|
The Nations - Gold Edition |
 |
20/08 -02 | IcePic | icepic@64bits.se
Utskriftsvänligare version
Efter att ha spelat igenom en bunt tutorials var det dags att möta fienden på riktigt. Man sätter igång enligt bästa förmåga att bygga upp sin lilla civilisation såsom tutorialen lärde en, men som vanligt brukar man inse att man inte längre har en massa saker givna direkt på marken utan får skapa allt själv. Helt plötsligt blir de 10 parallella byggena man beställt inte längre en lika bra idé.
Detaljer
När man kommit in lite mer i spelandet finner man ett par mer problematiska detaljer. Till att börja med är det segt på den klenare datorn. Spelet har en isometrisk vy, dvs att man ser en 2D-miljö snett uppifrån sidan och den går dessutom att zooma både ut och in. Det är jätteskoj att kunna zooma, eftersom de spelare som gillar överblick kan få det, och de som gillar att se enskilda små ormar krypa runt din by får sitt lystmäte. Men när det visar sig att spelet hackar på en P2@450 är jag inte riktigt säker på att det var en så bra idé att ha zoom. Att bara rita ut isometriska vyer ska inte vara något problem för en 450:a, och speciellt i början av spelet ska det inte vara alltför mycket gubbar att hålla reda på så att det blir tungrott av den anledningen. Strategispel som kräver GHz-datorer får ett litet minus i min bok.
I övrigt går tiden i spelet på ett lustigt vis, man har dag och natt och när klockan slår tolv vill folket äta mat, och vid artontiden blir alla sömniga och ska sova i sina hus. Det blir lite humoristiskt, precis som Sims, att se barn växa upp och bli vuxna på ett par dagar, men sådana är reglerna i spelet. Bara att acceptera, speciellt som man måste öka på sin befolkning ganska fort om man ska ha en chans i spelet.
Jag upplevde panelen som svårnavigerad. De har jobbat på att klämma in en stor bunt funktioner och finesser på samma panel, vilket gör att man hela tiden har flikar både på höjden och bredden, plus ikoner så man får svårt att minnas vart "bygga barracker" låg och hamnar på "uppgradera civilisation" istället. Däremot finns det en hel del roliga saker i användarinterface:t som verkligen kändes bra, t.ex att kunna sätta en kamera på en person eller ett djur och spela in vad den gör. När man kommit på vad det vad bra för visade det sig vara riktigt användbart att snabbt kunna se vad en gubbe gör för tillfället.
Vidare upptäcker man att en del av spelreglerna är minst sagt märkliga.
När man krigar så tar man sin krigare (man har en speciell typ av champion
som man hyr in och som attraherar löst folk som man beväpnar) och låter honom
ta med sig sitt följe och gå mot fienden. Man styr inte så noga vad som sedan
sker, utan får nöja sig med att ganska grovt styra om de ska gå åt nåt visst
håll eller retirera, men krigarens följe virrar runt bäst de kan och hugger
efter allt fientligt. För oss som ibland gillar att ta en RTS-runda StarCraft
eller liknande känns det ordentligt ovant att inte kunna påverka mer än så.
Man har ett par olika sätt att gruppera folket runt krigaren, men så fort man kommit upp i 20-30 man så är alla formationer smått bizarra, eftersom "alle man i led efter mig" tar upp två-tre screens med en lång kö av folk. De sista hinner knappt fram innan striden är över.
| « Föregående | Nästa sida » |
Utskriftsvänligare version
Diskutera denna recensionen i vårt forum!