Asono Eight
Inledning
Specifikationer
I förpackningen
Spelaren
Ljudkvalitén
Användning
Slutsats
|
Asono Eight |
|
Tack till Asono/a> som
gjorde denna recension möjlig.
Ett sätt att komma förbi de här problemen är naturligtvis att använda sig av vanliga AA (R06)-, eller AAA (R03)-batterier för att ge ström åt sin spelare. Om man då är ute på resande fot behöver man bara uppsöka närmaste affär för att ge sin spelare ny energi.
Spelaren som vi idag skall testa kommer från Asono och heter Eight. För att driva den här spelaren har tillverkaren valt två stycken AAA-batterier. Så för er som inte ser spelare med inbyggda batterier som ett alternativ, läs vidare och se om ni har hittat vad ni söker efter.
I tabellen nedan hittar ni en sammanställning av specifikationerna för Asono Eight.
| Storlek | 80 x 42 x 23 mm (LxBxH). |
| Vikt | 35 gram (batteri exkluderat). |
| Lagringskapacitet | 256 MB. |
| Stöd för | MP3 (8 - 320 Kbps) och WMA (32 – 192 Kbps. |
| Batteri | Två AAA-batterier. |
| Batteritid | Cirka 20 timmar. |
| Överföring | USB 1.1. |
| Upplösning på skärmen | 128 x 64-pixlar. |
| Uteffekt | 12 mW + 12 mW (vänster respektive höger kanal). |
| Övrigt | Line-in (ljudingång, spelar in MP3 i 8 - 224 Kbps), OLED-skärm och mikrofon (diktafon). |
| Rekommenderade priser | 1995 SEK med moms. |
Vikten på spelaren är specificerad till 35 gram, men då utan några batterier i spelaren. Eftersom ett AAA-batteri väger ungefär 12-13 gram, blir den totala vikten bra mycket mer än 35 gram, utan istället runt 60. Detta är relativt sett ganska mycket mer än andra spelare, till exempel JOS MP-400 med sina 36 gram, och Niob NB-110 med 46 gram. Å andra sidan har båda dessa spelare inbyggt batteri, så den jämförelsen är inte rättvis. Om vi istället jämför Eight med JOS MP-300 som använder sig av ett AA-batteri ser vi att Eight faktiskt är det lättare av de två, 60 mot 70 gram.
Storleksmässigt hamnar spelaren också på efterkälken mot andra spelare så som MP-400 och NB-110. Men än en gång blir jämförelsen orättvis på grund av det inbyggda batteriet i dessa spelare, om vi återigen ställer Eight mot MP-300 är skillnaderna minimala. Om vi enbart tittar på storleken som tillverkarna har angett har MP-300 en mindre volym, men eftersom Eight inte är kubisk är en sådan jämförelse inte rättvis. På bilden nedanför kan ni själva göra en bedömning av hur stora spelarna är relativt varandra.
 |
Skärmen som används på den här spelaren är av den gamla vanliga OLED-typen som så sent i våras var något nytt och innovativt. Men idag när i princip alla MP3-spelare använder sig av något liknande börjar den kännas omodern och tråkig. Att dessutom alla skärmar visar exakt samma färger gör det hela ännu mer ointressant. Men OLED-skärmar är på inget sätt dålig, de är lätta att tyda, och versionen Asono valt har en relativt hög upplösning med 128 x 64-pixlar. Det är färre en vad Asono Opus har med sina 128 x 128-pixlar, men fler än hos MP-400 (96 x 36-pixlar).
Den normala uteffekten på MP3-spelare av den här kalibern är 13 mW per kanal. Eight med sina 12 mW hamnar något under detta, men knappt märkbart. Det är för övrigt exakt samma uteffekt som MP-300 har.
En funktion som vissa personer säkerligen kommer att uppskatta är ”bookmark”. Med hjälp av den kan man lägga till ett så kallat bokmärke i en fil, och genom att sedan ladda det starta på exakt samma ställe igen. Detta är extra användbart om man lyssnar på musikböcker och enkelt vill börja lyssna på samma ställe man slutade på. Tyvärr är den här funktionen inte allt för vanlig, och många spelare saknar den (bland annat MP-400, MP-300, Niob och Opus).
Saker vi saknar är de gamla vanliga, stöd för spellistor, USB 2.0-gränssnittet och OGG Vorbis. Dock skall man inte göra något större av denna avsaknad, de allra flesta klarar sig ypperligt utan dessa funktioner.
Förpackningen som spelaren levereras i ser precis likadant ut som de andra lådor Asono levererar sina spelare i, en blå bakgrund med en bild på spelaren i förgrunden.
 |
 |
En riktig manual hittar vi istället på CD-skivan, dock är denna betydligt tunnare och mindre ingående än den vi såg hos Opus, och återigen enbart på engelska. För övrigt hittar vi även Acrobat Reader och drivrutiner till Windows 98 på CD-skivan.
