunktionerna i drivrutinerna. GPU- respektive minnesfrekvensen höjdes sedan i 5 MHz-steg, och stabiliteten kontrollerades med hjälp av diverse spel.
 |
Vi började med att överklocka GPU:n. Standardfrekvensen på denna är som vi nämnde tidigare 325 MHz. Vi blev något besvikna när vi tillslut tvingades konstatera att GPU:n inte gick att köra i högre frekvens än 355 MHz utan att grafikfel eller stabilitetsproblem uppstod. 355 MHz motsvarar en ökning av klockfrekvensen på lite drygt tio procent, vilket kan ses som godkänt. Man bör dock betänka att GPU:ns klockfrekvens inte direkt är avgörande för prestandan; en ökning av GPU-frekvensen brukar rent generellt inte resultera i en särskilt stor prestandaökning. Detta beror på att det i de flesta fall är minnesbandbredden som är den begränsande faktorn, och inte GPU:ns beräkningskapacitet. Notera att detta dock är en grov generalisering och att man egentligen kan vidga detta till att även innefatta resonemang om hur olika upplösningar påverkas av höjning av respektive frekvens, men rent allmänt i de upplösningar som normalt används hos kort avsedda för spelbruk så är det minnesbandbredden som är den faktor som i störst grad begränsar prestandan.
Vi gick givetvis vidare och testade att överklocka minnena, vars frekvens faktiskt är mer avgörande för prestandan än GPU:ns. Som vi tidigare nämnde ligger standardfrekvensen för minnena på 325/650 MHz, och dessutom är minnena godkända för 357/714 MHz. Hur som helst så blev vi mycket överraskade då vi kunde konstatera att minnena fungerade helt felfritt i hela 440/880 MHz! Kortet gick med andra ord att köra en bra bit över de frekvenser som FX 5600 Ultra använder. Som vi senare ska se gav detta en hel del prestanda, vilket inte är särskilt konstigt i och med att ökningen i minneshastighet motsvarar en ökning på hela 35 procent, vilket är mycket imponerande. Denna ökning gav en prestandaskillnad som väl bör märkas i praktiken i och med att den var så förhållandevis stor. Vad som är märkbart eller inte kan naturligtvis diskuteras, men vi brukar rent allmänt dra gränsen vid en bit över tio procent eftersom vi annars tror att det blir svårt att verkligen märka någon påtaglig skillnad i prestanda.
För att sammanfatta överklockningspotentialen så var denna mycket god. Den uppnådda frekvensen på GPU:n kanske inte var så iögonfallande, men att minnena gick att köra stabilt ända upp till 880 MHz var något som både imponerade och förvånade oss.
Värt att nämna men som inte direkt hör till överklockning är också att drivrutinerna automatiskt sänker GPU-frekvensen till 235 MHz då inte någon 3D-applikation (exempelvis ett spel) används. Detta är naturligtvis inget annat än bra eftersom man minskar på slitaget, strömförbrukningen samt värmeutvecklingen då kortet bara används till vanlig 2D. Man hade kunnat tänka sig att tillverkaren på något sätt kopplat detta till fläktens varvtal så att denna kunde snurra långsammare då GPU:n klockas ned, men dessvärre fanns ingen sådan funktion på kortet.
För att testa kortets prestanda användes nedanstående testsystem:
Processor: AMD Athlon XP 2500+@2000 MHz (200 MHz x 10)
Moderkort: Abit NF7-S 2.0 (BIOS: 1.2)
Minnen: Två stycken TwinMOS 256MB PC3200 CL2.5
Grafikkort: POV GeForce FX 5600 XP (325/650 och 355/880 MHz) samt Albatron
GeForce 4 Ti4200 Turbo 128 MB (250/500 MHz)
Hårddisk: Seagate 7200.7 120 GB 8 MB
Nätaggregat: Chieftec 360W PFC
Minnesinställningar: 2,5-3-3-8-2T ("By SPD")
Ljudet var avaktiverat under samtliga tester.
Operativsystem: MS Windows 2000 Professional SP4 + uppdateringar
Grafikkortsdrivrutiner: NVIDIA Detonator 45.23
Chipset-drivrutiner: NVIDIA nForce UDP 2.42
Alla tester kördes två gånger och sedan togs medelvärden fram. Det är dessa medelvärden som visas i diagrammen.
Vi har valt att jämföra kortet med dess föregångare GeForce 4 Ti4200. För ytterliggare prestandatester av liknade kort rekommenderar vi att ni tittar på vår recension av ABIT Siluro FX5600 Ultra DT 128 MB samt recensionen av Gigabyte Radeon 9600 PRO.
