|
Albatron PX845ES |
 |
Tack till Network Technical AB som gjorde denna recension möjlig.
17/11-02 | Niclas Alfinson | nizenco@64bits.se
Utskriftsvänligare version
Som nämnts tidigare i texten är moderkortet helt färgat i silver vilket ger ett mycket exklusivt utseende, passar alltså perfekt i en aluminiumlåda med plexifönster!
LayoutNågot annat jag personligen tycker Albatron har lyckats mycket bra med är placeringen av IDE-kontakterna och floppy-kontakten. De sitter till höger om minnens-platserna längs den högra kanten av moderkortet. Detta gör att man slipper dra breda flatkablar genom hela lådan, man kan nu relativt lätt gömma undan dem så att det endast minimalt stoppar luftflödet genom lådan. Även ATX-kontakten återfinns på samma ställe, så även den är tämligen lätt att ”gömma undan”.
Något mindre bra är placeringen av ATX 12V kontakten, den sitter i nedre vänstra av processor-socketen. Detta medför att man måste dra denna kabel runt hela processorn, eller ännu värre, över processorn om man har en kort ATX 12V-kabel. I mitt tycke borde denna ha placerats i det övre högra hörnet av processor-socketen vilket hade gjort att även denna lätt skulle kunnat hållts undan ute i kanten av lådan.
 |
 |
 |
 |
En annan irriterande detalj på moderkortet är placeringen av minnesplatserna och AGP-platsen. Har man ett grafikkort monterat i AGP-platsen är det i princip omöjligt att sätta i och plocka ur minnes-moduler utan att först ta bort AGP-kortet. Detta är ett problem som många moderkort lider av och som är svårt att göra något åt. En av de få möjligheter som finns för att lösa detta problem är att offra en PCI-plats för att på så sätt kunna får ner AGP-platsen ett snäpp. Om det är värt att offra en PCI-plats för att lättare kunna sätta i och plocka ur minnes-moduler får var och en avgöra. Personligen anser jag inte att det är värt det, iaf. inte på ett moderkort som det här som har få saker integrerade, då behöver man alla PCI-platser man kan få.
På kortet finns även tre stycken kontakter för 3-pins fläktar, en vid processor-socketen, en vid AGP-platsen och de tredje återfinns längst ner till höger på kortet, allihop är således välplacerade.
 |
 |
 |
 |
En annan smart lösning är en ”arm” som sitter monterad på AGP-platsen. När man har monterat sitt AGP-kort, skjuter man denna arm framåt och låser på så sätt fast AGP-kortet. En användbar funktion både för de som flyttar sin dator ofta och de som har tunga kylflänsar på sitt kort.
PX845ES använder sig av ett AWARD BIOS som innehåller det mesta. BIOS innehåller bra överklockningsmöjligheter, processorns busshastighet kan ändras från 100- till 248 Mhz, alltså mer än vad de flesta processorer idag klarar. Processorns spänning kan ändras upp till 1,85V, alltså över de 1,75V som Intel själva anger som max för sina processorer baserade på Nortwood-kärnan. Spänningen till AGP-kortet kan ändras upp till 1,6V och spänningen till minnet går att reglera upp till 2,8V vilket får anses vara tillräckligt för de som inte är extremöverklockare.I BIOS fínns en meny där man kan övervaka sin dators "Hällsa". Man kan kolla fläktars hastighet, vilket värde de olika spänningarna har och man kan naturligvis även kolla vad för temperatur processorn har.
En annan välkommen funktion är att man kan fixera AGP- och PCI-hastigheten till 66- respektive 33 MHz. Om man överklockar behöver man därför inte oroa sig för att något PCI-kort eller att ens grafikkort skall säga nej.
I BIOS kan man ändra minneshastigheten mellan fyra olika lägen, 1,5X, 2,0X, 2,5X och 2,66X. Dessa anger alltså hastigheten på minnet i förhållande till processorns busshastighet. Om processorn körs i 133 Mhz och man väljer 2,5X läget får man en minneshastighet på 133*2,5 Mhz, dvs. DDD333 (PC2700). Detta fungerar utmärkt trots att Intel 845E officiellt inte har stöd för DDR333 utan endast för de långsammare DDR266 och DDR200.
Som nämnts tidigare finns det goda möjligheter till överklockning i BIOS. Processorns spänning går att ändra och möjlighet att ändra dess busshastigheten finns naturligtvis också. Vi lyckades utan problem att få upp en Pentium 4 2,4 Ghz i 3 Ghz, dvs en busshastighet på 166Mhz. Detta med en spänning till processorn på endast 1,65V. Över 3Ghz (busshastighet på över 170 Mhz) började datorn bete sig underligt, vi misstänker att det är nätaggregatet i våran testdator som säger stopp. Detta eftersom de olika spänningarna blev mycket instabila, framförallt spänningen till processorn som sjönk till runt 1,6V trots att 1,75V valts i BIOS. Nätaggregatet som användes under testet var ett Chiftec 340W. Temperaturen steg aldrig över 55C under fulload så att kylningen inte skulle räcka till kan vi nästan helt utesluta.Att överklocka minnet gick även det utmärkt, utan problem lyckades vi få minnet att gå i DDR400 (2-5-2-2) stabilt trots att moderkortet inte har officiellt stöd för detta. Spänningen på minnet som användes vid denna överklockning var 2,6V.
| « Föregående | Nästa sida » |
Utskriftsvänligare version
Diskutera denna recensionen i vårt forum!