Hörsnäckorna som medföljer är den mer eller mindre standardvarianten, som fortfarande är lika dåliga som de alltid har varit.
Rent formmässigt är Asono Eight ganska lik majoriteten av spelare ute på marknaden med sitt rektangulära yttre. Den största skillnaden är dock åt vilket håll spelaren är tänkt att hållas. På de flesta andra spelare är det meningen att man skall ha den som en pistol i handen när man använder den, Eight håller man ungefär som en telefon. Detta leder till att handhavandet av spelaren blir betydligt lättare eftersom knapparna hamnar på ett mer ergonomiskt sätt. De spelare som man håller i ett pistolgrepp brukar ha sina knappar på långsidan, vilket gör att de kommer ganska långt ifrån varandra i det horisontella planet. Hos Eight kommer knapparna i samma plan, men istället i olika höjd. Eftersom vi är mer vana att sköta produkter med den utformningen (fjärrkontroller, telefoner, mobiltelefoner med flera) blir det mer intuitivt att använda Eight.
 |
 |
Utseendemässigt använder Eight ungefär samma färgkombination som JOS MP-130, svart och silver. Men som tur är blir Eight inte lika fort kladdig som MP-130. Den silvriga kanten runt Eight är inte blank utan har en mer ruggig textur vilket leder till att fingeravtryck och liknande inte syns alls här. Mittendelen som är blank svart plast har däremot en tendens att bli kladdig ganska fort, men det är inte alls lika illa som hos MP-130. Baksidan av spelaren är dessutom gjord i en spräcklig gråaktig plast vilket gör att smuts inte syns lika tydligt, på grund av att grundfärgen inte är enfärgad.
På framsidan av spelaren ser man vid en första anblick enbart en stor knapp (som används till play/pause och för att sätta igång spelaren), men vid en närmare inspektion ser vi att på den nedre delen av spelaren återfinns en styrspak (som används till all form av navigation). Tyvärr kan denna inte användas som en knapp utan bara för att förflytta sig åt vänster, höger, upp och ned. Vi ser också något som kan ha gett upphov till namnet Eight, åtta. Om vi tittar noga ser vi att konturerna av det svarta området faktiskt bildar en åtta! Vänder vi på spelaren hittar vi som brukligt ingenting över huvud taget.
 |
 |
De flesta knappar och reglage återfinns på spelarens högra sida. Här sitter totalt tre stycken knappar och ett reglage. Den översta av dessa knappar används för att starta en inspelning, knappen under är en så kallad A-B-knapp, med hjälp av den kan man alltså repetera valfritt stycke av ljudfilen. Den runda knappen som befinner sig ungefär mitt på spelarens högersida används för att välja funktion, uppspelning av musik eller radio. Det gör man genom att helt enkelt hålla inne knappen i ungefär en sekund. Om man istället trycker snabbt på knappen växlar man mellan de olika equalizer-inställningarna. Reglaget längst ner används för att aktivera och deaktivera knapplåset. På vänstersida av spelaren hittar vi bakom ett gummiskydd USB-porten. Förutom denna återfinns här också ytterligare en knapp. Med hjälp av denna kommer man in i menyn, eller i det så kallade utforskar-läget där man kan se exakt vad för filer som finns på spelarens minne. I spelarens topp hittar vi de två sista kontakterna, hörlurskontakten och linjeingången.
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Menyn i spelaren är inte uppbyggd kring ikoner, utan istället navigerar man runt i den med hjälp av flikar. På spelare som Asono Opus med sin otroliga upplösning på skärmen fungerar ikoner mycket bra, men Eight (och många andra spelare) har inte alls en sådan upplösning, och då blir ikoner ofta otydliga. Det fliksystem som Eight använder sig av fungerar riktigt bra, det fungerar i princip på samma sätt som de lite äldre Ericson-telefonerna (till exempel T39 om ni känner till denna). Vilket system man gillar mest, ikoner eller flikar är upp till var och en, men ingen av de två är speciellt krångliga och man kommer troligen lära sig att hitta i båda systemen efter en tids användning.
Vi rapporterade nyss om att Asono Opus klarade av att leverera ljud av riktigt hög kvalité. När vi skall jämföra Eight med Opus är det helt omöjligt att skilja dem åt. Vi gjorde bland annat ett blindtest där vi satte igång exakt samma låt på båda spelarna med samma ljudstyrka och sedan lät vi en medhjälpare flytta kontakten till hörsnäckorna mellan de båda spelarna, och vi kunde på inga som helst sätt skilja dem åt. Med andra ord har även Asono Eight en utomordentlig ljudkvalité.Något som Opus däremot är betydligt bättre på är equalizer-inställningarna. Hos Eight finns det fem stycken fördefinierade lägen, normal, rock, classic, jazz och live. Naturligtvis finns det också en användardefinierbar equalizer. Eight har fem olika band man kan justera, och varje band kan ställas i totalt nio olika lägen (hos Opus är samma siffror 22 respektive 13). Med andra ord finns det ungefär två miljoner fler equalizers hos Opus… Trots att Eight har betydligt färre inställningsmöjligheter än Opus räcker dem gott och väl till och man kan relativt enkelt justera ljudet så att man trivs ännu bättre med det.
