|
DFI KT400A LANParty |
 |
Tack till den svenska importören PCB Distribution som gjorde denna recension möjlig.
24/05-03 | Daniel Rufelt | xx@64bits.se
Den taiwanesiska tillverkaren DFI grundades 1981 och har sedan dess sysslat med tillverkning av diverse elektronikprodukter. Idag tillverkar företaget datorkomponenter för PC-plattformen, med fokus på främst moderkortstillverkning. Deras moderkort har dock riktat sig mot främst OEM-marknaden, och DFI har således inte blivit ett särskilt känt märke bland datorentusiaster och hemmabyggare. På senare tiden har de dock satsat mer på oss lönsamma slutkunder. AD77 Infinity var ett exempel på detta, dock ej ett särskilt lyckat sådant, i varje fall inte för användare intresserade av överklockning.
Inledning
Med en nylanserad moderkortsserie som är riktad till användare som går på så kallade LAN-partyn gör dock DFI ett nytt försök att vinna slutkundernas hjärtan. Så kallade LAN-partyn är en företeelse som blivit allt vanligare på senare tid. För er inte är bekanta med LAN-partyn så kan vi kort beskriva de som tillställningar då datorentusiaster samlas med sina datorer i en lokal, till exempel för att spela spel tillsammans, byta filer eller för att träffa människor de chattat med.
I denna nya moderkortsserie har man hursomhelst tagit fram moderkort för både Pentium 4- och Athlon-plattformen. För Pentium 4-plattformen finns nu det Intel 875-baserade PRO875 LANParty tillgängligt från tillverkaren, likaså ett VIA KT400A-baserat moderkort för socket A-plattformen vid namn KT400A LANParty. Det KT400A-baserade Socket A-moderkortet är det vi nu ska ta en titt på.
Alltsedan Super Socket 7-processorerna hade sin storhetstid i budgetsegmentet för ett antal år sedan har VIA varit ett känt namn bland de fåtal chipsettillverkare som faktiskt finns idag. Deras framgångar och marknadsandelar har förvisso varierat, men på socket A-sidan har de alltid haft mer eller mindre betydande andelar av marknaden. VIAs senaste socket A-chipset heter KT600, dock finns inte detta chipset tillgängligt på marknaden ännu. DFIs val föll då istället på dess föregångare KT400A, vars egenskapar vi nu ska redogöra för.
Precis som majoriteten av chipsets består KT400A av två delar, en nord- och en sydbrygga. Nordbryggan har, precis som hos andra chipsets, i huvudsak hand om hantering av minnena, processorn och grafikkortet. Sydbryggan har däremot hand om bland annat IDE-enheterna, PCI-platserna, externa portar som USB och FireWire, och ser till att dessa har kontakt med resten av datorn.
Nordbryggan hos KT400A (VT8377A) stöder följande standarder:
- DDR400: den senaste DDR-SDRAM-standarden, även kallad PC3200.
Frekvensen på hela 400 MHz medför, tillsammans med bredden på minnesbussen, att den
maximala teoretiska bandbredden blir 3,2 GB/s.
- AGP 8X (3.0): den senaste AGP-standarden, som bland annat möjliggör en
teoretisk bandbredd mot grafikkortet på 2,1 GB/s. Är du intresserad av en mer
djupodlad information gällande denna standard går detta att finna i vår
recension av grafikkortet
Albatron GeForce 4 Ti4280PV.
- 333 MHz busshastighet: 333 MHz är ingen frekvens som imponerar idag, inte minst med tanke på att AMD har släppt Athlon XP 3200+ som faktiskt använder en busshastighet på 400 MHz. Om KT400A trots allt klarar av en busshastighet på 400 MHz återstår att se senare i denna recension, men fastställt är i varje fall att KT600 kommer stödja denna busshastighet. I övrigt är nordbryggan hos KT400A troligtvis identisk med den som KT600 levereras med.
Valet att, i motsats till konkurrerande nForce2 från NVIDIA, inte ge stöd för dubbelkanaligt DDR i nordbryggan beror troligen på att Athlon XP-processorns arkitektur, med nuvarande busshastigheter, helt enkelt inte kan dra nytta av den extra bandbredden. Man får således en ganska blygsam prestandaskillnad jämfört med enkelkanalig överföring. En annan inspelande faktor kan även vara det faktum att dubbelkanaliga lösningar kräver dyrare kretslayouter på moderkorten.
