|
Asetek Waterchill vs Swiftech H20-8501 |
 |
Tack till Asetek och Swiftech som gjorde denna recension möjlig.
17/11-03 | Daniel Rufelt | xx@64bits.se
Efter att ha tittat på alla vitala delar är det dags att granska hur svårt, eller lätt, det egentligen är att montera paketen. Detta är något som vi lägger stor vikt vid när vi slutligen skall dra slutsatser om paketen.
MonteringNär det gäller monteringen av processorblocken har tillverkarna valt vitt skilda principer, i varje fall vad gäller monteringen på en socket A-baserad processor. Asetek har valt att använda sig av hålen runt processorn, medan blocket från Swiftech istället använder plastpiggarna på sockeln. Nackdelen med den princip Asetek valt är att de fyra hålen runt processorn inte finns på alla socket A-moderkort längre - detta eftersom AMD inte längre kräver dem för att ett moderkort ska få bära stämpeln "godkänt av AMD". Hålen runt sockeln finns emellertid på de flesta entusiastmoderkort, ändock begränsar kraven för dessa hål naturligtvis kompatibiliteten. Nackdelen men principen Swiftech valt är istället att det är lite tveksamt hur sockeln reagerar vid transporter, med tanke på att vattenblocket trots allt väger ganska mycket. Använder man de fyra hålen runt sockeln är detta knappast något man ens behöver fundera på, men då går man å sin sida miste om viss kompatibilitet och tvingas begränsa sitt moderkortstval.
 |
 |
 |
 |
För att montera blocken på en socket 478-processor (Pentium 4) så går monteringen av de två blocken ut på liknande sätt, dock använder Swiftech-blocket den vanliga monteringsramen som sitter som standard på alla socket 478-moderkort. Vid montering av Waterchill-blocket tvingas man istället ta bort denna ram, vilket gör monteringen något omständigare.
Asetek-systemet går även alldeles utmärkt att montera på Athlon 64-processorer (socket 754). Monteringshålen hos socket 754 är förhållandevis långt ifrån varandra, vilket gör att överdelen av Waterchill-blocket är ganska bred. Detta kan skapa problem med en del socket A-moderkort, och för att råda bot på detta skickas en anpassad (smalare) överdel med som enkelt kan bytas ut mot den vanliga.
 |
Några monteringsdetaljer för att montera Swiftech-blocket på Athlon 64-processorer medföljde inte, men för en ringa summa pengar kommer detta gå att köpa till. Eventuellt kommer även dessa monteringsdetaljer att i framtiden inkluderas istället för att säljas löst.
Beträffande grafikkortsblocken så monteras dessa genom hålen runt GPU:n, och båda blocken är kompatibla med i princip alla GeForce 4- och Radeon-kort. Swiftech-paketet levererades med monteringsdetaljer för Geforce FX-baserade kort, och Asetek-paketet är från början förberett för dessa grafikkort.
Notera att själva slanganslutningarna hos blocken hamnar ganska högt upp från grafikkortet, vilket gör att man inte riskerar att stöta på komplikationer med för höga minneskylare; som synes passade blocken alldeles utmärkt trots de ganska stora minneskylarna.
 |
 |
 |
 |
Monteringen av vattenblocken var hursomhelst smidig i båda fallen, och var varken tidskrävande eller komplicerad.
Gällande monteringen av vattenblocken avsedda för nordbryggor gick detta smärtfritt i båda fallen. På socket A/754-moderkort monteras vattenblocken genom de hål som i princip alltid finns vid nordbryggan.
 |
 |
 |
 |
För montering på socket 478-moderkort är man istället hänvisad till lite olika monteringsprinciper: Swiftech skickar med lämpliga krokar som hakas fast i de hakar som normalt sett finns på socket 478-moderkort, medan Asetek istället hänvisar till en monteringsmetod med hjälp av medföljande buntband.
Efter att ha monterat vattenblocken är det dags att montera radiatorn på lämplig plats. Den radiator som Swiftech skickar med är ganska lättmonterad i och med att den trots allt är ganska liten. Skruvar medföljer för att skruva fast den, och monteringen blir extra enkel om man har ett chassi med plats för 80 mm-fläktar där man normalt sett skruvar fast fläkten. Då är det ju bara att skruva fast radiatorn på en sådan plats. Radiatorn i Waterchill-paketet är däremot som vi tidigare tog upp betydligt större i och med att den är anpassad för 120 mm-fläktar. Detta kan tveklöst vålla problem vid placeringen; det kan helt enkelt bli svårt att hitta en lämplig plats för en så stor radiator. Har man en fläktplats för 120 mm-fläktar så är problemet troligtvis ur världen, men inte många chassin idag har det. Detta ser vi mer eller mindre som en nackdel, eftersom det i många chassin måste göras ingrepp för att kunna placera radiatorn på en lämplig plats.
Generellt angående placering av radiatorer är en placering så att luften som sugs eller pressas genom radiatorn direkt hamnar utanför chassit att föredra. Detta eftersom man annars dumpar värmen inuti chassit, vilket höjer systemtemperaturen. En placering i fronten av chassit är således inget bra alternativ.
Efter att ha placerat radiatorn på en väl vald plats är det hög tid att hitta en position för pumpen, och dess tillhörande tank eller påfyllningssystem. En i många chassin lämplig placering är bakom fronten i chassit, och denna placering rekommenderas även i monteringsanvisningarna för båda systemen. Pumpen från Asetek monteras som vi tog upp tidigare genom sina gummifötter, som suger sig fast på underlaget. På undersidan av Swiftech-pumpen finns istället dubbelhäftande tejp, men vill man inte använda denna så medföljer vibrationsdämpande skruvar som medger en fastmontering i chassit. Tanken som följer med Asetek-systemet rekommenderas man att montera precis intill pumpen, och en liten vibrationshämmande plåt för detta ändamål som förbinder pump och tank medföljer även. Swiftech-systemet levereras som bekant inte med någon tank, utan med ett påfyllnings- och tömningssystem som enkelt monteras i en 5.25"-plats.