Att använda spelaren är inga större problem. Menysystemet fungerar mycket bra och det är lätta att hitta i det. Även knapparna sitter på rätt plats, och att man håller spelaren som en telefon leder även det till att det inte blir jobbigt att handskas med spelaren.Asono Eight går alldeles utmärkt att använda vid all form av fysisk aktivitet, precis som alla andra flashminnesbaserade spelaren. Den har naturligtvis inga rörliga delar som kan ta skada, och den kan enkelt hängas runt halsen. Dock väger den något mer än en del andra spelare vilket gör att man känner av den något mer, men den blir aldrig otymplig. Något som däremot kan vara ett irritationsmoment är att hörsnäckorna och halsbandet är två separata enheter, man har alltså två par kablar som hänger runt halsen. Men som vanligt är fördelen att man mycket enkelt kan byta hörsnäckor (vilket för övrigt rekommenderas) men ändå ha kvar möjligheten till att hänga spelaren runt halsen.
Vi uppmätte också batteritiden med hjälp av två stycken laddningsbara AAA-batterier med en kapacitet på 800 mAh var. Spelaren klarade då att spela upp musik konstant i ungefär 22 timmar vilket faktiskt är mer än vad Asono utlovar i sina specifikationer! Men å andra sidan beror denna tid på vilka batterier man använder, det finns billiga AAA-batterier som har betydligt lägre kapacitet än de vi använde oss av, och då blir naturligtvis också batteritiden kortare.
Inkopplingen till datorn sker på precis samma sätt som hos de allra flesta spelare idag, med hjälp av en kabel. För ungefär ett år sedan fanns det flertalet spelare med inbyggd USB-port vilket gjorde att man kunde koppla den direkt till datorn. Idag kräver de flesta en adapter eller kabel vilket är lite synd. Å andra sidan kan man på det här sättet göra spelaren betydligt mindre. När väl spelaren är kopplad till datorn fungerar den som en flyttbar disk och om man har ett relativt modernt operativsystem krävs det inga som helst drivrutiner.
Radiofunktionen i spelaren fungerar mycket enkelt och man behöver inte vara en raketforskare för att förstå sig på den. Mottagningen fungerar också bra och under de dagar vi använde den fick vi i princip aldrig några störningar (vi använde den när vi gick runt i centrala Göteborg och Borås).
Tyvärr saknar vi en klocka i spelaren vilket är lite synd.
Idag när de flesta spelare använder sig av inbyggda batterier är det mycket svårt att hitta bra spelare som använder sig av externa sådana. Men ett exempel på en bra sådan är Asono Eight. Den har alla funktioner som en modern MP3-spelare av den här kalibern skall ha, det enda som vi möjligtvis saknar är en klocka och stöd för spellistor. Kvalitetsintrycket är också mycket högt, och trots att hela enheten är gjord i plats, känns den inte ”plastig” och skranglig. Detta tillsammans med en bra ljudkvalité och ett trevligt menysystem med bra utplacering av knappar gör att Asono Eight kommer att falla många i smaken.Vikten och storleken på spelaren kan ses som ett problem av några, men att Eight är större än spelare som till exempel NB-110 och MP-400 är helt naturligt eftersom Eight använder sig av AAA-batterier. Om man är ute efter en liten och lätt spelare får man helt enkelt se sig om efter en med inbyggda batterier.
Några problem med Eight är däremot vikten och storleken. Men det här är relaterat direkt till de externa batterierna vilket gör att man egentligen inte kan se dessa som en nackdel. Vill man ha en liten och lätt spelare får man helt enkelt nöja sig med en som använder sig av inbyggda batterier. Men något som vi däremot ser som en nackdel är att den inte har någon inbyggd USB-port vilket hämmar dess användningsområde något.
För de som letar efter en MP3-spelare som kan använda sig av vanliga batterier är Asono Eight ett mycket bra val. Dess enda riktiga konkurrenter idag är JOS MP-300 (som å andra sidan har en otroligt buggig mjukvara och utgått ur JOS sortiment) och iRivers 700- och 800-serie. Vilken spelare av dessa som är den bästa kan vi inte uttala oss om eftersom vi inte har testa de spelare som kommer från iRiver. Men en sak är säker och det är att Asono Eight är en riktigt bra spelare, och garanterat är ett bättre alternativ än vad JOS MP-300 är idag.
| Fördelar | Nackdelar |
| Använder AAA-batterier | Ingen inbyggd USB-kontakt |
| Lättnavigerad | |
| Ljudkvalitén |