Vi börjar med att en titt på hur kortet presterar i det populära prestandatestningsprogrammet 3DMark 2001 SE. Diagrammet anger antal poäng och högre värden ses som bättre.
Här är resultaten inte särskilt imponerande, faktum är att de är under våra förväntningar. Vi väntar dock med några riktiga slutsatser om kortets prestanda i förhållande till GeForce 4 Ti4200.
Vi går vidare och testar även i nya versionen av 3DMark, 3DMark03. Även här anger siffrorna antal poäng och högre värden ses som bättre sådana.
Här får helt plötsligt FX-kortet ett stort övertag. Detta beror på att Ti4200-kortet inte kunde köra alla tester på grund av att det inte är DirectX 9-kompatibelt. Här liksom i förra testet så ser vi en prestandaförbättring på mellan 15 och 20 procent om vi jämför FX-kortet i standard respektive överklockade klockfrekvenser.
Prestandatestningsprogram som 3DMark i all sin ära, men det är ändå hur kortet presterar i praktiken som är viktigt. Quake III känner nog de flesta till, men förutom att vara ett häftigt spel så är det även ett utmärkt verktyg för att mäta 3D-prestanda. Under alla testerna kördes demot Four, och High Quality-inställningar användes. Siffrorna anger antal bilder/sekund, och högre värden är bättre.
Börjar vi med att titta på den lägsta upplösningen, 800x600, så ser vi ingen direkt prestandaskillnad korten emellan. Detta beror troligtvis på att processorn blir en flaskhals för prestandan. När vi ökar upplösningen ser vi emellertid prestandaskillnader: FX-kortet presterar nästan lika bra som Ti4200-kortet vid standardfrekvenserna, men när vi överklockar FX-kortet så blir det snabbast. Även här ser vi en ganska dramatiskt prestandaskillnad när kortet överklockades.
Vi går vidare och testar ett spel i samma genre som Quake III, nämligen demoversionen av Unreal Tournament 2003. Vi har använt oss av det så kallade flyby-testet. Siffrorna anger bilder/sekund, och högre värden är bättre.
Här ser vi lite andra tendenser: FX-kortet orkar inte prestera lika bra som det Ti4200-baserade kortet, inte ens då det är överklockat. Körs FX-kortet oöverklockat är prestandaskillnaden helt klart påtaglig.
FSAA står för Full Screen Anti Aliasing och är en metod för att råda bot på problem med pixeleffekter (kantighet). Antistropic Filtering (AA) är en annan optimering som förenklat kan sägas ge skärpa på texturer. Båda dessa optimeringar är till för att höja bildkvalitén, men de är förhållandevis prestandakrävande.Vi börjar med att ta en titt på prestandan då FSAA-läget 2X används samt AA-läget 4X. Vi använder oss återigen av flyby-testet i demoversionen av Unreal Tournament 2003. Även här anger värdena antal bilder/sekund, och högre värden ses således som bättre sådana.
Här ser vi tydligt hur GeForce FX klarar av att hantera FSAA och AA betydligt bättre än föregångaren; prestandaskillnaden är minst sagt påtaglig.
Effekterna av FSAA och AA i ren bildkvalité går dock att förhöja genom att köra högre lägen. Vi provade därför att köra med FSAA 4X samt AA på 8X.
Även här ser vi samma tendens; skillnaden är påtaglig till det GeForce FX 5600-baserade kortet från POV.
Tittar vi på samtliga prestandatester i denna recension samt de i recensionerna som vi hänvisade till tidigare så kan vi dra slutsatsen att detta kort helt klart ligger i samma klass prestandamässigt som konkurrenten Radeon 9600. Väl överklockat så presterade detta GeForce FX-baserade kort ännu bättre; prestandan då kanske inte räcker riktigt till för att vara i klass med Radeon 9600 Pro, men skillnaden är inte alltför stor. Samtidigt bör man dock ta i beaktning att både Radeon 9600 och Radeon 9600 Pro generellt går att överklocka en hel del dem med.
Kan vi då rekommendera detta grafikkort?Bortser vi från prestandaaspekterna så är detta korts stora fördel dess mycket goda överklockningspotential, som har uppnåtts genom att använda en kretskortslayout lånad från FX 5600 Ultra, Hynix-minnen godkända för 357/714 MHz, samt en påkostad kylningslösning. Bland nackdelarna hittar vi främst kortets ljudnivå, som troligtvis uppfattas som för hög av de flesta.
| Fördelar | Nackdelar |
| Utmärkt överklockningspotential | Hög ljudnivå |
| Utmärkt kylning | Osäker tillgänglighet / prisvärdhet |
| DirectX 9-kompatibelt |