Nu återstår det bland annat att ansluta slangar mellan alla delar i systemet. I Asetek-fallet så skär man bara till lämpliga slangar och trycker in dessa i anslutningarna, som är identiska i hela systemet. Inte särskilt mycket kraft krävs för detta, men vi rekommenderar att man smörjer in slangändarna med någon form av fett så blir monteringen än mer enkel.
I fallet Swiftech så är principen densamma, i varje fall nästan. När man ska ansluta slangar till respektive vattenblock krävs här istället en sorts plastinlägg som monteras i vardera ände av slangen (förutsatt att båda ändarna ska ner i ett vattenblock). Med dessa inlägg i slangarna så är det meningen att man ska trycka in slangarna i respektive vattenblock, men detta visade sig kräva förhållandevis mycket våld. Även med fett på ändarna krävdes ganska mycket kraft, men så länge kraften var välriktad så gick detta utmärkt. Är man riktigt mån om sina datorkomponenter finns också alltid alternativet att först ansluta slangar till vattenblocken, och sedan montera blocken på respektive komponent. Anslutningarna på radiatorn i Swiftech-systemet av av lite annorlunda typ, och vanliga slangklämmor som spänns med hjälp av vanliga skruvmejslar används här, och medföljer. Vill man använda två radiatorer så medföljer två delare för att kunna koppla dessa parallellt, vilket enligt tillverkaren skall ge bäst resultat.
 |
Vi nämnde tidigare att pumpen i Swiftech-systemet krävde en något grövre slang på grund av dess anslutningar. Två adaptrar för att kunna använda denna tjockare slangen i systemet medföljer. För att förhindra läckage runt dessa adaptrar, radiatordelarna och påfyllningssystemet så rekommenderas man att använda de medföljande buntbanden. Detta känns som en ganska osmidig lösning, speciellt då det är ganska svårt att spänna buntbanden hårt. En bättre lösning hade helt klart varit ett universalsystem av anslutningar i hela systemet.
När man väl fått alla slangar på plats, och sett till att pumpen har ström, är det dags att blanda medföljande vattentillsats med destillerat vatten, för att få den väska man sedan ska fylla systemet med. Vattentillsatserna ser till att förhindra korrosion, algbildning och möjligtvis bidrar de till en bättre kylningsförmåga genom att sänka ytspänningen något.
 |
 |
Därefter är det dags för det kanske roligaste, nämligen att fylla själva systemet. Waterchill-systemet är ganska enkelt att fylla i och med att det är försett med en vattentank. Innan man börjar spilla vätska måste man dock se till att pumpen går utan att datorn gör det, och detta gör man genom att koppla ur alla kablar som går från nätaggregatet utom den som går till styrenheten för pumpen. Sedan kortsluter man grön och svart kabel på den stora ATX-kabeln med hjälp av en medföljande kabelstump. Detta gör att nätaggregatet och pumpen startar (men inte datorn), och man kan då fylla på vätska i systemet genom att fylla vätska i tanken. Tanken öppnas enkelt med hjälp av en handskruv, och sedan är det bara att fylla på med vätska tills systemet inte tar in mer vätska längre. Systemet, som förhoppningsvis inte läcker, är nu fullt med luftbubblor, men allteftersom dessa åker förbi tanken åker de ur systemet. Efter kanske en kvart är systemet fritt från luft och redo att användas.
Swiftech har som sagt inte använt sig av en vattentank, vilket gör hela monteringsprocessen lite knepigare. Här måste man först och främst ansluta två slangar till inlopp och utlopp i 5.25"-enheten. Därefter ställer man in kranarna som anvisat, och placerar inloppsslangen i exempelvis en dunk fylld med den vätska man blandat till. Därefter får man suga på den andra slangen så att pumpen blir vattenfylld. Detta eftersom den inte är självsmörjande, och således måste vara vattenfylld för att fungera. Hursomhelst, därefter placerar man slangen man nyss sugit på i dunken och startar systemet. Vatten börjar då flöda genom systemet, och det fylls. Efter detta följer den vanliga processen med en viss väntan för att få ut all luft ur systemet, och efter detta så ställer man kranarna i en viss position så att vatten inte sugs ur dunken längre. Då är systemet fyllt och det är fritt fram att avlägsna påfyllningsslangarna.
På punkten dokumentation har båda tillverkarna varit flitiga, och snickrat ihop utmärkta manualer som även bör vara förståeliga med de som saknar förkunskaper om vattenkylningar.
Ska vi då sammanfatta hela monteringsprocessen så är Asetek-systemet helt klart enklare att montera, inte minst vad gäller montering av slangar men även själva påfyllningsprocessen var mycket enkel. En parantes dock, och det är radiatorn som följer med paketet. På grund av dess storlek är den väldigt svårplacerad, vilket kan innebära svårigheter för en ovan användare.
Swiftechs paket kräver mer kraft för montering av slangarna och är mer komplicerat att fylla. Dessutom har man inte använt samma anslutningar i hela systemet, och på en rad ställen är man tvingad att använda buntband vilket känns lite tarvligt.
| « Föregående | Nästa sida » |
Utskriftsvänligare version
Diskutera denna recensionen i vårt forum!