För att kompensera avsaknaden av dubbla kanaler så har VIA gjort en rad optimeringar i KT400A jämfört med föregångaren KT400. Dessa optimeringar har man samlat under namnet FastStream64. Den främsta och viktigaste förbättringen är att man har försett nordbryggan med ett större mellanlagringsminne, vilket i praktiken leder till att man kan lagra fler minnesförfrågningar i nordbryggan, och således kan reducera åtkomsttiden samt lagra fler ofta återkommande förfrågningar. Utan att komma in på allt för djupt vatten leder detta till en högre minnesbandbredd mellan processor och minnen samt en lägre åtkomsttid, vilket är positivt för prestandan.
Från början var det tänkt att sydbryggan hos KT400A skulle bli den nya VT8237. Denna sydbrygga var dock inte färdigställd vid lanseringen av KT400A, och man tvingades istället lansera KT400A med den äldre VT8235-nordbryggan, som för övrigt återfinns hos föregångaren KT400.
Sydbryggan har stöd för följande standarder:
- ATA/133: den senaste parallella IDE-standarden, som möjliggör en
teoretisk bandbredd mot IDE-enheterna på 133MB/s. Den nya sydbryggan som KT600
kommer att levereras med har även stöd för den nya IDE-standarden Serial
ATA. Denna standard kommer troligtvis att bli dominerande inom ett år, inte
minst tack vare att sydbryggor med inbyggt stöd nu börjar komma ut i
handeln. Nyheterna med denna standard är, som de flesta vid det
här laget troligen känner till, överföringshastigheter på inledningsvis upp
till 150
MB/s, samt att överföringen är seriell istället för parallell vilket gör
att kablarna kan göras betydligt mindre än normalt.
- USB 2.0: den senaste USB-standarden. Nytt i och med denna standard, jämfört med USB 1.1, är bland annat att den teoretiska bandbredden har ökats från 20 Mbit/s till hela 480 Mbit/s. USB 2.0 är helt klart en konkurrent till FireWire-standarden, även om USB 2.0 inte visat sig prestera lika bra som den nuvarande FireWire-standarden som faktiskt har en lägre angiven teoretisk bandbredd än USB 2.0, närmare bestämt 400 Mbit/s.
Sydbryggan har även stöd för LAN-kontrollers och en 6-kanalig ljudkontroller. Vilka kontrollers som väljs är helt upp till moderkortstillverkarna, dock brukar kretsar från Realtek dominera, främst eftersom de är både billiga och håller förhållandevis hög kvalitet.
Schemat nedan visar vilka standarder KT400A-stöder, samt hur de olika delarna kopplas ihop. Notera dock att sydbryggan som finns i schemat nedan, VT8237, inte är den som DFI KT400A LANParty använder, hos detta moderkort återfinns istället VT8235 vars egenskaper vi tog upp tidigare.
Som ni ser på bilden ovan så har anslutningen mellan nord- och sydbrygga fått namnet V-Link. I och med introduceringen av KT400 ökades bandbredden hos denna anslutning från 266 MB/s (4X V-Link) till 533 MB/s (8X V-Link), främst beroende på att stödet för USB 2.0 gjorde att anslutningen blev en flaskhals för prestandan.
VIAs KT400A är ett ganska knepigt val idag, främst med tanke på att stöd för en busshastighet på 400 MHz saknas samt eftersom KT600 är på intåg. I denna recension återstår dock att se hur detta chipset presterar, och presterar det bra samt fungerar stabilt i 400 MHz så kan KT400A trots allt vara ett gångbart alternativ. Den goda prestandan hos konkurrenten nForce2 från NVIDIA är troligtvis svårslagen, och det återstår att i prestandatesterna se om optimeringarna i KT400A räcker för att konkurrera med det prisade nForce2, som förövrigt inte hade några som helst problem med att prestera betydligt bättre än KT400.
Nåväl, låt oss gå vidare och titta på vad DFIs KT400A-moderkort har att erbjuda, samt reda ut om moderkortet är att rekommendera trots det till synes tveksamma valet av chipset.
| Nästa sida » |
Utskriftsvänligare version
Diskutera denna recensionen i vårt forum!